Överskrift, underskrift och siffror på rätt sätt

Idag tog vi särskilt upp överskrift och underskrift. I en överskrift, t.ex. en kapitelrubrik i en bok, så behöver man inte ha punkt efteråt. Samtidigt är det också ok att sätta ett skiljetecken efteråt. Vi tittade i en elevs skönlitterära bok och där var det ett utropstecken efter varje kapitelrubrik.

Likaså gäller vid underskrift. När man svarar på ett mail eller brev kan man skriva "Hälsningar Anna" utan att sätta punkt efteråt.

Sedan är det det här med siffror. Skriver man i dagboken att "Min lillasyster är 4 år." ska fyran vara lika hög som en versal (stor bokstav).

Efter genomgången satte eleverna igång att jobba med dagboken. När en kompis rättat texten tittade läraren igenom den och eleverna fick ytterligare respons på om de behövde göra några ändringar. Därefter ritade de bilden till texten.

Vi visar upp trafikbilderna

Utanför matsalen är trafikbilderna uppsatta så att fler kan ta del av elevernas skolarbete.

Eleverna ser till att bild och text stämmer överens. Bilden förstärker texten och texten förstärker bilden.

Syfte:

• Andra elever på skolan tar del av bilder och text. (Uppgiften göms inte undan i en byrålåda, utan sätts upp för beskådan. Viktigt och på riktigt.)

Additionsspelet

Additionsspelet går ut att addera tre tal som man hamnar på när man slår en tärning. Börja på START. Turas om att slå tärningen och flytta så många steg som tärningen visar. De tal som du hamnar på ska du skriva upp, och du får så många poäng som talet visar. Du får välja riktning på dina steg själv. Efter tre slag med tärningen räknar var och en ihop sina poäng med talsortering, och den som har högst poäng vinner. Spela sedan en gång till och byt regler så att den som har lägst poäng vinner.

Syfte: tänka logiskt, vilken väg ska jag ta för att få det högsta/minsta talet
         addera med talsortering
         samarbeta

Dagens tal

Varje matematiklektion ska nu inledas med Dagens tal. Läraren skriver upp några tal på tavlan som eleverna ska räkna i ett räknehäfte direkt när lektionen börjar. Ibland får de räkna och fundera själva, ibland två och två och ibland alla tillsammans. Vitsen med att göra några gemensamma tal varje dag är att de ska hitta sina strategier för att lösa olika tal och att räkna lite och ofta gör att de kommer ihåg lättare.
Idag såg talen ut så här:   3+5
                                     13+5
                                  * 43+5
                                       9-6
                                     19-6
                                   *49-26
                                     2 x 3
                                    *5 x 2
                                     6 / 2
                                   *10 / 5
De skriver upp dessa tal i sin bok och sedan får de några minuter till att lösa dessa. De tal med stjärnor löser man om man hinner. Har man inte hunnit lösa alla talen när läraren avbryter är man med ändå och lyssnar till sina kamrater när de förklarar.
Den här dagen skulle de lösa talen på egen hand.Men det kommer att varieras med klurisar som ska lösas tillsammans med någon.

Syfte: räkna lite och ofta
         kunna förklara hur man tänker
         dra slutsatser
         generalisera tal
         lyssna till varandra
        

Återberätta och tycka till om dyr hummer

Tidigare, i åk 2, tittade vi på Lilla Aktuellt Skola och sedan svarade eleverna skriftligt på en frågesport med tre alternativa svar.

I fredags gjorde vi på ett annat sätt. Efter vi tittat på programmet fick eleverna återberätta de olika nyheterna, varannan gång med sin bänkkamrat. För att det skulle bli lite lättare, skrev vi upp stödord för de nyheter som togs upp i programmet, t.ex. klimat, romer, terrorister, kärnvapen, hummer. När den ena berättade var den andre tyst, för att inte avbryta. Så här långt gjorde vi även förra gången, men tillägget var nu att tycka till om nyheterna."28 000 kr för en hummer! Det var jättedyrt! Den där farbrorn borde ha köpt något bättre!"

Syfte:

• Lyssna på enkel information från olika medier och prata om saker som händer i samhället.
• Kommentera och säga vad man tycker.

