Framsida till Årsboken

En elev har ritat sig själv när hon sitter och pysslar.

Eleverna har en Årsbok där det står lite om året, som t.ex. årstider. De klistrar också in en del av sina skolarbeten, som t.ex. arbetet med månadens kompositör och konstnär.

Vi har skapat och kopierat upp en halvfärdig framsida. Eleverna väljer själva färg på den och ritar en bild av sig själv. Av bilden ska det framgå vad eleven gillar att göra. När eleven ritat klart klistrar de fast den på Årsbokens framsida, så rakt och fint de bara kan.

Årsboken kan sparas som ett minne från åk 2.

En annan elev har ritat sig själv när han spelar fotboll på rasten.

En salig blandning av Carl Larsson, stilleben och sockerlösning

Stilleben målat med sockerlösning.

Månadens konstnär är Carl Larsson, så vi började med att visa en kort egengjord film om hans liv. Carl Larsson föddes 1853 och dog 1919. Hans familj var fattig och bodde i Stockholm. Carl Larsson var duktig på att rita och måla och fick gå på Konstakademin (konstskola). Han gifte sig med Karin, som också var konstnär, och fick åtta barn tillsammans med henne. De bodde i Sundborn, Dalarna, och nu är hans hem ett museum. Carl Larsson målade med akvarell och när vi tittade på hans bilder så kunde vi se att barnen och fru Karin ofta var med på dem.

På en av Carl Larssons kända tavlor står det massor av blommor i fönstret, därför ställde vi upp ett stilleben av blommor. Åk 4 på skolan har redan målat med sockerlösning och satt upp sina teckningar utanför matsalen. Eleverna har stått och beundrat bilderna i matkön, så nu tog vi tillfället i akt att själva göra sådana bilder: Stilleben målat med sockerlösning. Deras lärare hade gjort en Power Point om stilleben, så den lånade vi och tittade på först. Förutom att lära oss om stilleben, som ofta är uppställda saker från hemmet, fick vi inspiration av några fler sockermålningsbilder.

Sockermålning i full gång!

Sockerlösning att måla med:
Koka upp 2 delar socker och 1 del vatten.

1. Måla hela papperet med sockerlösningen.
2. Måla som vanligt med vattenfärger på den blöta sockerlösningen.

Färgen flyter mer eller mindre ut och skapar härliga bilder. (Lite svårt att göra bilderna rättvisa på fotografi.)

Stilleben: Pelargon i lerkruka och tygblommor i glasvas.

 

Syfte:

• Stilleben med tekniken sockermålning.

Maj månads musik, konst och gåta

Arbetspapper om Peter Tjakovskij, månadens kompositör,
inklistrat i Årsboken där vi sparar några av läsårets skolarbeten.

Vi pratade om kompositören Peter Tjajkovskij som föddes i Ryssland. Han började komponera egna musikstycken när hans mamma dog. Han var mycket ledsen då, men blev gladare när han spelade piano. Han har gjort musiken till bl.a. baletten Svansjön.

Efter att eleverna hört om kompositören fick de en arbetsuppgift. De skulle själva läsa och förstå vad som skulle göras.

Syfte:

• Läsa och förstå skriftliga instruktioner.
• Komma ihåg muntligt berättande (fakta om Peter Tjajkovskij).
• Känna till några kända kompositörer och deras musik. 

På väggen i klassrummet:
Månadens kompositör: Peter Tjajkovskij
Månadens konstnär: Carl Larsson
Månadens gåta: Vad blir ett plus ett?

Monets näckrosdamm



Lärarpraktikantens powerpoint för hur man viker en näckros av tidningspapper.
Punkt 12 ska upprepas tre gånger.



Monets näckrosor.

Idag har vi pratat om den franske konstnären Claude Monet som levde på 1800-talet. Han målade gärna det han upplevde, mer än hur det verkligen såg ut, med korta penseldrag. Han gillade att måla naturmiljöer och hans näckrostavlor är väldigt kända.

Eleverna fick klippa till ett näckrosblad i grönt papper. Sedan visade lärarpraktikanten hur man viker en näckros av tidningspapper.

Syfte:

• Känna till berömda konstnärer.
• Arbeta med olika tekniker.
• Följa en instruktion muntligt och skriftligt.

Tjajkovskij blev Prokofjev

Efter ett mindre, men ganska komiskt, missförstånd oss lärare emellan blev det lite lagomt förvirrande på lektionen idag. För att göra en lång historia kort, hann vi berätta om månadens kompositör Peter Tjajkovskij först. Den ryske kompositören som studerade till advokat och som spelade piano på fritiden. När hans mamma dog tröstade han sig med pianospelandet, vilket ledde till att han så småningom komponerade balettmusik till t.ex. Svansjön.

Peter och Vargen.
En musiksaga (på VHS!) lånad från läromedelscentralen SLI.

