fredag 28 september 2012

Vacciantion i kombination med årshjulet

Årshjulet visar vilka månader som hör till vilka årstider.

Idag har eleverna i åk 2 vaccinerat sig. Skolsköterskan hade mottagning för elever med föräldrar hela morgonen och det innebar att det var flextid på dagens skolstart. Undervisningen anpassades efter att eleverna droppade in allt eftersom, mer eller mindre uppspelta efter sprutan.

Att arbeta med årshjulet blev en bra uppgift. Vi har tidigare pratat om skillnaden mellan månader och årstider och nu var det dags att färglägga bilden. Den klistrades sedan in i elevernas årsbok, där vi spar arbeten kring de olika månaderna. Det är roligt att se hur finmotoriken hos eleverna utvecklats bara under det första skolåret! Det verkade lätt att fylla i, utan att färgen kom utanför linjerna.

Något annat som också var jättekul var att en del föräldrar hade möjlighet att vara med i klassrummet före/efter vaccineringen. Vi vet att ni jobbar för fullt och står i, att det kan vara svårt att komma ifrån... men känn er välkomna att vara med i skolan! Det var härligt att se stolta elever som satt och jobbade så flitigt!

Syfte:
  • Förstå skillnaden mellan månader och årstid.
  • Befästa kunskapen genom att måla bilder till (använda fler sinnen).

NTA uppdrag 2


Vatten kan vara i flera tillstånd: fast. flytande och även gas.

Dagens upprag var att smälta en iskub så snabbt som möjligt. Eleverna fick använda vilket medel som helst. De fick börja med att diskutera med varandra i grupper hur de skulle gå till väga för att få isbiten att smälta. På förslag kom bla att ha isbiten nära kroppen, använda lampor och varmvatten.

På given signal fick de börja smälta och det blev full aktivitet!







En gemensam nämnare kom de alla överrens om och det var att vatten som är fast behöver värme för att smälta.

Vi tog vara på smältvattnet och hällde de i petriskålar som vi ställde på olika platser i klassrummet. En del skålar fick lock på sig.

Spännande och se vad som hänt i skålarna nästa vecka.

Syfte: 
  • att sammarbeta
  • att förutse vad som ska hända
  • att lära sig om vattnets olika egenskaper

torsdag 27 september 2012

Bokcafé med faddrarna

Åk 5-elever läser sina detektivberättelser i fadderfamiljerna.
Träff med faddrarna. Åk 5 läser sina detektivberättelser för åk 2. De sitter i sina fadderfamiljer i olika rum och fikar, myser och lyssnar på högläsningen.

Syfte:
  • Trygghet (skapa relationer mellan elever i olika åldrar).
  • Vara en god lyssnare när andra läser.
  • Stimulera till att skriva egna berättelser.
Högläsning och medhavd liten matsäck.

Bingo med engelska tal


Eleverna skriver talen 1-25 huller om buller på spelbrickan.
Vi spelar bingo! Eleverna skriver talen 1-25 på spelplanens rutor. Läraren säger ett tal, t.ex. "eleven". Eleverna kryssar talet. Om de är osäkra vilket tal det är samtalar de med kompisen bredvid. Om de ändå inte vet, räcker de upp handen och tar hjälp av någon annan klasskompis.

Det var en nyttig uppgift! Alla kan räkna på engelska, men det råder ganska stor osäkerhet för många vilka talen är när man tar ur dem ur sitt sammanhang. De kom snart på strategier för att räkna ut det genom att räkna på fingrarna. Vinnaren fick äran, samt ett handslag med "Congratulations!" och då fick de svara med "Thank you!".
I Röda tråden-boken kryssar eleverna när de gjort klart uppgiften.
En glad gubbe kan betyda att "Det var jättekul att spela bingo! Jag kom nog tvåa för jag hade bara ett tal kvar!".
En sur gubbe kan betyda "Det var tråkigt och svårt!".
Läraren gör en signatur i den sista rutan. Då kan man passa på att fråga "Jag ser att gubben är glad/sur, vad beror det på?".

Syfte:
  • Repetera och lära in engelska siffror.

