torsdag 31 januari 2013

Läsförståelse: Läsläxa om rymden

Läsförståelse. Några elever föredrar att sitta på golvet och kanske samarbeta.

Andra elever sitter bra vid sina platser.
I Ottos klass handlar veckans läxa om rymden. De elever som vill kan besvara frågorna på papperet, utan läseboken framför sig. Andra elever vill samarbeta. Hur de än väljer att göra (på det sättet som de lär sig bäst på) kan de välja om de vill leta efter svaren i boken.

Halva klassen är på biblioteket och sedan byter vi. Smidig lösning som leder till ännu bättre arbetsro, när det inte behöver trängas en hel klass (25 elever) i klassrummet.


Syfte:
  • Läsa och förstå (frågor med svar som finns i texten, men också svar som måste ses "mellan raderna").

onsdag 30 januari 2013

Öppet Hus på vår skola



Guiderna står beredda att visa runt på skolan.
Idag har hela skolområdet Öppet Hus på kvällstid.
Den som ville var välkommen att titta in i de olika lokalerna på vår skola. Personal fanns i klassrummen för att kunna svara på frågor eller berätta om verksamheten. Några elever hjälpte till att guida besökarna. En del av dem hade redan barn som gick på skolan, andra funderade på att börja här eller hade barn som skulle börja i förskoleklass till hösten. Information till nya föräldrar hölls.

En och annan tittade in i våra klassrum på plan två. Kul att prata med nya och nuvarande föräldrar!

Möblering i klassrummet just nu

Framför raden till vänster står hurtsar med elevernas lådor.

Sedan en tid tillbaka sitter eleverna med ryggen mot varandra. tidigare satt eleverna i par i långa rader och det var inte så mycket fri yta i klassrummet. Borden sköts också hit och dit så fort någon nuddade dem. Några blev ofta lockade att vända sig om och prata med dem bakom.

Vid samlingar eller genomgångar vänder eleverna bara på stolarna eller så sitter vi på golvet i ring eller i rader.

Fördelarna med denna möblering är:
Stor lekyta för fritids
Stor arbetsyta (förutom bänkplatserna) för skolan
Lättare att fokusera med ansiktet mot väggen
Två olka samarbetskompisar (en på vardera sidan)
Rummet upplevs som större och "lugnare"
Lättare för läraren att kunna gå mellan elever och hjälpa (slipper trängas mellan borden)

Eleverna verkar trivas och så länge det är så och möbleringen bidrar till bättre arbetsro, så fortsätter vi.

Brunos djur springer på väggen


Nu sitter de målade bilderna, som är inspirerade av Bruno Liljefors måleri, uppe i korridoren. De blev jättebra! Först trodde vi inte att vi skulle kunna kräva att eleverna skulle måla rävar och andra vilda djur på språng, med klumpiga penslar och vattenfärger. Kanske skulle det räcka med spår i snön av en hare?!

Men så är det det här med förväntningar. De ska ligga aningen högre än vad man kanske tycker att de borde... När vi förväntar oss att eleverna ska klara något, så gör de också det. De får utvecklas och blir nöjda och stimulerade.

Att det blev så här beror också på dem själva. Som lärare vet man aldrig hur arbetsområden och arbetsmetoder tas emot i mötet med eleverna. Här visade eleverna intresse och engagemang kring konstnärens bilder från första stund. De inspirerade varandra (och oss lärare).

Repetition av engelska lekar

Idag repeterade vi engelska fraser och uttryck genom att leka lekarna igen. Vi står i ring och eleverna går fram till någon och ställer en fråga och den andra eleven svarar. Idag tränade vi särskilt "What´s your name?", "My name is...", "How old are you?" och "I´m ... years old".

Det bästa är att eleverna får mycket repetetion och får träna på att säga själva. De hör varandra och denna gången verkade det inte alls osäkert eller svårt. Vi har också skrivit upp fraserna på tavlan så att eleverna ska vänja sig vid ordbilden (ännu har vi inte gått in på bokstavsljuden).

Vi pratar om att "I am" och "I´m" är samma sak.

Skridskor med faddrarna och film om isvett

Idag har vi åkt skridskor med faddrarna i åk 5. Plusgraderna ställde till det en aning, genom att det blev som ett tunt vattenlager på isen. Tanken var att vi skulle visa och träna livräddning på naturisen, men det var inte praktiskt genomförbart. Långrörsbanan var inte tillgänglig (endast naturisen och rinken), så eleverna kunde inte prova på långrör.

Tillbaka i klassrummet tittade vi på en film om några som åkte skridskor på en isfrusen sjö. Efteråt samtalade vi om elevernas egna erfarenheter kring att åka på sådan is, vad vi sett på filmen och vad som är viktigt att tänka på ur säkerhetssynpunkt.

tisdag 29 januari 2013

Skriva detektivhistoria och pyssla med figuren

På förmiddagen hade eleverna matemtik på ett lektionspass och svenska på det andra passet. Då skrev de vidare på sina deckare. Vi kollade upp lite snabbt att alla verkligen kommit igång. De flesta hade hunnit med presentationen och några hade även hunnit skrivit om att något inträffat (själva brottet). I en historia var det så illa så att hela Mount Everst hade försvunnit!

Eleverna fick också en påminnelse om att de måste låta en eller flera vara misstänkta, så att läsaren ska tro att det är den skyldige.

Parallellt med detta arbete läser vi Zoo-mysteriet, så det är lätt att jämföra och påminna om hur de skrivit där. Boken ger oss en gemensam referensram och inspiration.