Hjärnhjympa

" Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem." Lgr 11

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära eleverna olika sätt att tänka och lära. För den som vill träna upp sin hjärna finns det många typer av Hjärnhjympa. Detta är en sådan. Boken som problemen är tagna ur heter "Hjärnhjympa" från Beta Pedagog Se här!.

Här får eleverna läsa, tolka och fundera kreativt. Samtala med varandra och pröva sig fram till olika lösningar.

Egna sånger

Idag på musiken sjöng vi några sånger och en av dem var "Jag gillar hösten"-melodin, men med vår egna text:
Vi går i trean
vi går i trean nu
läsa räkna slöjda
idrott och mycket mer
tänk vad mycket kul vi ska göra varje dag.
Bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi

Efter vi sjungit den så fick eleverna till uppgift att sätta en ny text till samma melodi. Texterna skulle handla om hund eller katt, eller både och, för att våra rum som vi går i heter så. Ena gruppen sitter i hundrummet och den andra gruppen sitter i kattrummet.

Eleverna delades upp i grupper, med fyra i varje grupp, och skulle då fundera tillsammans. Det blev många härliga sånger och en av dem ser ni ovan.

Syfte:

• Lyssna om texten passar med melodin
• Samarbete 
• Våga säga vad man tycker

NTA uppdrag 4

I uppdrag 4 tittade vi på ännu ett sätt att skilja lera, sand och humus åt. Vi undersökte hur de olika jordarterna sjunker och skiktar sig i vatten.
Vi tog lite av varje jordsort och hällde dem i provrör. I ett provrör hällde vi i alla jordsorterna.Sedan fyllde vi på vatten och skakade dessa kraftigt. Vad hände?

Syfte:

• Förutsägelse
• Samarbete
• Egenskaper hos olika jordsorter

Vi sparade provrören till nästa veckas uppdrag.

Trafik - alltid aktuellt

Prata trafik är alltid aktuellt. Just nu är hela skolan med i en tävling som handlar om att ta sig till och från skolan så miljövänligt som möjligt. Det handlar förstås lika mycket om säkerhet och hälsa.

Eleverna har skrivit på dator och berättat om sin skolväg, om det är något trafikfarligt med den. De kunde också välja att skriva om något som de varit med om i trafiken.

Elever som behöver använder sig av programmet CD-ord när de skriver, eftersom de hör bokstavsljud/ord/meningar läsas upp då. Andra elever får själva fundera på varför ord blir understrukna med rött eller grönt (sker automatiskt då ordet inte är korrekt stavat). Två elever samsas om en dator, så de brukar hjälpas åt.

Innan eleverna skriver ut måste de alltid låta läraren kolla igenom texten. Ev. stavfel rättas till då.

Idag fick eleverna dessutom träna på hur de ska göra för att skriva i ett liggande dokument (passar bra när man ska rita på papperet också): Sidlayout - Orientering - Liggande.

Om man klickar på förstoringsglaset kan man se hela dokumentet.

Eleverna ritar en passande bild till texten. Frågan kom upp om de fick använda tuschpennor. Vi kom överens om att vi kunde använda tuschpennorna till att fylla i konturerna, men sedan använda färgpennorna. Kul med en ny teknik, även om den inte var så avancerad!

Syfte:

• Uppmärksamma faror i trafiken, på skolvägen.
• Ritteknik: Förstärka konturer med tusch, fyllning med färgpennor.
• Uttrycka sig i text och bild.
• Träna stavning på vanligt förekommande ord.

Månadsbrev oktober

Utvecklingssamtalen är avklarade och nu börjar vi jobba med elevernas individuella mål (se s. 8-9 i Röda tråden) på ”måltimmen” en gång/vecka. Det kan hända att vi lärare, tillsammans med eleven, lägger till fler mål efter behov/önskan. Om förälder inte skrivit upp sig på listan för utvecklingssamtal har vi lärare ändå haft ett samtal med eleven. Alla elever har på så vis fått individuella mål att sträva mot.

Ni som inte behövt sjukanmäla ert barn än på Skola24, får gärna kolla att ni finns registrerade där. Säg till annars, så skickar vi hem en ny blankett. Ni måste sjukanmäla barnet före kl. 8.00 VARJE dag som det är hemma. Telefontjänsten, att ringa in sjukanmälan på ett särskilt telefonnummer, är inte tillgänglig än.