Månadsbrev oktober

Välkommen till föräldramöte onsdag 3 oktober kl. 18-19 i våra klassrum (ingen separat inbjudan, ingen föranmälan.) Mötets innehåll är bl.a. Röda tråden och bokning av utvecklingssamtal. Meddela oss om ni har fler önskemål! Om ni INTE kan komma på mötet tar ni del av protokollet på mailen, samt skriver upp en tid för utvecklingssamtal. Listorna kommer att finnas utanför klassrummen (t.o.m. fredag 12 oktober).
Till måndag den 8 oktober ska ni fylla i s. 6-7 i RT (Röda tråden) tillsammans med era barn. Det blir ett underlag inför utvecklingssamtalet. Längst bak i plastfliken i Röda tråden kommer vi att skicka med en kopia på förra utvecklingssamtalet. Utgå från den, samt de skriftliga omdömena när ni fyller i uppgifterna.
Som vi berättade om i åk 1, så använder vi oss av olika dataprogram i undervisningen. Ett heter CD-ord och hjälper eleverna att stava rätt (varje bokstavsljud, ord och mening läses upp) när eleverna skriver. Nu kan ni ladda hem det programmet och andra i skolavtalet! (Se bifogad fil.)
1 mån v.40 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.
2 tis             
3 ons Bad Badkläder, handduk, tvål.
         Kl. 18-19 föräldramöte.
         Liten matsäck.
4 tor Läsläxa Ottos bok kap 4 och matteläxa.
      Biblioteksböcker.
 5 fre Bad Badkläder, handduk, tvål.
------------------------------------------------
8 mån v.41 Idrott inne (ombyte).
       Röda tråden: Fyll i s. 6-7 till idag!
9 tis             
10 ons Bad Badkläder, handduk, tvål.
          Liten matsäck.
11 tor Läsläxa Ottos bok kap 5 och matteläxa.
       Biblioteksböcker.
12 fre Bad Badkläder, handduk, tvål.
          Höstlovslapp. Boka tid för utv.samtal.
------------------------------------------------
15 mån v.42 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.
16 tis           
17 ons Bad Badkläder, handduk, tvål.
          Liten matsäck.
18 tor Läsläxa Ottos bok kap 6 och matteläxa.
       Biblioteksböcker.
       Teater. Klass 2A har om möjligt förlängd skoldag till kl. 13.30.
19 fre Bad Badkläder, handduk, tvål.
------------------------------------------------
22 månv.43 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.
23 tis           
24 ons Bad Badkläder, handduk, tvål.
                  Liten matsäck.
25 tor Läsläxa Ottos bok kap 7 och matteläxa.
       Biblioteksböcker.
26 fre Alla elever badar (även de som är klara) sista gången: Bad Badkläder, handduk, tvål.

tisdag 25 september 2012

Beskriv den arga grannen Einar Tvär

Einar Tvär - i egen hög person.
Vi fortsätter vårt tema med Detektivbyrån. Dagens kapitel hette "Sally Smart träffar Einar Tvär och fru Silverstråle". Sally söker upp två av de tre huvudmisstänkta, för att ta reda på om det är någon av dem som har tagit dvärgpudeln Piffy.

Vi repeterar kapitel 2, så att alla (de som inte kommer ihåg, de som inte förstod, de som var sjuka, de som var lediga) ska ha koll på vad som hände där. Eleverna delger varandra och när vi fått berättelsen i stora drag läser vi kapitel 3.

Vi ställer frågor efteråt. En del frågor kräver bara att man ska komma ihåg högläsningen, andra frågor kräver att man "läser mellan raderna" (t.ex. om det står "löven faller" så står det ju inte att det är höst, utan det "läser man mellan raderna").

Eleverna får frågan vilka ord som beskriver Einar Tvär (den arge grannen som inte gillar att hundar springer och uträttar sina behov i hans trädgård). Läraren skriver egenskapsorden på white boarden.
Eleverna sitter i par och beskriver Einar Tvär för varandra.

Ord som beskriver Einar Tvär.
Eleverna ska nu göra en skriftlig beskrivning av Einar Tvär. Nu jobbar de individuellt, men får ta hjälp av egenskapsorden på tavlan. Vi berättar att syftet är att de ska visa att de kan göra en beskrivning. Att göra en bild till var deras eget önskemål från igår, när vi började jobba med detta. Alla elever ville rita, även om de visste att uppgiften egentligen var klar efter den skriftliga beskrivning. Elevinflytande och initiavtagande ska uppmuntras!

Många stolta elever kryssade i Röda tråden, eftersom de blev klara med uppgiften på den tid som förväntades av dem.


