EARTH HOUR kl. 20.30 ikväll!

Ikväll är vi många som släcker ner en timme vid halv nio-tiden för att deltaga i Earth Hour. Därför inledde vi gårdagens lektion med att tjuvträna och släcka ner i klassrummet och tända ett ljus. Eleverna fick gissa varför ljuset var tänt och vad det var för speciell dag idag. Och nej, inte advent. Och nej, inte för att det snart är påsk. Utan för Earth Hour. Vi tänker på vår miljö och att jorden ska må bra. Vi pratade om saker som inte är så bra för naturen och vad man kan göra istället.

En inspirationsfilm med en bra förebild, tittade vi också på:

Danny utmanar Eric Saade!

Eleverna skriver tips till andra, vad som är bra för natur och miljö. De tränar också på att infoga bilder i ett dokument. De skriver också namn och datum. Innan de skriver ut kollar vi att allt är rättstavat. En del elever ville dessutom utnyttja sin nyvunna kunskap med att byta typsnitt. Avslutningsvis målar eleverna bilderna och sätter upp tipsen i korridoren.

Syfte:

• Prata om och lära om hållbar utveckling.
• Infoga bilder i dokument.
• Förhandsgranska dokument.

Månadsbrev april

Uppdaterat månadsbrev den 19 april! (Markerat med lila text.)

Som vi meddelade tidigare skickar vi bara ut månadsbrevet med mail och inte i papperskopior. De finns ju också här på bloggen som information om vad eleverna har gjort i skolan och veckans läxor.

Skärtorsdagen är den sista skoldagen före påsklovet. Då får eleverna gärna klä ut sig om de vill, till t.ex. påskkärring eller påskgubbe.

Även den här terminen, under v. 12, 14, 16 och 17, är lärarstudenten hos oss. Han ansvarar även för egna lektioner som han planerar och genomför.

Fr.o.m. 1 april är det ändrade sluttider för eleverna. Läs mail om det. Ber om ursäkt för kort varsel.

Onsdagen den 9 maj kl. 18-19 är det föräldramöte.  Mer information kommer.

Fritids påminner om att det är viktigt att de ni meddelar ev. behov av barnomsorg på sommarlovet, senast den 16 april.

Kom ihåg!

2 mån v. 14  Idrott inne (ombyte+handduk)

3 tis        Biblioteksböcker.

4 ons

5 tor     Läsläxa till idag: s. 92-95. Ma-läxa.

              Klä gärna ut dig!

6 fre      Långfredag

------------------------------------------------

9 mån v. 15   Annandag påsk

10 tis         Påsklov hela veckan:

11 ons       Fritids för de som anmält

12 tor        behov av barnomsorg.

13 fre

------------------------------------------------

16 mån v.16  Idrott inne (ombyte+handduk)

                 Lapp om sommarlovet.

17 tis         Biblioteksböcker.

18 ons       

19 tor        Ingen läxa till idag!

20 fre

------------------------------------------------

23 må v.17 Idrott inne (ombyte+handduk)    

24 tis        Biblioteksböcker.

25 ons       

26 tor     Läsläxa till idag: s. 96-99. Ma.läxa

27 fre     Ta med liten fika, plastkasse och fingervantar (för att kunna plocka skräp)!

------------------------------------------------

30 mån v.18 Lovdag! Fritids öppet.

Småböcker

Att vara en god läsare är viktigt och hänger ihop med goda studieresultat. Vi tränar läsning i skolan genom att bl.a. läsa småböcker. Elevens förutsättningar styr nivån på läseböckerna. 

Längst fram i elevens pärm sitter papperet som visar vilka småböcker som eleven ska läsa.
Här är nivå 3.

"Kamelen har rymt" nivå 3.

Exempel på hur nivå 3 kan se ut, från "Kamelen har rymt".

"Historien om Dolly Larrson" nivå 7.

Exempel på hur nivå 7 kan se ut, "Historien om Dolly Larsson" .