Eleverna skriver och som lärare går man runt och
- stöttar dem som inte vet vad dom ska skriva (eleverna får berätta utifrån stödorden och då brukar det lossna).
- säger till några som tappat fokus och kanske gör annat (då brukar de röra sig om att de står och pratar med några andra som skriver, eftersom de gärna vill berätta redan nu för varandra).
- rättar stavfel tillsammans med eleverna, berättar hur eleverna ska utveckla texten (något kanske är otydligt eller så behöver de skriva mer om vissa sker).

Några väljer "skakögon" i plast, andra vill hellre rita dit ögon.
På eftermiddagen hade vi ett pysselpass. Några elever behövde måla klart sina Bruno Liljefors-bilder, medan andra direkt kunde fortsätta med tillverkningen av huvudrollsinnehavaren till deckaren.

Piprensare sticks in genom tyget och i papprullen och blir till armar.

måndag 28 januari 2013

Skridskor hela förmiddagen

Ingen trängsel på naturisen.
Inte helt fel att starta veckan med en utevistelse. Ljust ute och inte lika kallt som de tidigare gångerna. Jätteskönt! Ett par föräldrar hade möjlighet att hjälpa till med att knyta, så eleverna kom snabbt ut på isen idag. Uppvärmningen skötte de själva med fri åkning, därefter lekte vi "Tåget":

Eleverna delas in i grupper om fyra. Lika många koner som grupper behövs. Förste personen i laget åker och rundar lagets kon, tar med sig nästa person i laget och rundar konen ett varv igen o.s.v. tills alla fyra åker och håller i varandra. Då är det dags att släppa av en efter en (med början av lagets förste åkare). Laget sätter sig på isen när de är klara. Snabba och duktiga elever!

Därefter intogs den lilla matsäcken. Sedan var eleverna redo för skridskoåkning igen.

Lek och fri åkning på rinken.

Månadsbrev februari

Schemat för februari skickas hem med Röda tråden. Tiderna är detsamma, men några lektioner har fått byta plats.
Vi fortsätter att åka skridskor på måndagarnas idrottslektioner, medan det finns is på IP.
Just nu skriver eleverna detektivhistorier i skolan. De har även skapat huvudkaraktärerna av bl.a. papprullar.
För att kunna tillverka en enkel liten ”kuliss” också, behöver de ta med en kartong hemifrån. (Tips: Mjölkkartong blir bra som bil/båt, medan skokartong kanske passar till byggnad/utemiljö.)
Eventuellt behövs lite återvinningsmaterial som inredning. Hör efter vad de tänkt göra och vad de behöver ta med hemifrån.
Det är bra om kartongen är med nästa vecka, men det är inget måste. Några kan pyssla med kulisserna och några kan fortsätta skriva på deckaren så länge.
Fritids önskar veta vilka barn som behöver barnomsorg på sportlovet. I fredags fick ni med en lapp i Röda tråden. Lämna den åter senast 8 februari, om ni inte redan gjort det!
1 fre v.5       
------------------------------------------------
4 mån v.6      Skridskor och liten matsäck.            
                      Röda tråden.
5 tis               Ta med kartong m.m.
6 ons            
7 tor              Läsläxa: Ottos klass kap 21.           
                     Matteläxa: Eldorado kap. 1.
                     Biblioteksböcker åter.                                                                                                            
8 fre              Sportlovslapp åter
------------------------------------------------
11 mån v.7    Skridskor och liten matsäck.            
                      Röda tråden.
12 tis            
13 ons          
14 tor            Läsläxa: Ottos klass kap 22.           
                     Matteläxa: Eldorado kap. 2.  
                     Biblioteksböcker åter.
15 fre
------------------------------------------------
18 mån v.8    Skridskor och liten matsäck.            
                      Röda tråden.
19 tis            
20 ons          
21 tor            Läsläxa: Ottos klass kap 23.          
                      Matteläxa: Eldorado kap. 3.   
                      Biblioteksböcker åter.
22 fre
------------------------------------------------
25 mån v.9    SPORTLOV
26 tis             Fritids för de som anmält
27 ons           behov av barnomsorg.
28 tor           

fredag 25 januari 2013

Ett gäng med en spännande historia


Kan man bli annat än glad när sådana här små personligheter ploppar upp lite här och där i klassrummet? Några elever passade på att göra klart sina deckarpersonligheter idag och vilket lyckat resultat! Nu blir det ännu mer spännande att få läsa deckarna, när man fått träffat huvudrollsinnehavarna på riktigt.

En helt vanlig fredag

Som alla andra fredagar handlar det om:
I Röda tråden klistras nästa veckas planering in (men inte alla lektionstillfällen ryms).
Eleverna tar hem boken och föräldrarna skriver en signatur under den, som visar att de tagit del av den.
De kan också se på sidan före hur denna veckas planering gått:
Eleverna kryssar allt de hunnit göra, samt utvärderar och reflekterar veckans arbete.
- Tyst läsning. Eleverna läser i sin biblioteksbok.

- Morgonsamling. Vi går igenom datum, sjunger vår enegelska morognsång, kollar närvaron , dagens schema m.m.

- Checka av i Röda tråden att allt planerat arbete är genomfört, samt klistra/skriva in nästa veckas planering.

- Klassråd. Information från Elevrådets möte, samt prat kring olika punkter (idag: klassrummet, matsalen, korridorer och entréer).

- Se på nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt Skola, samt svara på en frågesport om programmet.