Syfte:
  • Kunna beskriva, muntligt och skriftligt.
  • Kunna skriva med hjälp av stödord.
  • Fortsätta träna på att skriva hela meningar, stor punkt och bokstav.

September - fruktens månad

September.
Vi samlade båda klasserna i ett klassrum och visade en tecknad bild. Vi hade förberett med en massa frågor, som t.ex. Vad gör mannen på stegen? Hur kan man se att bilden är gammal? Vilken årstid är det och hur kan man se det? Men vi hann väl knappt ställa en enda fråga förrän eleverna berättade och lade märke till så mycket saker och detaljer själva.

Det blev många elever med handuppräckningar som ville delge klasskompisarna. Vi diskuterade en hel del områden:
- Hur det var förr i tiden: Vilken roll hästen hade, att det inte bara var att gå och handla mat i en affär, odling.
- Vilka frukter vi kan skörda just nu, i september, t.ex. plommon, äpplen.
- Bildanalys. Vi upptäckte vad mycket vi kunde lära oss bara genom att titta på bilden. Eleverna lade självklart märke till att den speglade en annan tid. Vi pratade om naturen, huset, sakerna och personerna på bilden; deras kläder, vad de gjorde...

Vi fick ett mycket givande och lärorikt samtal med engagerade elever. Det är bra och kul när eleverna lär av varandra. Vi lärare kompletterar och fyller ut. Det känns bra att kunna följa upp just det som intresserar eleverna och som de själva tar upp.

Det var något chockerande för vissa elever att det inte alltid funnits affärer! Eleverna blev jätteintresserade av att "åka till jobbet" inte fanns, utan att man var hemma och jobbade på åkern och att man bytte varor och tjänster med varandra. Hade det inte varit för att åk 8 "paxat" industrialiseringen, så var det nästan läge att ge sig på den!

Syfte:
  • Kunna tolka en bild.
  • Lära av varandra (lyssna, uttrycka sig).
  • Lära om september månad - förr och nu.

lördag 22 september 2012

Läxa tabellträning

Läxa på papper: Tabeller.
Den här veckan har eleverna fått i läxa att träna tabeller. Det är en spalt med talen de ska träna och sedan fem tomma spalter där svaren ska stå, en spalt för varje dag de tränar.

Första dagen skriver de i spalt 1 som är längst bort från talen. Andra dagen viks spalt 1 bort och de skriver nu i spalt 2. Sedan viks den bort osv.

Viktigt är att de gör en spalt per dag och inte alla på samma dag. Upprepad träning, som lite varje dag, ger bättre resultat  än mycket på en och samma gång.

Vi pratar mycket om hur man kan tänka i skolan. Vi delger varandra olika tankegångar och strategier som ska underlätta räkneoperationerna. Att tabellerna ska bli automatiserade är ett måste för att inte arbetsminnet ska bli överbelastat när det blir fler räknesteg.

Vi har även skickat hem ett papper där det står lite tips och ideer som underlättar tabellträningen. Som tex i lilla plustabellen: tänk störst först, tvillingar och nästan tvillingar. Då kan även föräldrar se hur vi pratar i skolan.

Syfte:
  • Att automatisera tabellerna
  • Upprepad träning

fredag 21 september 2012

Ordlista av engelska ord


Engelska 30 min i veckan. Oavsett om man lägger upp det med 6 min om dagen eller 30 min vid ett tillfälle, så känns det lite. Men vi hinner en del. Redan från åk 1 har vi tränat på att räkna på engelska. Det passar bra när vi har närvarokontroll på morgonen. När eleverna sitter i ring på golvet säger en elev "one", nästa "two" o.s.v. Om den sista i ringen säger "twentyfour" frågar vi "Vad kommer sedan?". "Twentyfive och det är NN som är sjuk."

Idag inledde vi engelsklektionen med att repetera kroppsdelar genom att sjunga och göra rörelser till.

Vi pratade om det engelska språket. Eleverna känner redan till många ord och uttryck. Hur kan det komma sig?
"Jag lärde mig när jag var i Turkiet."
"Mina kusiner pratar engelska."
"Jag har en bok hemma med engelska i."
"Jag brukar se på engelska filmer".
Vi pratade vidare om att vi lånar många ord från andra länder. När människor började åka utomlands tog de med sig ord och uttryck hem. Det kommer också människor med andra språk till Sverige.