Om elever kommer sent till lektioner registreras det i Skola24 och ni kan se det där.

Vecka 44 är det höstlov och ingen undervisning. Fritidspersonalen önskar veta vilka som ska vara på fritids. Lapp skickas hem (håll utkik längst bak i Röda trådens plastflik) och ska vara påskriven och åter fredag 11 oktober.

Ni, föräldrar och barn, sköter läxorna jättebra! De är väl utförda och åter på angiven läxdag (fredagar). Eleverna behöver inte ta med den bok de läser hemma, det räcker med skrivläxan som hör till. I skolan läser eleverna varje dag, men det kan vara svårt att hinna med att lyssna på varje enskild elev. Vi önskar därför hjälp av er föräldrar med att lyssna lite extra när de läser hemma. Har barnet svårt att få läsro kan det bero på att de valt en för svår bok. Prata gärna om handlingen! Flera tycker att det är lättare att ha Ottos äventyr, där man läser ett kapitel i veckan i samma bok. Hör av er, i så fall. 

Ta med inneskor, om ni inte redan gjort det (t.ex. sommarsandaler, foppaskor). Det behövs framför allt på slöjden och i matsalen.

Idrotten är inomhus. Ta med ombyte och handduk. Om eleven inte kan vara med på idrottslektionen måste det intygas med en lapp hemifrån.

 

Läsläxa: Läs ofta, gärna en stund varje dag. Varje vecka får eleverna en skrivuppgift som hör till.       

       

1 tis v.40        Idrott inne.

2 ons             

3 tor               Idrott inne. Biblioteksböcker.

4 fre               Läsläxa och Mattepapper.

------------------------------------------------

7 mån v.41     Röda tråden åter till skolan. 

8 tis                Idrott inne.

9 ons

10 tor             Idrott inne. Biblioteksböcker.

11 fre             Läsläxa och Matteläxa 5.

                      Lapp åter (fritids, höstlovet).

------------------------------------------------

14 mån v.42   Röda tråden åter till skolan.                                     

14 tis              Idrott inne.

16 ons           

17 tor             Idrott inne. Biblioteksböcker.                    

18 fre             Läsläxa och Matteläxa 6.

------------------------------------------------

21 mån v.43   Röda tråden åter till skolan.

22 tis              Idrott inne.

23 ons            Studiebesök Länsmuseet (fm).

24 tor             Idrott inne. Biblioteksböcker.

25 fre             Läsläxa och Matteläxa 7.

------------------------------------------------

28 mån v.44   Höstlov.

29 tis              Fritids har öppet för dem som

30 ons            tidigare anmält behov av

31 tor             barnomsorg.

Kära dagbok

Eleverna skriver dagbok varje måndag.

Eleverna skriver i sina dagböcker, men börjar förstås med att rätta förra veckans text.

Nu har eleverna blivit varma i kläderna och det går lättare att skriva, så idag hann de få dagens text rättad under lektionstid. Läraren uppmärksammar om det är något särskilt som eleverna behöver en påminnelse om.

Idag inledde vi lektionen med att prata om att det finns undantag när det gäller att skriva stor bokstav på namn. Måndag är ett namn på en veckodag, men stavas med liten bokstav (undantag om den står i början av en mening, då är det alltid stor bokstav). September är ett namn på en månad, men stavas med liten bokstav i början (undantag om det står i början av en mening, då är det alltid stor bokstav).

Vi tog också upp lite kring bindestreck idag.

Ordning när de skrev idag:
1. Rätta texten (Läraren stryker under med ett svagt blyertsstreck där det behöver ändras. Eleven räknar ut vad det kan vara och ändrar. Ev. tar hjälp av klasskompis/lärare.).
2. Eleven skriver en ny text.
3. Eleven låter en klasskompis rätta.
4. Eleven ritar en passande bild till.
5. Läraren rättar texten.

Syfte:

• Uppmärksamma stavningsregler.
• Träna handstil.
• Återberätta.
• Få respons av en klasskompis och kunna ändra texten.
• Få respons av läraren och kunna ändra texten.
• Lära sig av de specifika fel man gör, genom att kompis/lärare uppmärksammar dessa.