- Göra klart. Eleverna tittar i Röda tråden och ansvarar själva för att veckans arbete är gjort. Om inte, tar de hem och gör klart.

- Elevens val. Oavsett om eleverna gjort klart veckans arbete har de rätt till att ha Elevens val, d.v.s. själva välja ett skolämne och arbetsuppgift. Många väljer att göra klart i t.ex. matteboken, för att slippa ta hemläxa. Det är helt upp till eleven själv.

- Visa. Ett par elever har möjlighet att "visa" något, t.ex. sång, historia, bild...

Den sista "knäppa frågan" i frågesporten handlar om ett inslag i Lilla Aktuellt där
det pratades om att Alice var det vanligaste flicknamnet i Sverige just nu.

Läsförståelseuppgifter på olika sätt

Igår, torsdag, var läxdag. Läsläxan är som vanligt ett kapitel ur läseboken Ottos klass. Förra veckan svarade eleverna skriftligt på frågor om texten, utan att använda boken som stöd. Många tyckte att det var svårt, eftersom de glömt bort vad som stod i kapitlet.

Den här gången började vi med att höra efter med var och en hur det gått med läsläxan. Eleverna berättade för varandra "Jag läser varje kväll innan jag ska sova." eller "Jag har bara läst två gånger, igårkväll och imorse." Det kan se lite olika ut, från elev till elev och från vecka till vecka. Oavsett hur ofta de läst uppskattade de flesta att de nog skulle kunna svara på uppgifterna. "Jag har bara läst en gång, men jag förstod texten och kommer ihåg den!".

Vi gav ändå några olika alternativ till läsförståelseuppgifterna igår:
1. Svara på uppgifterna själv, utan stöd av boken.
2. Svara på uppgifterna själv, med stöd av boken.
3. Svara på uppgifterna tillsammans med en kompis, utan stöd av boken.
4. Svara på uppgifterna tillsammans med en kompis, med stöd av boken.
5. Svara på uppgifterna tillsammans med en kompis, med stöd av boken och en lärare.

Kan eleverna inte svaret så är det bättre att de får reda på det över huvud taget, än inte alls. Så där gör kompisarna eller boken en insats. Eleverna får också träna att sökläsa (söka efter ett svar i texten) när de använder boken. Det är ju en annan typ av läsning, jämfört när de läser en vanlig skönlitterär bok.

Syfte:
  • Lära av varandra: prata om texter.
  • Sökläsa.
  • Läsa och förstå.
  • Skriva svar (träna meningsbyggnad, stor bokstav, punkt, handstil).

Med miniräknare och överslag

Miniräknare att knappa på.
Den här veckans mattelektioner har handlat om att lära känna miniräknaren lite mer. Eleverna har knappat in högre tal, kontrollräknat och lärt sig olika funktioner på miniräknaren.
Vi har också hunnit med överslagsräkning, alltså "räkna på ett ungefär" för att snabbt få en uppfattning om summan. 
Om jag handlar en sak för 18 kr och en annan för 9 kr, hur många guld-tior måste jag lämna fram i kassan?
Kap 2 i Eldorados mattebok handlar bl.a. om
miniräknaren och överslagsräkning.


Syfte:
  • Lära funktioner på miniräknaren.
  • Lära hur man räknar överslag.

Hemliga kompisar avslöjade

En hälsning på white boarden.
Hemliga kompisar under en hel vecka. Idag kollade vi om eleverna hade någon "misstänkt". Är det någon som har varit extra snäll mot dig under veckan och som troligtvis har dig som hemlig kompis? Vi kollade med alla elever vem de haft som hemlig kompis och vem som haft dem som hemlig kompis. De berättade vad de gjort för varandra.
"Jag hämtade mjölk på matis åt henne."
"Jag sa att han hade en fin tröja."
"Jag hjälpte honom att leta efter vantarna."

Även vi lärare fick lite extra omtanke. Tänk att vad en hjärtlig hälsning på tavlan kan värma!

Hemliga kompisar fortsätter vi förstås med nästa vecka. Det var närmast ett krav från eleverna, som verkligen gillade det här.

Syfte:
  • Stärka gruppen.

onsdag 23 januari 2013

Deckarhuvudpersonerna - men innerst inne en pappersrulle

En deckarhuvudperson är född, inte bara i ord.
Eleverna är i början av sina deckarhistorier. På ett av klassråden nyligen kom det fram önskemål från elverna att de önskade mer pyssel, så... För att tillgodose deras önskningar, inspirera, konkretisera och motivera skrivandet ännu mer har vi skapat huvudpersonerna med hjälp av enklare material. Eleverna fick välja en (1) person, t.ex. hjälten/detektiven, men vi hoppas att det ska vara möjligt att göra ännu en så småningom, t.ex. boven i dramat.

Vi använde oss av pappersrullar, vaddkulor, ögon, tyg, garn och piprensare. Vi behöver fortsätta ännu en lektion för att alla ska bli klara. Vi ser med spänning fram emot resultatet! Vi har ju sett sett vad som är på gång: Helt underbara deckarpersonligheter. Fantastiskt vilka karaktärer eleverna lyckas plocka fram!

En snabb utvärdering när allt tyg från golvet var undanplockat, visade att eleverna var mycket nöjda och glada över skapandet av figurerna.

Syfte:
  • Elevinflytande kring arbetsmetoder (elevers önskemål kring mer pyssel).
  • Inspiration till fortsatt skrivande (även om skrivglädjen redan är på max).

I'm twentyfive! I'm one! I'm twelve!