Arbetsgång med småböcker:

1. Eleven tittar på sitt papper i pärmen och vilka böcker den har att välja mellan.

2. Eleven hämtar en bok och läser den tyst för sig själv.

3. Eleven läser boken högt för en kompis.

4. Eleven läser boken högt för en pedagog. Ibland läser eleven bara några sidor och berättar vad som hände sedan i boken. Då får vi höra både hur läsningen går och hur läsförståelsen är. Om eleven inte vet vad boken handlar om får han/hon läsa den igen. Om det är på grund av att boken är för svår går eleven tillbaka till en lägre nivå och läser fler böcker på den nivån.

5. Eleven stryker boktiteln på papperet i pärmen och väljer en ny bok.

6. När alla böcker på papperet är lästa, utvärderar elev och lärare hur det har gått och om eleven ska fortsätta träna på samma nivå eller välja en annan.

Syfte:

• Träna läsning. Det behövs många lästimmar för att bli en god läsare!
• Individualisera genom att eleverna läser på olika nivåer.
• Utöka ordförrådet.
• Uppmärksamma hur ord stavas. Om eleven ser ett ord tillräckligt många gånger så får de ordbilder. De behöver inte ljuda fram varje stavelse utan läser hela ordet på en gång.
• Träna på att förstå och reflektera över texter.
• Uppleva läsglädje!
• Stärka självkänsla och självförtroende! Jag kan läsa! Jag är en läsare!

Gåtor med kommatecken

Måltimme. Då tränar vi lite extra på något speciellt. Antingen det som är svårt och eleven behöver få mer tid för eller något som är lätt och eleven vill lära sig ännu mer om. I ett klassrum har vi matte och i det andra svenska. Eleverna kan vara med i en grupp några gånger och i en annan grupp andra gånger, beroende på vad de ska träna på.

Idag har en grupp tränat på att skriva fler skiljetecken; kommatecken och kolon. Kommatecken används när man rabblar upp en massa saker, så då bestämde vi oss för att göra gåtor. Vi måste komma ihåg att när man bara har en sak kvar att rabbla upp, så skriver man och istället för ett kommatecken.

Eleverna satt två och två vid datorerna. Rubriken blev Vem är jag?. Den ena eleven hittade på en gåta och den andre skrev. Sedan bytte de roller.

Syfte:

• Träna samarbete.
• Lära nya skiljetecken, som kommatecken och kolon.
• Repetera "gamla" skiljetecken, som punkt och frågetecken.
• Träna på att beskriva saker.
• Skriva för en verklig mottagare (klasskamraterna som får gissa).
• Träna på att skriva "rent allmänt".

NTA Uppdrag 7

Är våra 20 föremål magnetiska eller inte, är den fråga vi ställer i uppdrag 7.

Vi gör en förutsägelse först, vad vi tror.

Sedan blir det spännande att prova alla föremålen. Blir det som jag trott eller.....

När alla sakerna var testade så fick eleverna även prova andra saker i klassrummet med magneten, om den fastnade eller inte. Det blev flera funderingar som t.ex. Varför är inte diskbänken magnetisk, den är ju gjord av metall?

Syfte:

• Att göra en förutsägelse
• Att samarbeta
• Att lära sig om egenskaper hos olika ämnen

Kompisar med problem och lösning

Brainstorm: Om kompisar och saker man kan vara med om, som inte känns bra.

Vi fortsätter det pågående kompispratet genom att skriva om situationer som kompisar kan vara med om. Eleverna började med att föreslå olika saker som inte är roliga att vara med om, t.ex. när någon avslöjar en hemlighet, när någon slåss, ljuger eller man inte får vara med att leka. Sedan pratade de om olika lösningar: Vad kan man göra åt det problemet? T.ex. säga förlåt, fråga om någon vill leka.

Bra önskekompisar med fina egenskaper.

Eleverna fick sina kompisar (som de tidigare ritat) och ihop med en annan elev var uppgiften att skriva om när de här två kompisarna möts. De ska formulera och skriva om ett kompisrelaterat problem, samt en lösning.

Det första stget är att göra en inledning genom att beskriva sina kompisar. Den ena berättar för den andra om sin kompis "Anna är 8 år. Hon går på Bergsskolan. Hon gillar att leka med sin hund." Den andre eleven skriver. På så vis är båda aktiva: En säger och den andre skriver. Sedan byter de.