Några elever väljer att sitta vid det runda bordet framme vid White boarden.
Där sitter också läraren, som kan ge stöttning om det behövs.

Nyhetsrapportering

En handfull elever i varje 3:a har nyhetsrapportering en gång i veckan.
De skriver ner stödord för att lättare kunna berätta om nyheten.

Idag handlade nyheterna bl.a. om Ronaldos jättelön, gåvan från Ockelbo till kronprinsessparet och att Sodexho fortsätter sitt mat- och städavtal med skolorna. Vi fick många bra diskussioner kring låga och höga löner, avståndet till Ockelbo och vad ett avtal är.

Vi sitter på stolar i klassrummet i en stor rund ring
och lyssnar/ställer frågor till den som berättar om nyheten.

Nyheter om guldmynt

Gamla guldmynt har hittats i Jerusalem.

I klassrummet finns fem olika ansvarsgrupper som byts ut varje vecka. Nyhetsankarna har blivit ett populärt ansvarsområde. De bevakar nyheter under veckan. Eleverna letar nyheter hemma på iPads, dagstidningar, radion och andra medier. Läxan lämnas in på fredagen, som de andra läxorna.

Vi samlas på stolar i en ring i klassrummet och eleverna återberättar sin nyhet med hjälp av de stödord de skrivit ner. Den här veckan fick vi bl.a. höra om 1400 år gamla guldmynt som hittats. Vi kommer in på många intressanta diskussioner där eleverna refererar till egna erfarenheter, men också där vi måste bygga ut nyheten genom att förklara, t.ex. ett lands nuläge, styre, förutsättningar, historia eller kultur.

Idag började vi dessutom med att titta på gårdagens Lilla Aktuellt Skola. Förra läsåret gjorde vi lärare alltid en tillhörande frågesport om nyheterna, men denna gång blev det något annat. Efter programmet fick eleverna återberätta nyheterna för sin bänkkamrat. Kamraten skulle då sitta knäpptyst och låta den andra prata i lugn och ro. Träning på att inte avbryta och fylla i åt andra!
Klicka här för att titta på Lilla Aktuellt Skola!

Syfte:

• Träna på muntligt återberättande.
• Vidga vyerna och släppa in världen!
• Skapa förståelse för olika förutsättningar som finns hos olika människor/länder.

Problemlösning - signalord

Röda äpplen som är 3 kr billigare än gröna!

Den här veckan har vi arbetat mycket med problemlösning på matematiken. Vi har pratat om olika sätt att lösa problem.
Att läsa och förstå vad man ska göra är inte alltid så enkelt utan man måste verkligen läsa en sak i taget och tolka det man läser bla genom att rita det man läser.
Ord som tex tillsammans, kvar, billigare, dyrare, äldre än, yngre än förekommer ofta i vardagsmatematiken. Dessa kallar vi för signalord, därför att de signalerar ett visst räknesätt.
Elever som inte är uppmärksammade på detta och som inte tolkar texten noga, kan utan att reflektera välja addition när de ser ordet tillsammans och subtraktion när ordet billigare finns med.

Jämför:
- Wilma har 30 kulor. Hugo har 20 kulor. Hur många har de tillsammans?
med
- Maja och Filip har 60 kulor tillsammans. Hur många kulor har Filip om Maja har 30?

Jämför:
- Den rutiga kortleken kostar 25 kr. Hur mycket kostar den randiga kortleken om den är 3 kr billigare?
med
- De röda äpplena kostar 21 kr/kg och är 3 kr billigare än de gröna. Hur mycket kostar de gröna gröna äpplena?

Eleverna fick liknande uppgifter, som ovan, som de arbetade två och två med. De skulle resonera med varann vilket räknesätt de skulle använda för att lösa uppgifterna.

Syfte:

• uppmärksamma eleverna på att de bör läsa uppgifter noga
• samarbeta
• uttrycka sig muntligt och skriftligt

"Vem är du?" följt av "Vad gör du?"

Vi  läser högt tillsammans, tittar på bilderna och pratar om vad text och bild betyder i boken "Vad gör du?"
som vi beställt klassuppsättningar av kostnadsfritt på utbudet.se.