Engelsk film som heter "I´m 7 years old!" som lärde oss fraser som "How old are you?" och "I'm...". Vi fick också repetera siffror och färger. Eleverna har rabblat siffror på engelska sedan de började åk 1, men det är skillnad på att kunna dem ur sitt sammanhang. Massor av färger lärde vi oss när vi gjorde lopporna i höstas.

Efter filmen lekte vi en enkel "egenpåhittad" lek. När man tror att leken är torftig och tråkig visar det sig alltid att eleverna verkligen gillar den. Det kanske blir en trygghet att det inte är så krångligt? Man behöver inte vara rädd för att misslyckas och känslan av att "Jag kan!" stärker självförtroendet och gör det roligt.

Vi står i en ring på golvet. Läraren börjar med att gå fram till en elev och säger "How old are you?". Eleven framför svarar "I'm... (påhittad ålder, t.ex. twelve)!" Läraren gissar vad det kan vara på svenska. "Tolv?" De byter plats: Läraren sätter sig på golvet och eleven går iväg till någon annan och fraserna upprepar sig, tills alla har gjort.

Om eleven inte vet vad den ska säga gör den ett tecken med handen och resten av klassen hjälper till genom att säga frasen högt tilsammans. På så vis får de repetera många fler gånger än den gången som de själva säger.

Syfte:
  • Våga prata engelska.
  • Lära engelska fraser och uttryck.
  • Repetera genom att upprepa fraserna tillsammans när någon vill ha hjälp.

tisdag 22 januari 2013

Brunos djur

Brunos räv som smyger iväg genom skogen?

Vi började med att titta på Bruno Liljefors bilder av vilda djur igen (på filmduken). Eleverna berättade vad som karaktäriserar hans bilder. "Han målar väldigt verkligt och djuren sitter inte stilla. De springer eller kommer i slagsmål med andra djur."



Vi pratade om spår i snön och hur de ser ut och vilken färg Bruno målat med. Vi tittade på djuren och jämförde med geometriska former; upptäckte att en kanin sedd framifrån nästan blev som en cirkel med öron ovanpå och ben som sticker ut. Domherrar är bara en röd prick med fingertoppen som pensel och ett svart streck ovanpå.

Vi tog fram teckningarna på träden som eleverna gjorde förra veckan och målade dit valfria djur och spår i snön. Till elevernas hjälp sökte de på datorer på "Bruno Liljefors" och klickade på "bilder". Då kunde de titta hur han målat och inspireras av det.


En del blev besvikna när det inte blev som de tänkt sig pga för mycket färg eller darr på handen, men då lärde vi oss att om man tar två steg bak och ser det hela på avstånd blev det faktiskt bra! Eleverna var också mycket positiva och berömde och uppmuntrade varandra.

Nästa vecka på det här passet var det egentligen annat inplanerat, men vi känner att vi måste sansa oss lite så att eleverna slipper skynda på med att bli klara jämt. Det är viktigt att de är nöjda med resultatet och får lägga ner den tid de behöver.

En klassisk Liljefors nästan:
Rävar med byte.
Syfte:
  • Måla med olika tekniker.
  • Känna till konstnärer från olika länder och tider, som t.ex. Bruno Liljefors.

Vi fortsätter med deckaren

Att skriva i par är jättebra och kul, tycker eleverna.
Man lär av varandra.
Innan eleverna fick sätta sig vid datorerna igen för att fortsätta med sina deckare behövde vi gå igenom lite om uppbyggnadne av texten. När man startar upp en berättelse så brukar man berätta lite om huvudpersonen, men det här får ju inte vara allt för många rader. Vi måste träna på att begränsa oss också. Man kanske inte kan ska skriva om huvudpersonens hela familj, vilken älsklingsrätt, vilka intressen, vilken artist den gillar - om det inte har med berättelsen att göra. (Vi har inte sett någon göra så nu i åk 2, men det kan vara bra att uppmärksammas.) Men naturligtvis vill man ha en liten beskrivning så att läsaren får en bild av personen som det handlar om.

Vi pratade också om något som eleverna bör tänka på längre fram. Det måste vara med personer i texten som läsaren kan  misstänka. Så var det ju i berättelsen om Piffy. Så kommer det även att vara i vår nuvarande högläsningsbok "Zoomysteriet" (Lasse-Majas detektivbyrå).

Eleverna kommer igång så fint och är så engagerade. De som hade svårt att veta vad de skulle skriva behövde kanske bara lite stöttning genom att vi tittade på papperet med stödorden. "Berätta för mig vad du har skrivit! Vad är det som ska hända?"

Sj-memory uppsatt


I åk 1 gjorde eleverna ett memory med ord som innehåller sj-ljudet. Nu i åk 2 har lekandet med att para ihop bild med ord avtagit, så då tror vi att det gör mer nytta uppsatt. Eleverna skriver mycket och ibland kommer det frågor som "Hur stavas stjärna..?"

Nu kan ögonen registrera och läsa - medvetet eller omedvetet - orden dagligen.


Syfte:
  • Synliggöra hur ord med icke ljudenlig stavning stavas.

måndag 21 januari 2013

Hemliga kompisar

Idag på samlingen drog eleverna en varsin namnlapp på en klasskompis. Eleven har nu veckans hemliga kompis framför sig på lappen. Det innebär att man ska göra något snällt för den under veckan, utan att berätta för någon. Man kan säga någonting snällt, hjälpa till i olika situationer, leka tillsammans eller någonting annat trevligt.