Nästa gång ska vi skriva dialog med talstreck. Då ska det framgå ett problem och en lösning på problemet.

Skrivandets arbetsgång:
Inledning (beskrivning av personerna)
Dialog: problem och lösning
Slut: Hur gick det sedan?

(Eleverna känner igen arbetsgången sedan tidigare. Den är densamma som när vi skrev Tomtesagorna: Inledning, problem, lösning och slut.)

Syfte:

• Kompisprat: Hur vi är mot varandra.
• Kompisprat: Tips på vad man kan göra.
• Samarbeta: Eleverna skriver tillsammans med en kompis/ny kompis.
• Repetera hur vi skriver berättelser med inledning, problem, lösning och slut.
• Skriva dialog med talstreck.
• Utveckla skrivandet allmänt: Stavning, ordförråd, meningsbyggnad...
• Träna fingersättning på tangentbordet

Bondgården

Utgångsläget för problemet, alltså vad vi vet.

Berta är på besök på en ladugård. Hon räknar till 14 djur i hagen och de har tillsammans 46 ben tillsammans. Hon ser också att det är två sorters djur: grisar och hönor.

Hjälp henne att räkna ut hur många av varje sort det finns i hagen!

Konkretisering genom enkla bilder.

Många förslag blev det och till slut enades alla om att det var 9 grisar och 5 hönor.

Syfte:

• Att våga prova sig fram
• Att uttrycka sitt tankesätt
• Att lyssna på andra

Gemensam problemlösning

Vilket frukfat ska vi ta?

Eleverna jobbar i grupp med 3 eller 4 elever i varje grupp. De får varsin ledtråd och ska enas om vilket fruktfat de ska ta. Exempel på ledtrådar kan vara:
"Det ska vara lika många apelsiner som bananer."

"Det ska vara dubbelt så många äpplen som bananer."
"Det ska vara hälften så många päron som apelsiner."

"Det ska vara två bananer."

Fruktdiskussioner.

Vilket lag av A, B, C eller D har kastat flest ringar?

Här får eleverna också fyra stycken ledtrådar. Eleverna ska berätta för varann hur många poäng varje lag får. Här kan det vara bra att ha papper och penna till hands.

Syfte:

• Att samarbeta
• Att lyssna på andra
• Att ge varandra talutrymme
• Att sätta ord på hur man själv tänker
• Att lösa problem. Vad vet vi? Vad är möjligt? Är det något vi kan utesluta?

Koordinater

Vi har gjort ett stort koordinathus som vi satt på väggen där varje elev har gjort sitt eget fönster. De har fått bestämma färg och form på gardinerna och om det eventuellt ska vara något mer i fönstret. En del gjorde sitt fönster som det ser ut hemma hos dem och en del gjorde ett fantasifönster.

Det här huset använde vi sedan för att ange läge med hjälp av koordinater.

- Jag bor i B,2. (Dörr B och våning 2.)

Syfte:

• Träna lägesangivelse fältkoordinater

Bokstaven Dd

Magnus, Brasse och Eva: Bokstaven Dd.

Trailer från Radioapan.

(Gå in på hemsidan för att höra om bokstaven Dd.)

Här hittar du Radioapan!

Nu börjar det minska bland bokstäverna i alfabetet! I alla fall i den bemärkelsen att det är få bokstäver kvar att gå igenom för oss. Den här veckan har vi lärt oss mer om bokstaven Dd. (Kvar är bokstäverna Xx, Zz, Ww och Qq.)

Vi har också pratat om ordbilderna mig, dig och sig. Ord som vi både läser och skriver, men som inte är ljudenliga: Vi uttalar mig mej, dig dej och sig sej.

Centrera - ändra typsnitt - infoga bild

Brainstorm: Vad tänker ni på när ni hör ordet PÅSK?

Idag har vi pratat om att det bara är två veckor kvar till påsklovet. Eleverna har fått berätta vad de tänker på när de hör ordet påsk. Vi skriver orden på tavlan. Vi bestämmer att vi ska skriva Glad Påsk-hälsnignar på datorn.