Vi läser vidare i boken Vem är du? som handlar om tolerans. Vi sitter på stolar i en stor ring och alla läser en mening var. Vi pratar om textens innebörd och om vad eleverna ser på bilderna. Eleverna lägger till sina egna erfarenheter kring det vi läser. Idag stod det lite om att vi är olika och att man kan klä sig olika i olika länder. Det handlade också om mat och vi kommer in på mycket, t.ex. hamburgare - USA - billigt - övervikt - näringsfattigt.

Efter några sidor handlade det om hur vi uttrycker oss och bl.a. om hur man gör om man inte blir förstådd. Eleverna berättade att de visar med händerna och sedan gjorde vi en tokrolig lek om just att visa med händerna. Eleverna stod upp i en ring. En gör någonting, t.ex. låtsas att man stickar. Den som står bredvid frågar "Vad gör du?" och den som låtsas sticka säger någonting helt annat, t.ex. "Plockar blåbär.". Då ska den som frågade låtsas att den plockar blåbär. Nästa person i ringen frågar "Vad gör du?" och den svarar någonting helt annat, t.ex. "Läser en bok". Så där fortsätter det tills alla har gjort.

Det är roligt för eleverna att få stå lite i centrum och skratta med varandra över tokigheterna. Apropå gesternas betydelse. Vad som händer när vi säger en sak, men gör en annan.

Syfte:

• Stärka gruppen genom ord- och rörelseleken.
• Våga uttrycka sig i grupp.
• Läsa högt tillsammans och diskutera innehållet.
• Få höra om eleverna verkar säkra när de läser, om de avkodar orden och har strategier för ord som de inte kan läsa på en gång.

Bibliotekstid = kvalitetstid

När eleverna lånat böcker till lådan i klassrummet och hem, får de gärna läsa tidningar på biblioteket.
Här har vi Rädda djuren, men även Kamratposten är populär.

Varje vecka tillbringar vi en halvtimme i skolbiblioteket. Biblioteksassistenten hjälper också till med utlåning och annat, t.ex. att hitta speciella böcker, reservera böcker, kolla låntagarstatus, ge boktips. Eleverna lånar böcker att ha i klassrummet och hem, om de önskar. En del läser redan böcker hemma, men det är ett erbjudande till alla elever.

När allt är lånat och klart får eleverna gärna stanna kvar i biblioteket och läsa sina låneböcker, andra böcker eller tidningar. (Andra föredrar att gå tillbaka till klassrummet och sitta där och läsa.) Det är populärt med Guiness rekordbok, faktaböcker om djur och tidningar. Som lärare får man gå och hyssja lite lagomt. De måste hålla rösterna nere, men samtidigt är det roligt att de är ivriga och diskuterar litteratur och inspirerar varandra till läsglädje. Som lärare har man alltid ambitionen att hinna lyssna på eleverna medan de läser, men tiden brukar slukas av att stötta vid utlåning. Eleverna vill också gärna berätta om böckerna, så då är det förstås kul och då berättar det mycket om elevernas upplevelse av boken.

Syfte:

• Läsglädje, utöka ordförråd, få mer läsflyt, läsa för att lära och för nöjes skull.

The Banana Game - en samarbetsövning som tränar engelska och skrattmusklerna

Vi gjorde våra egna bananer genom att infoga bilden
från Clipart i ett vanligt Word-dokument (fick plats åtta bananer på ett A4).
Sedan skrev vi för hand två kroppsdelar på varje - på engelska.

En rolig och omtyckt samarbetsövning som vi blivit tipsade om av en kollega på en annan skola. Vi kallar den The Banana Game (Bananleken i original!).

Först fick vi lärare göra ett antal egna bananer i papper där det ska stå två kroppsdelar på varje. Vi valde att göra dem på engelska istället för på svenska föra att kunna repetera kroppsdelarna, t.ex. thumb shoulder, hand back. Bananerna laminerades för att hålla bra.

Eleverna sätter ihop sig själv med någon annan som redan står på golvet och så bygger de vidare så långt det bara går. Bananlappen ska vara mellan kroppsdelarna som står skrivna på lappen. När en lapp dignar ner mot golvet, börjar man om. Gruppen kan tävla mot sig själv och försöka slå sitt eget rekord. Idag kom vi upp i tolv elever på golvet. Leken var mycket uppskattad och det blev mycket skratt!