Eleverna var superpeppade inför det här och ville genast sätta igång med Hemliga kompisar, efter vi haft Helena Bross bok (med samma namn) som högläsning. I morogndagens samling ska vi kolla upp hur det gått så här långt. Kanske kan eleverna tipsa varandra vad man kan göra för speciellt. I boken var det en elev som var hjälpsam och hämtade ett glas mjölk till sin hemliga kompis i matsalen. Och om man tänker efter... så tror jag att det även inträffade hos oss idag. En bra början!

På fredag ska det gissas vem som är vems hemliga kompis. Spännande avslöjanden...

Syfte:
  • Stärka gruppen
  • Öppna ögonen för nya vänner
  • Fokusera på det positiva: det snälla vi gör mot varandra (istället för det dåliga i ett bråk)

Fotbollskontrakt med hjälp av föräldrar


Vinter, ja visst, men fotboll är alltid aktuellt för våra sportintressade elever. Innan jullovet fick vi ägna en hel del tid åt att lösa konflikter som blivit mellan spelare på fotbollsplanen. Vi upplevde ändå att det inte hjälpte, trots många tillfällen för att reda ut och prata regler. Till slut bestämdes att den sista veckan på höstterminen skulle ägnas åt andra lekar för att få en paus i oenigheterna. Några föräldrar (tillika fotbollstränare åt många av eleverna) kom med den briljanta idén att få komma till skolan och prata med eleverna.

När nu vårterminen startades var många elever väldigt sugna på att få börja spela fotboll och det bestämdes snabbt ett möte med dem, lärare, fritidspersonal och föräldrar (tränarna). Föräldrarna gick igenom syftet med ett fotbollskontrakt, varje liten regel, frågade och lyssnade på eleverna och tog med deras synpunkter. Sedan utformades fotbollskontraktet ovan. De elever som vill spela fotboll måste skriva på kontraktet, d.v.s. att de följer de regler som gäller.

Nu har eleverna hunnit spela fotboll ett par veckor och det fungerar så bra! 

Skridskor på rink

Skridskoåkning på rinken.
Skoldagen inleddes som vanligt med tyst läsning, vilket innebär att eleverna läser ur sin biblioteksbok i en kvart. Därefter tar vi samlingen: Vi sjunger vår engelska morgonsång, räknar eleverna för att se att alla är närvarande, en elev läser upp dagens schema på white boarden och vi rätar ut eventuella frågetecken kring dagen. Vi skriver datum på tavlan och lägger i en ny pinne i vårt "så-här-många-dagar-har-vi-gått-i-skolan"-system. Vi har tre burkar med ental, tiotal och hundratal som representerar antalet skoldagar. Men sedan var det hög tid för...

En härlig förmiddag på skridskoplanen. Eleverna åkte ut på isen i omgånger, allt eftersom de fått skridskorna knytna. Idag skiljde det nästan en timme mellan den första och den sista som kom ut från omklädningsrummet, men det är ju ca 50 elever också (bra knyt-tid om man slår ut medeltiden per skridsko!).

Knyta och spänna skridskor i alla möjliga färger och utseenden!
Idag inledde vi åkningen på naturisen där det blev lekar och friåkning. När vi sedan fick förflytta oss till rinken för att naturisen skulle plogas, passade många elever på att äta sin lilla matsäck. En del värmde sig i omklädningsrummet, andra höll sig utomhus i båsen vid rinken.

En och annan vurpa var oundvikligt även denna gång, men när tårarna torkats var det full fart igen! De allra flesta åkte motvilligt av isen när vi skulle gå upp till skolan för att äta lunch. Det märks att de verkligen gillar skridskoåkning!

fredag 18 januari 2013

Lilla Aktuellt: Bränder i Australien

Eleverna väljer om de vill samarbeta med frågesporten,
grundad på händelserna i Lilla Aktuellt, eller göra den själv.
Vi ser på Lilla Aktuellt Skola tillsammans i båda klasserna. Efteråt hör vi om någon vill kommentera något inslag i sändningen. Sedan är det dags att besvara frågesporten, där eleverna har tre svarsalternativ att välja på. De väljer själva om de vill göra den själv eller tillsammans med en klasskamrat. Oavsett vad, skriver de svaren på ett eget papper. Idag hann vi inte med att rätta svaren innan lektionen var slut, så då gick vi igenom frågorna muntligt efter rasten. Eleverna räcker upp handen och berättar vad de tror är det rätta svaret. Vi lärare hade redan rättat allas, så då fick de sätta in papperet i pärmen. Det är lite roligt att se tillbaka och se hur det gått.

Jodå, de är riktigt duktiga!
Syfte:
  • Hänga med i vad som händer i Sverige och andra länder.
  • Läsa och förstå frågorna.
  • Ev. samarbeta.

Matro och arbetsro

Under december månad tog vi extra krafttag för alla elevers rättigheter: Att få arbetsro när man jobbar i klassrummet och matro i matsalen när man äter. På klassrådet pratade eleverna om ett belöningssystem som de hade under sexårsverksamheten. De fick stjärnor om de varit duktiga.

Eleverna är tävlingsinriktade och blir motiverade i tävlingar. Fram tills nu hade vi kanske försökt att dämpa den egenskapen lite, men nu bestämde vi oss för att ta tillvara på den istället.

Situationen i matsalen blev som en handvändning - helt annorlunda. Det var ju tävling! Vi får visserligen fortfarande påminna dem och vissa dagar har sina dalar, men som helhet är det en stor förändring till det bättre. Innan jullovet delades det ut diplom till eleverna vid det bord som fått flest stjärnor.