Syftet är egentligen inte själva påskkortet, utan att lära sig olika kommandon på datorn, som att trycka på rätt knapp för att få versaler, centrera text, ändra typsnitt och infoga bild. Och fortsätta träna fingersättning, som vi kämpade med förra veckan! Tålamod får eleverna på köpet, för nog strular datorerna alltid. Den här gången kom vi inte åt bilderna i Clip Art, men skolans datasupport (som är med på våra datorpass) löste problemet till slut.

Nu är det bara färgläggningen kvar!

Eleverna skriver ut sina påskhälsningar och färglägger bilderna.

Syfte:

• Att kunna centrera en text.
• Att kunna använda Caps Lock för att få enbart versaler.
• Att förhandsgranska (knappen med förstoringsglas)
• Att kunna ändra typsnitt och storlek på tecknen.
• Att kunna söka efter en typ av bild (skriver in ord från brainstormingen), infoga bilden och ändra storleken.

Fingerdockor i gips och eget rum

Plastfolie runt fingret, därefter blöta gipsbindor.

När gipset torkat tas plasten bort.



I arbetet "Kompisprat" handlar det om hur vi är mot varandra. För- och fritidspedagogen har sedan tidigare jobbat med eleverna och bl.a. pratat om olika egenskaper som eleverna uppskattar hos en bra kompis. Eleverna har ritat sin låtsaskompis och ska nu göra den i gips, som en fingerdocka. Än så länge är den bara en form av elevens finger.

Den här bra kompisen ska också få ett rum i en skokartong. Vi påminner därför om att ta med en sådan hemifrån! Vill eleverna ta med andra saker som de kan fixa i ordning rummet med, kan de göra det (t.ex. en tom Kesoburk kan bli säng eller bord, presentpapper kan bli tapet). Annars har vi material på skolan som eleverna får använda sig av till inredning.

Ta med en tom skokartong!
Eller fylld med material som ska bli saker i rummet...

Fågelsaknad, men bra vecka ändå!

Den här veckan har vi gjort lite av varje. Det är lite tomt efter vårt fågeltema. Eleverna säger själva att de saknar fåglarna... Det var roligt och lärorikt att skriva faktatexter om våra vinterfåglar, men nu får vi massor av anant nödvändigt gjort. Och snart är vi igång igen med ett nytt tema!

Den här veckan har vi istället passat på att slutföra en massa andra påbörjade arbetsuppgifter. Eleverna behöver få möjlighet att bli klara med sina skolarbeten och känna sig nöjda över att ha gjort det.

Helt oväntat gjorde också tangentbordsträningsprogrammet ABC på PC succé. Innan visste vi inte alls om själva pedagogiken i programmet skulle tilltala eleverna eller om det skulle bli för svårt för dem. Men vi fick bara en påminnelse om hur lättlärda de är. Eleverna har älskat programmet, tagit det som en lek och varit väldigt snabblärda. Nu gäller det att fortsätta arbetet med fingersättningen när vi skriver, så att inte pekfingervalsen tar över!

I matematiken har vi avsatt mycket tid till att arbeta med svaren från Kängurutävlingens uppgifter. Det är viktigt att eleverna inte bara var med på tävlingen och att det inte händer något mer sedan. Att prata matte hjälper eleverna att utveckla sitt matte-tänk. Vi går igenom varje uppgift igen tillsammans i grupp, så att eleverna ska förstå hur man kan komma fram till en lösning på de frågor som de inte kunde. De får förklara, motivera, lyssna på andra och komma överens om ett svar. Inte helt lätt, men träning ger färdighet. Och som vi påminner varandra om: Vi är ju i skolan för att lära oss, så det gör inget om man inte kan på en gång.

Läsläxa i skolan på olika sätt

   

I början av läsåret läste eleverna alltid upp läsläxan i grupp för oss pedagoger. Medan de andra eleverna jobbade med annat i klassrummet, samlade vi en grupp i taget i ett annat rum. Där fick de läsa en sida var. När de andra i samma grupp läser tränar eleven på att följa med i texten tyst.