Eleverna fick sitta två och två och prata om vilka engelska ord de kände till. Därefter gjorde vi en liten inventering av alla ord. Varje elev fick säga ett ord på engelska och vad det betydde. Läraren skriver samtidigt på datorn, som är kopplad till projektorn i taket. Då kan alla elever se orden på filmduken.

Eleverna får då se den engelska stavningen (och den svenska översättningen) och vi kan konstatera att det engelska alfabetets ljud inte låter lika som på svenska. Vi kan också se att många ord liknar varandra: arm, hand, nose (nos, näsa)...

Våra listor med ord ska vi göra en aktivitet med vid ett senare tillfälle.

Syfte:
  • Väcka lust, nyfikenhet och intresse för språk.
  • Lära av varandra.
  • Känna att "Jag kan redan en hel del" - självförtroende.
  • Uppmärksamma likheter och olikheter mellan språken; i orden och i alfabetet.
  • Våga prata engelska.

torsdag 20 september 2012

Läsförståelse utifrån läsläxan


Så här såg första läsläxans läsförståelseuppgifter ut.


Här är denna veckas läsförståelseuppgifter.

Eleverna har ett kapitel i veckan att läsa ur Ottos bok. I skolan får de ett arbetsblad med läsförståelseuppgifter samma dag som läxan är till.

De här första gångerna har många elever behövt ha läseboken framför sig, för att kunna svara på frågorna. Det gäller verkligen att inte bara ha läst igenom texten, utan verkligen förstått den också.

Syfte:
  • Att förstå det man läser.
  • "Läsa mellan raderna" (att kunna förstå, även om det inte står utskrivet)
  • Skriva hela meningar.
  • Stavning.
  • Handstil.

Bokmärken


Framsida på bokmärke:
Elevens namn.

Eleven klipper ur från tidningar och klistrar på bokmärket.

Baksida på bokmärke:
Eleverna klistrar fast saker de gillar, för att berätta lite mer om sig själv.
Vi har gjort bokmärken med hjälp av gamla veckotidningar. Eleverna har fått letat efter bokstäverna i sitt förnamn, klippt ur dem och klistrat fast dem på en pappersremsa.

På baksidan klistrar eleverna fast bilder som visar vad de gillar.

Läraren laminerar bokmärkena så att de blir tåliga.

Syfte.
  • Bokstavsjakt: Uppmärksamma bokstäver.
  • Visa vem man är; vad man gillar.
  • Skapa med olika material.
  • Återvinna material.
  • Praktiskt med bokmärke när man läser!

Röda tråden i skolan

Så här kan det se ut när vi jobbar med Röda tråden i skolan:
Eleven har gjort klart en arbetsuppgift. Den kryssar och ritar en mun som överensstämmer med hur den upplevde uppgiften (roligt, tråkigt, lätt, svårt...). Läraren skriver sin signatur när den sett att eleven inte glömt något.

Det är därför det är så viktigt, att eleverna tar hem boken på fredagarna, för att föräldrar blir delaktiga i hur det gått. Det är också viktigt att boken kommer tillbaka till skolan på måndagarna igen, eftersom eleven ska kunna bocka av att uppgifterna.

Röda tråden i början av veckan, när vi ännu inte hunnit med alla uppgifter.

Röda tråden i slutet av veckan, när vi gjort alla arbetsuppgifter. Eleverna tänker efter hur veckan har varit och skriver i utvärderingen.


NTA Förändringar Uppdrag 1

I temat förändringar undersöker eleverna vad som händer när man blandar olika ämnen med varandra och hur man sedan kan få tillbaka de ursprungliga ämnena.

Genom att förutsäga, observera, beskriva och dokumentera sina undersökningar ska de samla på sig kunskaper om förändringar och lära sig olika metoder att undersöka förändringar.

Syfte med hela temat är att:
  • det tar vara på elevernas nyfikenhet och utvecklar deras intresse för naturvetenskap och teknik
  • eleverna lär sig att lyssna och argumentera
  • eleverna förbättrar sin förmåga att kommunicera
  • eleverna lär sig att se mönster och lösa problem
Uppdrag 1
Hur förändras saker och ting?
Vi tittar på olika situationer omkring oss och försöker förutsäga vad som kommer att hända.



Sedan var det dags för det första uppdraget och det gick ut på att undersöka ett fast ämne och en vätska som de sedan skulle blanda.