Vissa elever var besvikna för att andra vid deras bord hade pratat så mycket. Vi har fått tagit upp det flera gånger: Hur det känns för dem och att visa hänsyn till sina kamrater.

I klassrumssituationen bestämde eleverna att pojkarna och flickorna skulle tävla mot varandra. Varje dag delades det ut stjärnor till lagen, om de förtjänade det. Vissa dagar kunde något lag säga att de tyckte själva att de inte förtjänade en stjärna "Vi glömde bort oss och lekte i biblioteket.". Andra gånger kanske det andra laget klagade "Jag blev störd för några sprang omkring när jag skulle läsa tyst." Ibland höll alla elever med om att de fått arbetsro och att allt fungerat bra... eller motsatsen.

Båda lagen var duktiga att skrapa ihop stjärnor, men den här gången fick flickorna fler. Vi var noga med att förklara att det inte handlade om att pojkarna skulle bli bestraffade, utan att flickorna skulle få en belöning. Det är skillnad.

De kom med förslag och det slutade med att vi tittade på 70 tals-klassikern "Från A till Ö" med Hedvig och Ugglan Helge. De som ville kunde välja något de hellra ville göra.

Syfte:
  • Motivera och belöna föredömlig arbetsro.

Vi avslutar veckan

Efter lunch på fredagar har vi Göra klart och Elevens val på dagens sista lektionspass. Eleverna tittar i sin Röda tråd om de gjort allt i veckans planering, annars är det dags nu. De betar av och kryssar. På Elevens val bestämmer eleverna själva vilket skolämne de vill jobba med. Naturligtvis kan de välja att slå ihop matteboken trots att de inte hunnit till bestämd sida - men då får de göra det i hemläxa istället.

En allra sista grej på fredagar är att ett par elever får möjlighet att Visa: Visar en sak, sjunga, dansa, berätta en rolig historia, göra Hänga gubbe, ställa en gåta m.m.

Syfte:
  • Ansvara och planera sitt skolarbete.
  • Elevinflytande.
  • Träna på muntlig framställning.

torsdag 17 januari 2013

Elevens egna mål

På utvecklingssamtalet gjorde föräldrar, elev och lärare tillsammans upp individuella mål för eleven. Det handlar om vad eleven ska utveckla och arbeta lite extra med i skolan. Vi har ett halvklasspass i veckan och valde att lägga måltimmen där. Då räcker man som lärare till lite extra, eftersom det bara är ca 12 elever då i klassrummet.

Målen står uppskrivna i Röda tråden och finns alltid nära till hands. Eleverna har verkligen blivit medvetna om sina egna mål och tar också ansvar för dessa. Det kanske annars är lätt att man pratar på utvecklingssamtalet och sedan göms och glöms papperet med målen i en pärm. Här blir det ett levande dokument.

Eleverna frågar ibland "Får jag spela mattespel på datorn?" och då kan vi ställa följdfrågan "Vilka mål jobbar du med då?". Kan eleven motivera sitt val genom att hänvisa till sina individuella mål, så är det ok. De måste också variera sig och ibland träna på mattemålen och ibland på svenskamålen.

En vanlig syn på måltimmen är att många gärna skriver berättelser (på datorn/för hand) och spelar mattespel (på datorn/med pedagogiska pengar och mynt).

Syfte:
  • Elevansvar.
  • Elevinflytande.

Läsförståelse om Bokprat - läsläxa

Läsförståelse på läsläxan.

På lektionspasset skickades pojkarna i klassen först iväg till biblioteket för att låna böcker till skolan och hem, om de önskar. Resurspersonen och biblioteksassistenten fanns tillgänglig för hjälp av val av skönlitteratur och självscanning av böckerna.

Flickorna var kvar i klassrummet och fick göra läsförståelseuppgifter på läsläxan till idag. De sitter varannan flicka och varannan pojke i klassrummet, så det passade bra: Här vill vi att de jobbar själva så att vi får en uppfattning om deras läsförståelse. Inget samarbete, alltså. Därefter bytte vi så att flickorna gick till biblioteket och pojkarna gjorde uppgifterna.

Vi pratade också om varför några inte visste vad de skulle skriva.
"Jag har bara läst läxan en gång."
"Jag läste läxan för längesedan, jag kommer inte ihåg..."
"Jag har läst fel kapitel!"
"Vi har inte hunnit."
"Vi har glömt bort. Jag läste läxan imorse."

Ja, det tar tid att komma in i rutinerna igen efter jullovet. Alla gör så gott de kan. Nya tag nästa vecka!

Syfte:
  • Träna läsning: förstå handling, utöka ordförråd, se hur ord stavas.

Arbetsgång på problemlösning i läxa

Förra veckan skickade vi hem en matteläxa som handlar om problemlösning. För att föräldrar ska kunna stötta skickade vi med arbetsgången (hur man kan göra och tänka) som vi använder oss av i skolan. Idag var det dags för en ny matteläxa: Problemlösning igen.

Vi använder oss av uppgifter som Betapedagog gett ut. Eleven får viss information, t.ex. så kan det vara en bild på fem dörrar. "Dörren längst till vänster är grön. Dörren till höger om den röda är vit. Den grå dörren är längst bort från den gröna..." o.s.v. Eleven läser, skriver och provar sig fram.