Syfte:

• Repetera kroppsdelarna på engelska.
• Stärka gruppen genom samarbetsövning.
• Sträva efter ett gemensamt mål och inte tävla mot varandra.

Eleverna läser högt vad som står på den
banan som de drar, t.ex. head back.
Då ska huvud och rygg mötas.

Barnsligt, men roligt och lärorikt om engelskt alfabet

"Men, Greta Gris (och ljudet av suckar hördes)!Vi går ju i 3:an!"
Ja, det var kanske en väldigt barnslig animerad film, men när vi väl körde igång den satt eleverna knäpptysta och fnissade åt humorn. Efteråt pratade vi om varför vi hade valt en sådan här barnslig film. Vad var syftet egentligen?
"Vi ska lära oss alfabetet"
"Vi ska lära oss nya ord."

Syfte:

• Förstå tydligt talad engelska.
• Repetera det engelska alfabetet, eftersom det har andra ljud än det svenska. Viktigt att veta när man skriver själv.

Vi tränar på engelska ord, meningar, en eller många

 

Vi har skrivit övningar kring det som vi tidigare tränat på muntligt:
This is a...

Eleverna är inte alls vana vid sådana här, i våra ögon, traditionella "fylleriuppgifter". Nu har vi i alla fall skrivit ihop några egna utifrån det som vi lekt och tränat muntligt på tidigare. Eleverna gillar det, dessutom! Antagligen blir det ett ombyte som förnöjer och en bra blandning av att använda olika sinnen. Kanske det också är uppskattat att kunna jobba självständigt och lite för sig själv (eller med en kompis). Tydligt också, vad som ska hinnas med: fram- och baksida.

Vi pratade lite om pluraländelser i svenska och i engelska idag. Ett bänkpar fick ställa sig vid valfri skylt i klassrummet (vi har skyltar på engelska och svenska uppsatta) och säga t.ex. "One book, many books". Resten av klassen sa efter.

Syfte:

• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
• Förstå enkla meningar på engelska.
• Veta hur engelska ord förändras när det gäller flera saker; med ändelsen -s.

På baksidan tränar eleverna på pluralformer,
samt vad orden betyder (genom att de måste göra en bild till).

Skoljoggen 2013

 

Hela skolan går/joggar/springer samtidigt i elljusspåret vid skolan - ett eller flera varv...

Varje år är skolan med i Skoljoggen. I klassrummet såg vi först filmen om pojken Leon som miste sina föräldrar, men som nu bor i en barnby och har det bra. Vill man kan man skänka en springslant som just går till SOS barnbyar. Vi tackar för alla bidrag: En del hade med sig en slant, andra hade sms:at in pengar. Vi pratade också om att man kanske har hjälpt barn i andra länder som har det fattigt, på annat sätt. En del skänker kläder eller har fadderbarn.

Eleverna var duktiga i spåret och regnet höll sig borta.

Syfte:

• Rörelseglädje tillsammans med resten av skolan.
• Uppmärksamma SOS barnbyar och deras insats för barn i andra länder.

Ord som börjar på skr, str och spr

I det andra kapitlet i Veckans ord 3 handlar det om ord som börjar med tre konsonanter: skr, str och spr.

Innan eleverna började arbeta med kapitlet (som är två sidor), gick vi igenom vad det skulle handla om. Vi läste alla tio ord som står i fokus, pratade om ordspråkets innebörd och tog upp några exempel när det gällde "Skrattar bäst som skrattar sist!". Vi tittade även på vad det var för uppgifter i övrigt. De handlade bl.a. om att rimma och förstå ord betydelse.

1. De elever som ännu inte gjort klart det förra kapitlet startade med det.
2. Sedan fick de göra detta kapitel.
3. Några blev klara med det och då fick de en skrivbok att skriva meningar i. De väljer fem av de tio orden. De ska förklara varje ord så att en rymdvarelse skulle kunna förstå ordets innebörd (visserligen under förutsättning att rymdvarelsen kan svenska, som någon elev uttryckte det). De kan alltså inte skriva "Min strumpa är blå.", utan hellre "Strumpor har man på fötterna för att inte frysa." De stryker under ordet som de valt att skriva en mening om.
4. Korsord från pärmar, med olika svårighetsgrader och olika typer av träning, t.ex. kort och lång vokal, sj-ljudet.