Det fasta ämnet var ett tablett och vätskan var vatten.

Vad hände när vi lade tabletten i vätskan? Hur såg det ut? Var tog tabletten vägen?

Tiotal- och ental - symboler

Eleverna får lära sig att tolka och skriva tal med talsymboler från äldre kulturer.
En symbol för tiotal och en för ental.

Längd

Vilka erfarenheter har eleverna av längd? När, var och hur har de mött längdmätning?
Vi mätte sedan en sträcka med våra fötter och samtalade om resultaten och om varför det blev så olika. Vi samtalade också om att det är praktiskt om alla mäter med samma enhet och att det därför finns vissa standardiserade enheter som är lika i alla länder.

Vi tittade även hur en linjal var uppbyggd och hur man mäter med den, samt varför siffrorna stod där de stod med hjälp av en "gemlinjal".




Vi fortsatte att uppskatta saker i klassrummet som sedan mättes både med "gemlinjalen" och linjal.
En bra referens när man ska uppskatta 1 cm är ett finger. Det är ca 1 cm brett.

Syfte:
  • att eleverna ska kunna mäta cm korrekt med linjal
  • att  kunna förklara sin mätning
  • att ha referenser för längden 1 cm

onsdag 19 september 2012

200-dagarsjubileum

Nu har vi gått i skolan i 200 dagar. Vi firar det med att tillverka lite girlander, spela spel, bygga med olika material och en liten "mysfika". Allt går i 200.....

200 dagar = 2 hundratal, 0 tiotal och 0 ental.
Varje dag lägger vi en glasspinne i entalsburken (varje pinne är värd 1).
När vi kommer upp i 10 entalspinnar växlar vi det till ett tiotal.
10 tiotal växlas till en hundratalspinne o.s.v.
På morgonen sjöng vi "Ja må du leva" och därefter skulle eleverna skapa talet 200 av pappersremsor. Olika färger var värd olika mycket. Eleverna klurade med sin bänkkompis och klistrade ihop remsorna likt en kedja. När de var klara berättade de för läraren hur de tänkt och räknade högt för att visa att det verkligen var 200 "100, 110, 120..."
Röd = 100.
Gul = 10.
Grön = 1.

Fönstergirlanger värda 200!
Eleverna fick sedan välja en aktivitet:
Legobygge med 200 bitar (20 högar med 10 i varje).

"Först till 200".

Bygge med 200 kaplastavar.

200 steg i korridoren.

Tripolino.
Eleverna slår med tärningar.
Olika tärningskombinationer ger olika mycket pengar (eller tar pengar i värsta fall).
Först till 200 vinner!

200 kapsyler som kan byggas i mönster.
Här har eleverna sorterat dem i färger.

Pärlbygge på gång (snart 200 pärlor...).
Skoldagen avslutades med filmvisning. Vi hittade ingen med talet 200, så vi fick hålla till godo med en deckarhistoria. Men det passade bra, eftersom vi jobbar med "Tema detektivbyrån" i svenskan.

Syfte:
  • Uppmärksamma talet 200.
  • Träna på hundratal, tiotal och ental.
  • Skapa tillsammans.
  • Prata matematik och räkna tillsammans.

Vi simmar vidare



Vi simmar på,  varje onsdag och fredag. De senaste två gångerna har simlärarna börjat kolla av eleverna om de klarar simprovet. De elever som visat att de kan simma 50 m bröstsim, 25 m ryggsim, samt hoppa från kanten får ett intyg från skolan med sig hem. (De behöver inte ta med badkläder fortsättningsvis.)

Antalet barn i bassängen minskar alltså för varje gång, vilket ger mer utrymme för de elever som behöver träna mera.

tisdag 18 september 2012

Januari börjar året

Första sidan i boken om året.
Vi pratar om tid som kan ses som linjärt eller som ett hjul. Årshjulet. Vi pratar om månaderna och sjunger den gamla visan om årets alla månader "Januari börjar året...". Vi pratar om en textrad i taget och försöker lista ut vad den kan betyda. Språket är ju lite gammeldags i sångtexten.


Eleverna fyller i bokstäverna på papperet.

Därefter får eleverna ett blad med en skrivövning på. Sången är förtryckt och eleverna fyller i bokstäverna på rätt sätt som de lärt sig. Vi tränar handstil. Eleverna illustrerar sedan texten med minst en bild av varje årstid.