Syfte:
  • Delge föräldrar hur vi tänker och gör i skolan kring problemlösning.
  • Underlätta problemlösningsuppgifterna.

onsdag 16 januari 2013

RRS - Rita Räkna Skriv

För att göra uppgifterna roligare används elevernas namn.
Eleverna tränar på att ta sig an problemlösning efter en given gång. De läser igenom hela uppgiften. De läser sedan en mening i taget. De ritar och för att konkretisera uppgiften. De skriver på mattespråk (siffror och räknesätt). De skriver slutligen svaret.

Syfte:
  • Träna problemlösning.

Mattespel av olika slag

På Nomp.se väljer eleverna vad de vill träna i matematik och på vilken nivå.
Med arbetsmaterialet Lycko kan eleverna träna olika saker.
Eleverna får möjlighet att förkovra sig i just sitt favoritspel eller det som de behöver träna mer på. Vi plockar fram olika spel, men de kan även välja matteboken om de vill. Det enda krav vi har är att de ska träna på någonting som känns utvecklande. Spelen ska vara på rätt nivå. Det är kul att höra och se när eleverna förklarar och lär i samspel med varandra!

Snottror.
Namn okänt, men med den här "maskinen" kan
eleverna träna de olika fyra räknesätten på olika nivåer.
En glad eller sur gubbe visas i fönstret beroende på om svaret är rätt eller fel.
Pengaspel där eleverna tränar stora tal och att växla.
Syfte:
  • Träna matematik med hjälp av lek och samtal med andra elever.

My name is Mr Karlsson

Vi har sett en engelsk film där sketcher, sånger och animationer lär ut grundläggande ord och begrepp i det engelska språket. Barnen uppskattar den här varierande kvarten. Förra gången hade vi skriftliga övningar, men idag gjorde vi en "egenpåhittad" lek efter det att vi pratat lite om filmen.

Eleverna fick ställa sig i en ring. Läraren började med att gå fram och presentera sig för någon annan i ringen "My name is Cina. What´s your name?" Eleven framför svarar "My name is Greta." Läraren sätter sig ner på Gretas plats. Greta går vidare till någon annan "My name is Greta. What´s your name?". Eleven framför henne svarar "My name is Simon." Greta sätter sig på Simons plats när han går vidare.  Som lärare får man höra alla elever prata, alla elever får höra andra och vänja sig vid att prata inför dem och fraserna blir repeterade ofta (eftersom det är 25 elever i klassen).

Sedan skulle vi egentligen göra en annan sak på lektionen, men eleverna ville leka leken igen. Så då utvecklade vi den en aning genom att prata om Mrs, Miss och Mr. De kunde då välja att säga sitt efternamn när de hälsade "My name is Mr Karlsson". De hade också önskemål om att få säga sina mellannamn. Så en del elever sa "My name is Carl" om det var just mellannamnet. Andra elever ville säga förnamn, mellannamn och efternamn.

Ur kursplanen i Engelska - läroplanen (LGR 11)
Undervisningen i ämnet Engelska ska behandla följande centrala innehåll:
"Tydlig talad engelska och texter från olika medier, olika former av enkla samtal och dialoger, filmer och dratiserade berättelser för barn, ord och fraser i närmiljön"

Genom undervsiningen i ämnet engelska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter.
Formulera sig i tal och skrift.

Syfte:
  • Lära enkla fraser som t.ex. What´s your... Ny name is...
  • Prata med och inför andra.
  • Lära genom lek.
  • Elevinflytande.

tisdag 15 januari 2013

Deckarstart med stödord

Sally Smarts deckaruppdrag.
Första uppdraget från detektiven Sally Smart för detta år! Hon vill att eleverna ska skriva en egen deckare. Vi börjar med att prata om vad en deckare är och vad som är typiskt för en sådan. Vi har vår gemensamma referensram: Berättelsen om hunden Piffy som försvann och där kunde vi "beta av" huvudpersoner, brottet, slutet o.s.v.
Stödord till deckare.
Eleverna ska nu skriva en egen deckare. De väljer själva om de vill skriva själva eller ihop med någon. Det här kommer vi att hålla på med under flera veckor, eftersom det är bara ett givet lektionstillfälle i veckan på schemat som är avsett för "Detektivbyrån". Naturligtvis kan eleverna fortsatta sitt skrivarbete på "göra klart"-passen och elevens val. Även på måltimmen kanske, om deras individuella mål i svenska överensstämmer med skrivandet.  Till elevernas stora glädje har vi plockat fram datorerna igen och de skriver sina berättelser där.

Det är tacksamt med datorer när vi bearbetar texten. Lätt att sudda och omformulera meningar, lätt att göra förtydliganden och lätt att rätta stavfel! Men först måste de komma igång...

För att eleverna ska komma igång bra har de fått fundera över och skriva ner stödord kring: Vem/vilka de ska handla om, var de befinner sig, vad som ska hända och hur det ska sluta.

Syfte:
  • Träna på meningsbyggnad, formuleringar, stavning, punkt, stor bokstav m.m.
  • Planera skrivandet.
  • Utgå från stödord vid skrivandet.
  • Kunna bearbeta texten, så småningom, och göra ändringar.

Vi målar (snart) som Bruno Liljefors

Första momentet i bilduppgiften som är inspirerad av Bruno Liljefors: Måla natur.
Nästa vecka kommer förhoppningsvis djuren eller djurspår, samt lite snö på grenarna.
Lektionen börjar med att vi tittar på konstnären Bruno Liljefors målade bilder. Eleverna får räcka upp handen och berätta vad de ser eller lägger märke till. Vad vet ni redan nu Om Bruno Liljefors, utan att vi ens berättat något?
"Han målar så bra så att det ser ut som kort!"'
"Han ritar natur!"
"Han verkar gilla att måla djur."