Syfte:

• Utöka ordförrådet.
• Förstå olika ordspråk, vad som egentligen menas.
• Stava vanligt förekommande ord som börjar med tre konsonanter.

Uppläsning av djursagorna

Varje faddergrupp skrev en djursaga ihop,
som sedan gjordes till en liten bok med ringpärm.

Tidigare nu på höstterminen skrev eleverna och faddrarna i åk 6 djursagor ihop. Idag fick eleverna läsa upp dem för de andra i klassen. De läste också upp den lilla faktatext om djuret som fanns längst bak i boken.

Efteråt följde ett boksamtal, t.ex. vem och vad boken handlade om, vad berättelsen gick ut på (dvs om det fanns något att lära av den).

Syfte:

• Kunna läsa det man har skrivit.
• Träna på muntlig framställning, att stå i fokus.
• Ta del av andras berättelser och lyssna, förstå handlingen och ställa frågor.

Förutom sagan om ett djur
(varje faddergrupp har ett djurnamn)
skrev gruppen en faktatext om djuret.
Den sitter längst bak i boken.

Träna på att återberätta i dagboken

En elev som berättat om när han plockade blåbär.

På den andra sidan i dagboken skrevs texten.

Det är måndag och eleverna skriver i sin dagbok, något om helgen eller från förra veckan.

När vi lärare rättar får vi en uppfattning av olika saker som eleverna behöver träna på. Innan det är dags att skriva dagbok lyfter vi fram någonting som kan vara bra att tänka på. Idag skrev vi en mening på tavlan "Jag bada och lekte.". Eleverna fick vara detektiver och kolla vad som var fel. Någon kom på att det faktiskt heter "Jag badade och lekte." Vi tog några fler exempel och nämnde att det kallas för talspråk, att vår dialekt lurar oss lite att tappa ändelserna på orden.

I dagboken markerar läraren det som behöver ändras med ett blyertsunderstreck.
Det skulle kunna se ut så här "Ja_ sola_ och bada_. Sen va_ jag hemma."
Eleven ändrar till "Jag solade och badade. Sen var jag hemma."

Eleverna börjar med att rätta sin text från förra gången. Sedan skriver de en ny text på en ny sida med dagens datum. Bänkkompisen rättar och därefter ritar de bilden. I största möjliga mån försöker vi lärare hinna rätta under lektionen, men annars gör vi det senare. De elever som inte hinner klart med sin text får passa på under veckan, om de är klara med andra uppgifter. De kan också göra det på veckans "göra klart"-pass.

Det är en ren fröjd att rätta texterna. Eleverna skriver så bra (handstil, innehåll, stavning, meningsbyggnad) och gör sådana fina bilder. Jättekul och jätteduktiga! Det fick de också beröm för idag.

Syfte:

• Träna handstil, innehåll, stavning och meningsbyggnad.
• Skriva återberättande texter.
• Rita bilder som stämmer överens med texten.
• Uttrycka sig i skrift och bild.
• Veta skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, t.ex. ordens ändelser.
• Få respons på det man skriver.
• Kunna ändra en text efter feed back från bänkkompis och lärare.

Rita Räkna Skriv - träna på att uttrycka sig och göra problemlösningar

Eleverna tränar på att lösa olika matteproblem. De får blandade uppgifter på ett papper med vardagliga situationer. Det krävs olika sätt för att lösa dem (blandat även med addition, subtraktion, multiplikation och division).

Eleverna får samarbeta med en bänkkompis, om de önskar. Om de behöver kan de rita för att göra uppgiften mer konkret, annars räcker det med att skriva på mattespråk, t.ex. 20-8=12, och ett svar, Svar: 12 kr.

Syfte:

• Kunna använda sig av olika strategier och räknemetoder i vardagen.
• Lära av varandra i samarbetet: Andras sätt att tänka matte.
• Uttrycka hur man tänker (muntligt och skriftligt).

Rita Räkna Skriv: Problemlösningar med elevernas namn - för att göra det hela roligare!