Men... sedan råkade vi visa musiksagan Peter och vargen - som inte alls är skriven av Tjajkovskij, utan Sergej Prokofjev. Han är från Ukraina och hade som femåring (!) redan komponerat sitt första pianostycke. På sin tid,1891-1953, ansågs hans musik faktiskt lite för modern och gillades därför inte av alla.

Aprils konstnär blev alltså Prokofjev och Tjajkovskij har lovat att komma tillbaka i maj.

Musiksagan Peter och vargen handlar om en pojken Peter, hans farfar och vargen som är ute på jakt. Varje djur som dyker upp i filmen förknippas med ett visst instrument och läte. Efteråt fyllde eleverna i ett papper på vilka instrument som hörde ihop med vilka personer/djur. De fick också färglägga och de som önskade kunde även rita dit djuren från musiksagan.

Syfte:

• Kännedom om instrument.
• Känna till olika kompositörer och deras verk.

Edvard Grieg och "I Bergakungens sal"

Troll med garnhår och garnsvans.

Månadens kompositör heter Edvard Grieg. Eleverna fick lyssna när vi berättade lite fakta om honom. Griegs musikstycke "I Bergakungens sal" skrevs för pjäsen Peer Gynt. Vi läste en kortare version av den. När Peer i berättelsen blir jagad av småtrollen lyssnade vi samtidigt på just det musikstycket - och man såg nästan det hela framför sig!

Lätt faktabok för barn - och vuxna!
(Marianne Jonasson, Gleerups förlag)

Fakta om den norske kompositören Edvard Grieg som bl.a. skrev musikstycket
"I Bergakungens sal" (till pjäsen Peer Gynt).

Vi pratade om vad som kännetecknar ett troll utseendemässigt och barnen fick sedan rita troll. Som hår och svansar använde de garn.
 

 

Syfte:

• Känna till lite om olika kompositörer, t.ex. Edvard Grieg.

Galleri Picasso

Pablo Picasso denna månad

Självporträtt a la Picasso.

Bra och lättläst faktabok för barn.



Text som blev en kort teaterföreställning.



Eleverna fick börja med att träffa månadens konstnär Picasso (utklädd vikarie) som berättade för dem om sitt liv. Därefter tittade vi på hur han målade och vad som kännetecknade hans olika perioder.

Eleverna fick välja mellan två uppgifter. Antingen rita ett självporträtt/porträtt utan att släppa pennan eller klippa ut från tidningar.

Mars månads kompositör, konstnär och gåta

En presentation av månadens kompositör, konstnär och gåta. Vi fortsätter att jobba med dessa under ett lektionspass varje vecka.

Eleverna gissar på gåtan genom att skriva dit det svar som de tror är rätt.
Papperet sitter på väggen under hela månaden.

Vi klistrar in i Årsboken

I Årsboken sparar vi en del av skolarbetet. I veckan har vi klistrat in sista sidan i januari och ett par sidor till februari månad. Varje månad brukar få 2-3 sidor, men det kan se lite olika ut.

 

Vi tänker att Årsboken kan bli ett roligt minne från åk 2 för eleverna.

 

Sista sidan i januari: Bruno Liljefors-bilden.

Första sidan i februari: Månadens namn, samt kompositör, konstnär och gåta.
Bilden som eleverna ritade när de lyssnade på Beethovens Månskenssonat finns också här.

Den andra sidan i februari: Förklarande text om bilduppgiften, samt lite kort information om Rembrandt.
Bilden som eleverna målade efter en beskrivande text (föreställande en tavla av Rembrandt) finns också här.

Målar som Rembrandt med beskrivning

Eleverna läser beskrivningen och ritar. Läsa och förstå!

Vikarien hade förberett hela arbetet med Rembrandt. Han hade gjort en power point om konstnären och samtidigt som bilderna visades på filmduken berättade han om Rembrandts liv, bl.a. detta:

Rembrandt var konstnär och levde på 1600-talet i Nederländerna. Hans pappa var mjölnare och tyckte att sonen skulle bli präst, men Rembrandt drömde om att bli konstnär. Han målade ofta bilder från Bibeln, men började sedan göra etsningar och porträtt. Hans mest kända tavla heter Nattvakten. Där kan man se hur duktig han är med färger och ljus. Innan han dog vid 63 års ålder hann han göra ca 350 målningar, 300 etsningar och 1000 teckningar.

Under tiden vikarien berättade om konstnären redde han och eleverna tillsammans ut olika ords betydelse, som t.ex. mjölnare, etsningar.

Elevernas bilduppgift:
Vikarien läste först upp en beskrivning på ett av Rembrandts verk. Eleverna fick även texten på papper. Därefter skulle de rita bilden - utan att ha sett själva originalet på bild.

Eftersom alla inte hann klart, avvaktar vi med att visa bilden (både här på bloggen och i klassrummet).



Beskrivning av en av Rembrandts målningar.



En påbörjad Rembrandt-bild...