De klistrar in papperet på första sidan i en bok, som ska bli deras egen bok om året.

Syfte:
  • Kunna månaderna.
  • Lära sig med hjälp av en sångtext.
  • Illustrera de fyra årstiderna.
  • Träna handstil.
  • Lära gamla sånger.

Läs och illustrera - Robert Dufvas rum

Vi fortsätter att följa detektiven Sally Smart när hon försöker lösa fallet med den bortsprungna hunden. Vi fräschade först upp minnet om vad som hände i kapitel 1. Eleverna hjälptes åt att återberätta.

Sedan var det dags för högläsning av kapitel 2 "Sally Smart undersöker brottsplatsen". Vi pratade om svåra ord i texten, som t.ex. lummig (som i lummig trädgård) och återberättade även denna text. Dels får vi lärare en uppfattning om eleverna kan återberätta, dels är det bra för elever som inte hängt med helt i texten. De får höra berättelsen ännu en gång och nu av sina klasskamrater.

Eleverna besvarade muntliga frågor där svaret uttrycks direkt i texten. Därefter kom det frågor där eleverna var tvungna att "lyssna mellan raderna" för att kunna svara, därför att svaren inte uttrycks i texten.

Dagens uppgift var att läsa och illustrera en text om familjen Dufvas son, Robert Dufva. Den handlar om hur det ser ut på hans rum och vad han brukar göra på fritiden.

Så här kan det se ut på Robert Dufvas rum...

... eller varför inte så här?!

Om eleverna behövde hjälp med att läsa och förstå, enstaka ord eller hela meningar, hjälpte vi dem med det. Under lektionens gång så blir det också tydligt för oss lärare om elever tycker att det är svårt. Då kan vi träna vidare just på läsning och läsförståelse med dem. Andra elever behöver träna på annat.

När eleverna är klara med uppgiften kryssar de den i sin planering i Röda Tråden. De gör också en glad, sur eller neutral gubbe. Den visar hur det var att göra uppgiften. När läraren gör sin signatur kan den lätt återkoppla "Jag ser att det blev en sur gubbe, vad var det som gjorde att det blev så?" eller "Kul, hur kom det sig att det blev en glad gubbe?".

Till den här uppgiften, inklusive högläsning och samtal, bedömde vi att två lektionstillfällen skulle räcka.  De elever som inte blev klara med uppgiften kunde inte sätta något kryss i Röda tråden. De och vi får fundera över varför det blev så. Det kanske beror på att man är väldigt noggrann, har varit sjuk vid ett av tillfällena eller kanske helt enkelt suttit och gjort annat? De får dock en ny chans när vi har "Göra klart-pass" senare under veckan.

När föräldrar får hem Röda tråden på fredagar kan de se direkt hur det har gått för eleven, om de hunnit med sin planering under den gångna veckan, samt hur eleven upplevt arbetsuppgifterna.

Syfte:
  • Läsförståelse.
  • Kunna illustrera så att text och bild överensstämmer.

fredag 14 september 2012

Kroppsdelar på engelska


Vi repeterade förra veckans sång "Head, shoulder, knees and toes..." Och sedan gjorde vi en ny variant av den: Vi bytte ut orden mot nya kroppsdelar och gjorde andra passande rörelser till sången.

Chest, elbow, arms and hands
Arms and hands
Chest, elbow, arms and hands
Arms and hands
Fingers, thumbs, leg and foot
Chest, elbow, arms and hands
Arms and hands

Därefter fick eleverna skriva orden, först på svenska och sedan det engelska ordet på rätt ställe.

Syfte:
  • Höra engelska ord.
  • Säga (sjunga) engelska ord.
  • Se engelska ord i skrift.
  • Skriva engelska ord.

Utvärdering av veckan i Röda tråden

Kryssen visar att eleven har hunnit med de uppgifter som det förväntas att den ska göra.
Gubbens min visar vad eleven tyckte om uppgiften.

När veckan startas upp har eleverna en planering med arbetsuppgifter framför sig i Röda tråden, som de själva har klistrat in fredagen före.

När de har gjort en uppgift kryssar de i rutan och fyller i om det blir en glad eller ledsen gubbe (beroende på om det var lätt/svårt eller roligt/tråkigt). De säger till en lärare och läraren kollar att uppgiften är helt klar och bekräftar det med en signatur.