NTA uppdrag 3





Vi undersöker sand, humus och lera med våra sinnen.

Hörsel

Lukt

Syn

Känsel

Vad händer när provet blandas med vatten?

Går provet att göra till små kulor?

Syfte:

•  upptäcka och förstå att olika sorters jord har olika egenskaper
• samarbeta
• göra förutsägelse
• dra slutsatser

Vad eleverna gillar och ogillar

Saker som eleverna gillar (rött) och ogillar (ogillar).

Vi satte upp alla grupparbeten som handlar om vad vi gillar och ogillar. Eleverna berättar om sina urklipp, vi pratar och jämför. Vi ser på alla vardagliga saker, t.ex. att någon inte gillar tomater, medan någon annan verkligen tycker om tomater. Vi tycker lika ibland och olika ibland. När vi kommenterat allas bilder, läste vi vidare i boken Vem är du?.

Alla läser en mening var, men de som inte vill läsa högt för alla kan säga "Alla" så läser vi det högt tillsammans. Det var endast ett par som vill göra det, men det är viktigt att de får passa. Genom att vi läser högt tillsammans så läser ju faktiskt de också, bara det att det är tillsammans med andra!

Innan pratade vi förstås om att det inte gör något att man läser fel, att man ska ta tid på sig, ta ett ljud i taget och att ingen ska skynda sig att säga vad det står åt någon annan. Vi är i skolan för att träna och lära.

Syfte:

• Lästräning.
• Uppmärksamma att vi är lika och olika (och att det går bra).
• Prata om text och bild och dess innebörd.

Tyst läsning - helst varje dag både i skolan och hemma

Läsa och förstå det man läser. Viktigt!

Varje dag försöker vi se till att eleverna får minst en kvart av tyst läsning. Då vet vi garanterat att de får minst en timmes skönlitterär läsning varje vecka. Tyvärr räcker inte det för att bli en god läsare, utan det krävs att man läser hemma också. Därför har vi läsläxor.

Syfte:

• Öka ordförrådet.
• Uppleva.
• Uppmärksamma hur ord stavas.
• Träna för att få läsflyt och kunna ta till sig olika sorters texter.
• Öka förståelsen för andra genom att läsa om andra som inte är som en själv.

Words in the classroom

Vi började med att titta på en två minuter lång animerad film, där tecknade figurer visade saker från klassrummet och sa det engelska ordet, t.ex. "I have a pen.". (Vi tänkte först att den kanske var för enkel, men den passade bra.)

På golvet spred vi ut inplastade ord på engelska och översättningen på svenska, t.ex. pen sharpener - pennvässare.

Den första gruppen tog en lapp en i taget. De fick alla vänta på sin tur, där de satt på golvet i en cirkel.  Det verkade lite jobbigt för gruppen, att hålla fokus när det tog tid för de andra att välja. Vi ändrade om det hela:

Den andra gruppen fick ett engelskt ord av läraren (likadan inplastad skylt som den andra gruppen). Sedan la vi de svenska orden upp-och-ner på golvet istället. Eleverna turades om att dra ett svenskt ord, t.ex. skrivbok. Den som trodde sig ha det engelska ordet (notebook) skulle ge sig till känna. Det andra sättet tvingade eleverna att vara alerta, eftersom deras ord kunde komma upp när som helst.

Om eleven fick "door" och "dörr" satte den fast skyltarna på klassrumsdörren och sa "This is a door." Resten av gruppen svarade "That is a door." Som stöd skrev vi upp fraserna på white boarden. Vi skrev även vad varje ord betydde och pratade om att th i ordet this och that låter d-d-d.

Eleverna fick nöta in fraserna mycket, så det var bra, men samtidigt tyckte vi att det kanske blev lite långt och tjatigt för dem. Det blev pratigt i väntan på att alla 25 eleverna skulle få göra. Övningen kanske passar bättre till en mindre grupp?!

Syfte:

• Känna till ord i elevens nära miljö.
• Veta hur orden uttalas och vad de betyder.
• Våga prata (vi säger enskilt och i kör).
• Lära in vanliga fraser på engelska, t.ex. Det här är en/ett..., Det där är en/ett...
• Regelbundet se orden (skyltarna) i klassrummet för att lättare minnas dem.