 Syfte:

• Känna till dåtidens konstnärer: Rembrandt.
• Läsa och förstå.
• Kunna skapa en bild i huvudet av en text, samt kunna rita den bilden.

Beethoven och Rembrandt

Februari månads kompositör, konstnär och gåta.

Vi presenterade månadens musik, konstnär och gåta för denna månad. Idag tittade vi närmare på kompositören. Konstnären tar vi vid ett senare tillfälle.

Vi läste en text om Beethoven och två lärare fick representera Beethoven och hans far. Hans far var tydligen mycket sträng och kunde väcka Beethoven mitt i natten för att han skulle spela piano. Vi pratade om svåra ord och textens innebörd.

Beethoven fortsatte att skriva musik, trots att han blev döv. Eleverna fick rita till den sorgliga musiken i Månskenssonaten.

Bra bok från bibblan om kompositörer.

Syfte:

• Känna till olika kompositörer och dess musik, t.ex. Beethoven.
• Uttrycka sig utifrån musik och känslor.

Brunos djur springer på väggen

Nu sitter de målade bilderna, som är inspirerade av Bruno Liljefors måleri, uppe i korridoren. De blev jättebra! Först trodde vi inte att vi skulle kunna kräva att eleverna skulle måla rävar och andra vilda djur på språng, med klumpiga penslar och vattenfärger. Kanske skulle det räcka med spår i snön av en hare?!

Men så är det det här med förväntningar. De ska ligga aningen högre än vad man kanske tycker att de borde... När vi förväntar oss att eleverna ska klara något, så gör de också det. De får utvecklas och blir nöjda och stimulerade.

Att det blev så här beror också på dem själva. Som lärare vet man aldrig hur arbetsområden och arbetsmetoder tas emot i mötet med eleverna. Här visade eleverna intresse och engagemang kring konstnärens bilder från första stund. De inspirerade varandra (och oss lärare).

Brunos djur

Brunos räv som smyger iväg genom skogen?

Vi började med att titta på Bruno Liljefors bilder av vilda djur igen (på filmduken). Eleverna berättade vad som karaktäriserar hans bilder. "Han målar väldigt verkligt och djuren sitter inte stilla. De springer eller kommer i slagsmål med andra djur."

Vi pratade om spår i snön och hur de ser ut och vilken färg Bruno målat med. Vi tittade på djuren och jämförde med geometriska former; upptäckte att en kanin sedd framifrån nästan blev som en cirkel med öron ovanpå och ben som sticker ut. Domherrar är bara en röd prick med fingertoppen som pensel och ett svart streck ovanpå.

Vi tog fram teckningarna på träden som eleverna gjorde förra veckan och målade dit valfria djur och spår i snön. Till elevernas hjälp sökte de på datorer på "Bruno Liljefors" och klickade på "bilder". Då kunde de titta hur han målat och inspireras av det.

En del blev besvikna när det inte blev som de tänkt sig pga för mycket färg eller darr på handen, men då lärde vi oss att om man tar två steg bak och ser det hela på avstånd blev det faktiskt bra! Eleverna var också mycket positiva och berömde och uppmuntrade varandra.

Nästa vecka på det här passet var det egentligen annat inplanerat, men vi känner att vi måste sansa oss lite så att eleverna slipper skynda på med att bli klara jämt. Det är viktigt att de är nöjda med resultatet och får lägga ner den tid de behöver.

En klassisk Liljefors nästan:
Rävar med byte.

Syfte:

• Måla med olika tekniker.
• Känna till konstnärer från olika länder och tider, som t.ex. Bruno Liljefors.

Vi målar (snart) som Bruno Liljefors

Första momentet i bilduppgiften som är inspirerad av Bruno Liljefors: Måla natur.
Nästa vecka kommer förhoppningsvis djuren eller djurspår, samt lite snö på grenarna.

Lektionen börjar med att vi tittar på konstnären Bruno Liljefors målade bilder. Eleverna får räcka upp handen och berätta vad de ser eller lägger märke till. Vad vet ni redan nu Om Bruno Liljefors, utan att vi ens berättat något?

"Han målar så bra så att det ser ut som kort!"'

"Han ritar natur!"

"Han verkar gilla att måla djur."

Vi tittar vad bilderna föreställer.

Vi tar fram några stödord på filmduken, från ett Word-dokument vi skrivit tidigare. Kan ni berätta för oss om Bruno Liljefors utifrån de här stödorden?

Vi tar en rad i taget och eleverna fyller ut med ord. Vi lärare kompletterar med följdfrågor och fyller ut stödorden. Eleverna bidrar med sina erfarenheter. "Han föddes i Uppsala. Där har jag varit."

Vi tittar på träden utomhus och målar träd. På nästa veckas pass ska vi komplettera med djur.

Målarverkstad a la Liljefors.

Syfte:

• Känna till konstnären Bruno Liljefors och några av hans verk.