Eleven fyller också i utvärderingen och reflektionsrutan där den tycker till och försöker motivera varför.

I rutan med skolans kommentar kan lärarna ibland skriva något individuellt till eleverna. Det kan vara något eleven får beröm för, men även något som eleven bör tänka på och träna mer på. Det kan gälla skolarbetet eller ha en social karaktär, som att prata mindre på lektionerna.

I rutan med hemmets kommentar kan föräldrar kommentera veckan som gått, kanske med uppmuntrande ord som stärker barnet eller annat .

Röda tråden skickas hem med eleverna på fredagen så att föräldrar kan ta del av den gångna skolveckan. På nästa uppslag kommer planeringen för kommande vecka och där gör föräldern en signatur under planeringen. Då vet lärarna att föräldrarna har koll på veckan som kommer.

Röda tråden måste vara tillbaka till skolan på måndagar eftersom eleverna kryssar och skriver i boken så fort en arbetsuppgift är avklarad.

Det blir väldigt tydligt för eleven själv, lärare och föräldrar hur elevens skolarbete går. Om man inte har kryssat så mycket så visar ju det att man av någon anledning inte hunnit med skolarbetet. Då måste vi fundera över varför. Är uppgifterna för svåra? Har eleven suttit och gjort annat? Eller är det något som stör skolarbetet?

Syfte:
  • Tydliggöra arbetsuppgifterna för eleverna.
  • Skapa självförtroende med att se att man gjort det man ska.
  • Utvärdera och reflektera över sitt skolarbete.
  • Träna på att ta ansvar för sig själv och sitt skolarbete.
  • Tydliggöra för läraren vad eleven hinner göra och vad den tycker om sina arbetsuppgifter.
  • Göra det lättare för föräldrar att hänga med i elevernas skolsituation.

torsdag 13 september 2012

Handstil till Vivaldi


Halvklasspass sist på dagen. Det gäller att hålla fokus fram till klockan halv två. Vi lyssnar till Vivaldi (månadens musik) och tränar samtidigt handstil. Vi repeterar och går igenom en bokstav i taget. Strecken ska göras i en viss ordning och riktning (alltid uppifrån och ner).

Vi pratar om att andra måste kunna se vad som står, så att de förstår vad vi har skrivit. 

Eleverna knåpar på. En del hinner skriva tre av varje bokstav, andra hela långa raden. Det viktigaste är inte hur fort eller hur många man skriver, utan att man gör rätt, att det blir fint och att eleven själv känner sig nöjd.

Vivaldi.
Och hur var det att lyssna på Vivaldi när man skrev?
"Jag blev lugn."
"Jag tyckte att det var jättebra."
"Det gick lättare att skriva."

Syfte:
  • Träna på handstilen.
  • Rikta uppmärksamheten på sin uppgift (trots att det är slutet på dagen, i slutet på veckan).
  • Fokusera på sitt eget arbete, utan att jämföra med andras. Är jag nöjd?
  • Förstå varför det är viktigt att skriva fint (är det inte tydligt så att andra ser vad som står, går inte det skrivna budskapet fram).

B bär och d drar

Bilder i A4-format som sitter på väggen i klassrummen.

Om eleven har svårt att skilja på b och d när den skriver,
kan den ha ett kom ihåg-kort på bänken.

Vi pratar om att b och d är snarlika när man skriver. Lilla b (gemenen) har "magen" åt samma håll som stora B (versalen). Man kan också tänka att b bär och d drar.

Svampens delar och mycel på plats


Trådar ser ut som svampens mycel.

Nu har eleverna börjat klistra fast mycel på sina svampar, med hjälp av avklippta garnbitar.

Eleverna fick tidigare berätta vad de visste om svampar. Läraren skrev ner allt i ett dokument och eleverna kunde följa med i texten på filmduken, eftersom datorn var kopplad till projektorn.

Idag fick alla elever ett exemplar av texten. På detta papper ritade de också en svamp och de olika delarna: hatt, sporer, ring, fot, strumpa och mycel.

Läraren antecknade vad eleverna visste om svampar.
Medan läraren skrev kunde eleverna lätt följa med i texten,
eftersom datorn var kopplad till projektorn.
Allt visades på filmduken.

Syfte:
  • Lära med flera sinnen: Vi skapar, lyssnar, läser, ritar, skriver...