Sedan började vi göra läsläxan på ett annat sätt. Eleverna fick läsa för varandra två och två, medan vi gick runt och lyssnade.

Just idag har vi läst på det gamla sättet, där vi samlar en läsgrupp i taget. Det är för- och nackdelar med båda sätten, så variation är bra.


Det finns tre olika läseböcker med mer eller mindre text; Ola, Elsa och Leos bok. Eleverna byter bok om den de har blir för lätt (eller för svår). I bästa fall. Just nu har vi inga fler Elsa-böcker. De elever som har Olas bok, men tycker att den är för lätt, får gärna komplettera med att läsa en bok till, som man har hemma.

Syfte:

• Regelbunden läsning gynnar läsutvecklingen.
• Läsa för att kunna ta till sig information, instruktioner, faktakunskap m.m.
• Läsa högt för andra.
• Lyssna när andra läser.
• Kunna följa med tyst i en text som andra läser.
• Följa med i elevernas läsutveckling.
• Öka ordförrådet genom att läsa mycket.
• Träna läsförståelse (bra att läsa texten fler gånger).
• Träna på stavning genom att se i tryck hur ord stavas.

Prata svar från Kängurutävlingen


Tidigare gjorde varje elev sina egna matematikuträkningar i Kängurutävlingen.

Nu har de fått sitta i grupper och lösa Kängurutävlingens svar tillsammans. De har fått diskutera och motivera sina svar och skrivit ner hur de kom fram till just det svaret. Tanken är att eleverna ska träna på att prata om och förklara matematik för varandra. Eleverna ska inte bara få svar på de uppgifter som de inte kunde, utan även höra hur deras klasskompisar tänkte för att komma fram till svaret.

Syfte:

• Kunna använda mattebegrepp.
• Kunna förklara hur man tänkte för lösa uppgiften.
• Lyssna och ta till sig andras tankesätt i matematik.
• Få fler en ett sätt presenterade hur man kan räkna ut uppgifterna.
• Samarbeta.
• Få svar på de uppgifter som man själv inte kunde.

Bokstaven Cc med cirkus-massage

Fem myror är fler än fyra elefanter är en viktig och rolig del av vårt arbete med bokstäver, även om det bara rör sig om några minuters filmvisning i veckan! Idag handlade det om att bosktaven Cc kan låta s eller k.

Den här veckan passade vi även på att se en film om vår våffeltradition på en viss dag om året (nu på söndag). Det var nämligen inte så lätt att veta varför det fanns en våffeldag, men nu vet vi både varför det heter våffeldagen (eller Marie bebådelsedag) och varför vi har en sådan dag.

Åter till bokstaven Cc: Vi har pratat om ord som börjat på c och då passade det bra med att gå på cirkus i fantasin. Cirkus-massage!

Här hämtade vi cirkus-massagen (och andra massagesagor).



Förutom det vanliga återkommande bokstavsarbetet, har vi alltså gjort cirkus-massage på varandra. Eleverna satt i ringen så att alla hade någons rygg framför sig. Sedan läste vi sagan och instruerade eleverna om massagerörelserna. Så här började sagan "Idag ska vi gå på cirkus. Tältet är stort och runt (lägg händerna sida vid sida, snurra med början i mitten och utåt). Alla bänkar fylls snabbt med publik (dra med båda händernas fingrar från ryggraden och utåt). Några får sitta längst ut mot tältduken (gnugga med tummarna på överarmarna. Så kommer hästarna in (handlov - knytnäve, växelvis med höger och vänster hand)." För hela sagan: Klicka på länken under bilden på cirkustältet!

Fingerfärdighet som ger diplom

Välförtjänt diplom.

Eleverna har imponerat i tangentbordsträningen! Vi arbetar med ett program som heter ABC på PC. De har tränat på att ha båda händerna på sina "hemtangenter" (som utgår från att alla fingrarna, utom tummarna "bor" på vissa tangenter). Man börjar med att sikta in sig på F där vänster pekfinger bor och J där höger pekfinger bor. Resten av fingrarna brer ut sig bredvid dessa.