Vi tittar vad bilderna föreställer.

Vi tar fram några stödord på filmduken, från ett Word-dokument vi skrivit tidigare. Kan ni berätta för oss om Bruno Liljefors utifrån de här stödorden?
Vi tar en rad i taget och eleverna fyller ut med ord. Vi lärare kompletterar med följdfrågor och fyller ut stödorden. Eleverna bidrar med sina erfarenheter. "Han föddes i Uppsala. Där har jag varit."


Vi tittar på träden utomhus och målar träd. På nästa veckas pass ska vi komplettera med djur.

Målarverkstad a la Liljefors.


Syfte:
  • Känna till konstnären Bruno Liljefors och några av hans verk.

måndag 14 januari 2013

Skridskor i kylan

Sol + Isplan nära skolan = Lycka.
Kylig morgon och tveksamt om vi skulle kunna åka skridskor över huvud taget. Vi hade ju planerat ett par timmar på isen, men fick avvakta och ha vanlig lektion direkt på morgonen. Sen var det dags! Fortfarande runt tio-tolv grader kallt, men ca 45 friska minuter blev det på IP. Jätteroligt med alla glada och duktiga skridskoåkare på isen!

Den lilla matsäcken åts under stor njutning i omklädningsrummet. Tänk att en tillplattad macka kan se så god ut! För att inte tala om varm choklad-lukt!

Idag blev det fri åkning, eftersom lektionspasset blev kortare än planerat. Det tar också sin lilla tid att knyta skridskor åt 50 elever. Många elever knyter/spänner förstås själva, de hjälper även varandra och så var vi två lärare, en resursperson och en knytande förälder på plats. 

Nästa vecka hoppas vi kunna vara där längre tid (kl. 8.45-10.45) och hinna leka lekar också.

fredag 11 januari 2013

Högläsning och lek med Bross

Högläsningsböcker just nu.

Till högläsningsböcker just nu har vi valt några av Helena Bross, även om flera elever gärna läser dessa själva. I Ny i klassen berättas det om Frank som kommer ny till klassen och det passar bra att prata om sådant nu när vi har en ny elev från den här terminen (och tre från förra terminen): Hur det kan kännas och vad man kan göra för att det ska kännas bra för den nya eleven.

I boken gör de en lek som vi kallar för "stol-leken". Den gjorde vi idag och trots lekens enkelhet tyckte alla att den var så rolig (kanske just därför?). Den nya eleven får tillfälle att förankra alla namnen igen, men leken tränar också uppmärksamhet och minne för alla elever. En börjar och säger "Jag vill byta stol med... (och säger namnet på en annan elev i ringen)!" När de bytt plats så är det den elevens tur att säga "Jag vill byta stol med...!". Så där håller det på tills alla har fått gjort. Det gäller att komma ihåg vilka som är kvar!

I boken Hemliga kompisar handlar det om relationer, hur man är mot varandra och vilka man leker med.

Vi har tidigare pratat med eleverna om fördelen med att leka med flera olika kompisar. Man blir inte lika "skör" om bästisen är sjuk en dag. En del elever vet inte vad de ska göra på rasterna då och kan kännas sig vilsna. Uppmuntran kanske inte alltid räcker, så nu ska vi också använda oss av Hemliga kompisar och fösöka skapa situatioenr där eleverna får möjlighet att leka med någon de vanligtvis inte leker med.

Syfte:
  • Trygga elever
  • Vidga kompisgruppen

Lilla Aktuellt: Wild kids börjar

Frågesport till gårdagens sändning av Lilla Aktuellt på tv.
Först tittar vi på programmet på SVT Play.
Årets första Lilla Aktuellt-sändning i skolan. Lilla Aktuellt Skola är en kvart och sänds varje vecka på tv. De har även kortare (5 min) nyhetssändningar och det var en sådan vi såg idag, eftersom den längre varianten inte har kommit igång än.

Idag fick vi bl.a. lära om politiskt parti i blåsväder och verkligt oväder i Syrien. Den bästa nyheten var att Wild Kids börjar sändas på tv ikväll igen och att en av våra faddrar i åk 5 är med och tävlar för laget Björnarna. Han är även kusin med en av eleverna - därav den kryptiska frågan på slutet av frågesporten (se bild ovan).

Efter programmet fick eleverna kommentera någon av nyheterna, därefter fick de svara på frågesporten. Eleverna fick välja om de ville samarbeta med någon eller om de ville svara på uppgifterna själva. Vi resonerade om för- och nackdelar kring detta.

Den här gången lade vi fram ett facit så att de fick rätta själva.

Syfte:
  • Hänga med i vad som händer i Sverige och världen.
  • Samarbeta och resonera med andra.

torsdag 10 januari 2013

Ottos klass följer med hem igen

Nu har vi skickat hem läseboken Ottos klass med eleverna igen. Dags för läsläxa, med andra ord! Ett kapitel varje vecka. Eleverna läser texten flera gånger tills de har fint flyt, ordförståelse och kan berätta om handlingen.

I skolan svarar de på läsförståelseuppgifter samma dag som de har läxan till (torsdagar).

Vi har gjort ett nytt bokmärke där eleverna lätt kan se vilket kapitel de ska läsa från vecka till vecka (följde med läseboken hem idag).

Fram- och baksida. Eleverna stryker gjorda läxor, allt eftersom.