Träningsprogrammet innebär att de ska göra hela alfabetet i ordning, men olika fingrar trycker på olika bokstäver. När eleverna klarat tillräckligt många utan att trycka fel ger programmet klartecken till att fortsätta.

Det sista momentet är att skriva ut diplomet. Stolta och jätteglada elever!

Syfte:

• Träna fingersättning för att underlätta datorskrivandet
• Träna finmotoriken

 

Vill ni träna tangentbordsträning hemma kan ni klicka på bilden på ett tangentbord som finns längre ner i högermarginalen. Eller klicka här! Det är inte ABC på PC, utan träning med Kunskapsstjärnan. Där finns även annat roligt att träna där, som t.ex. matematik, geografi och spel.

Rubriks kub hittar eleverna under "Hjärngymmet" i Kunskapsstjärnan.

Siffror och problemlösning

Förtryckta siffror där eleverna tränar formen genom att följa linjerna med pennan.

Vi har nu börjat träna ännu mer på att skriva siffror åt rätt håll. En tumregel är att alltid börja skriva uppifrån. Vi har både skrivit stora siffror med fingret på varandras ryggar och tränat med penna och papper på förtryckt papper.

Själva frågan, samt bild, uträkning på mattespråk och ett svar.

Vi arbetar med elevernas egna problem som de har gjort. Det är både stora tal...

Elevernas egna frågor som andra elever får lösa.

...och mindre tal. Det som krävs är en enkel bild till texten, en matematikuträkning och ett svar.

Figur som tränar logik!

Nu har vi även blandat in lite logiskt tänkande. De uppgifterna har inte så mycket text, men en figur som ska tolkas.

Syfte:

• Att lära sig skriva siffror
• Att läsa och förstå
• Att göra en uträkning
• Att skriva ett svar med enheter
• Att tolka figurer

Hej då praoelever! Hej lärarpraktikant!

Veckan med praoeleverna gick fort och är nu över. Nu har istället lärarpraktikanten kommit tillbaka och är hos oss några veckor framöver. Han kommer att finnas med på lektionerna och även hålla i egna lektioner. 

Vinterfåglar i glasbur

Vinterfåglar av papier maché.

Här är dem, vinterfåglarna, i skolans korridor (vid entrén). Efter ett tag i glasburen ska de få komma hem med sina "uppfödare"! Eleverna längtar så!

Vi har fotograferat eleverna tillsammans med sin fågel. Bilden har eleven limmat fast under sin faktatext. I början på nästa vecka hoppas vi kunna sätta upp dem i korridoren. Håll utkik!

Redovisning och utvärdering

En blåmesgrupp som redovisar.

Idag har varje grupp redovisat för ett par andra grupper. Eleverna har stått framför de andra och hållt i sin egen fågel. Varje elev har berättat någonting om fågeln, t.ex. vad den äter eller hur den låter.

Efteråt fick eleverna fundera över och berätta vad de lärt sig om de andras fåglar.

Utvärderingen av temat bestod av att eleverna fick visa med sina fingrar hur det varit att arbeta med vinterfåglarna. Eleverna fick också försöka motivera antalet fingrar (1 är dåligt och 10 är bäst) vad som varit bra eller mindre bra.

Syfte:

• Dela med sig av kunskap.
• Träna på att prata inför andra.
• Samarbeta i grupp.
• Skapa trygghet genom att redovisa gruppvis.

Fågelholk - om eleverna själva får välja

Tätt bland holkarna!

Det har kommit fram önskemål från eleverna om att de skulle få göra fågelholkar. De fick välja om de ville konstruera en egen eller göra efter mall.
Syfte:

• Elevinflytande.
• Träna finmotoriken.

Mallen.

Ja, varför inte?! En Brynäsholk!

Måla, klippa, vika och limma tränar finmotoriken.

Ruvning pågår

I klassrummet ruvar nu mamma Gråsparv på den andra kullen. Idag upptäckte vi att två ägg är på gång! Eleverna försöker lista ut vad som kommer att hända. Efter helgen får vi se om förutsägelserna stämmer.