Ng-ljud och utvärdering med trafiksignal

Eleverna sätter sin namnlapp på röd (dåligt, svårt), gul (mittemellan) eller grön (lätt).

Idag arbetade vi med kapitel 3 i Veckans ord 3, vilket innebar en repetition av ng-ljudet, samt påfyllning med nytt. Vi konstaterade att ng-ljudet lät lika i alla orden, men stavas på olika sätt:
ng som i sjunga, pingvin och räkning.
n som i bänk, anka och blänker.
g som i regndroppar, barnvagn och trafiksignal.

Som av en händelse valde vi just att införa ett nytt utvärderingssystem denna lektion, på tal om trafiksignal. En slump, men lyckat. Tre A4-ark i rött, gult och grönt på väggen - där alla färger står för något visst. Eleverna satte sin namnlapp på rött om det var svårt, gult om det var "lite både och" och grönt om det var lätt.

Denna första gång blev det en ganska lätt, helt oladdad fråga, men tanken är att eleverna ska träna på att tycka till och uttrycka sina åsikter i annat också. Här måste alla ta ställning till skillnad från handuppräckning då alla inte kommer till tals. När eleverna besvarat frågan "Hur gick det att jobba med ng-ljudet?" checkade vi av med en elev på varje färg, så att de fick uttrycka sig mer detaljerat.
"Hur kom det sig att du satte ditt namn på gul?"
"Det var ganska svårt att hitta rätt ord i korsordet, men det andra var ganska lätt."
"Vad var det som var så bra, eftersom du satte din namnlapp på grönt?"
"Jag tyckte att korsordet var så roligt och det andra var lätt. Jag kunde stava många redan."

Syfte:

• Träna stavningsregler.
• Prata om ordspråks betydelse (och ofta gamla ord).
• Uttrycka sig.
• Reflektera över sin insats på lektionen.

Överskrift, underskrift och siffror på rätt sätt

Idag tog vi särskilt upp överskrift och underskrift. I en överskrift, t.ex. en kapitelrubrik i en bok, så behöver man inte ha punkt efteråt. Samtidigt är det också ok att sätta ett skiljetecken efteråt. Vi tittade i en elevs skönlitterära bok och där var det ett utropstecken efter varje kapitelrubrik.

Likaså gäller vid underskrift. När man svarar på ett mail eller brev kan man skriva "Hälsningar Anna" utan att sätta punkt efteråt.

Sedan är det det här med siffror. Skriver man i dagboken att "Min lillasyster är 4 år." ska fyran vara lika hög som en versal (stor bokstav).

Efter genomgången satte eleverna igång att jobba med dagboken. När en kompis rättat texten tittade läraren igenom den och eleverna fick ytterligare respons på om de behövde göra några ändringar. Därefter ritade de bilden till texten.

Trafik - alltid aktuellt

Prata trafik är alltid aktuellt. Just nu är hela skolan med i en tävling som handlar om att ta sig till och från skolan så miljövänligt som möjligt. Det handlar förstås lika mycket om säkerhet och hälsa.

Eleverna har skrivit på dator och berättat om sin skolväg, om det är något trafikfarligt med den. De kunde också välja att skriva om något som de varit med om i trafiken.

Elever som behöver använder sig av programmet CD-ord när de skriver, eftersom de hör bokstavsljud/ord/meningar läsas upp då. Andra elever får själva fundera på varför ord blir understrukna med rött eller grönt (sker automatiskt då ordet inte är korrekt stavat). Två elever samsas om en dator, så de brukar hjälpas åt.

Innan eleverna skriver ut måste de alltid låta läraren kolla igenom texten. Ev. stavfel rättas till då.

Idag fick eleverna dessutom träna på hur de ska göra för att skriva i ett liggande dokument (passar bra när man ska rita på papperet också): Sidlayout - Orientering - Liggande.

Om man klickar på förstoringsglaset kan man se hela dokumentet.

Eleverna ritar en passande bild till texten. Frågan kom upp om de fick använda tuschpennor. Vi kom överens om att vi kunde använda tuschpennorna till att fylla i konturerna, men sedan använda färgpennorna. Kul med en ny teknik, även om den inte var så avancerad!

Syfte:

• Uppmärksamma faror i trafiken, på skolvägen.
• Ritteknik: Förstärka konturer med tusch, fyllning med färgpennor.
• Uttrycka sig i text och bild.
• Träna stavning på vanligt förekommande ord.

Ord som börjar på skr, str och spr

I det andra kapitlet i Veckans ord 3 handlar det om ord som börjar med tre konsonanter: skr, str och spr.

Innan eleverna började arbeta med kapitlet (som är två sidor), gick vi igenom vad det skulle handla om. Vi läste alla tio ord som står i fokus, pratade om ordspråkets innebörd och tog upp några exempel när det gällde "Skrattar bäst som skrattar sist!". Vi tittade även på vad det var för uppgifter i övrigt. De handlade bl.a. om att rimma och förstå ord betydelse.

1. De elever som ännu inte gjort klart det förra kapitlet startade med det.
2. Sedan fick de göra detta kapitel.
3. Några blev klara med det och då fick de en skrivbok att skriva meningar i. De väljer fem av de tio orden. De ska förklara varje ord så att en rymdvarelse skulle kunna förstå ordets innebörd (visserligen under förutsättning att rymdvarelsen kan svenska, som någon elev uttryckte det). De kan alltså inte skriva "Min strumpa är blå.", utan hellre "Strumpor har man på fötterna för att inte frysa." De stryker under ordet som de valt att skriva en mening om.
4. Korsord från pärmar, med olika svårighetsgrader och olika typer av träning, t.ex. kort och lång vokal, sj-ljudet.

Syfte:

• Utöka ordförrådet.
• Förstå olika ordspråk, vad som egentligen menas.
• Stava vanligt förekommande ord som börjar med tre konsonanter.

Träna på att återberätta i dagboken

En elev som berättat om när han plockade blåbär.

På den andra sidan i dagboken skrevs texten.

Det är måndag och eleverna skriver i sin dagbok, något om helgen eller från förra veckan.

När vi lärare rättar får vi en uppfattning av olika saker som eleverna behöver träna på. Innan det är dags att skriva dagbok lyfter vi fram någonting som kan vara bra att tänka på. Idag skrev vi en mening på tavlan "Jag bada och lekte.". Eleverna fick vara detektiver och kolla vad som var fel. Någon kom på att det faktiskt heter "Jag badade och lekte." Vi tog några fler exempel och nämnde att det kallas för talspråk, att vår dialekt lurar oss lite att tappa ändelserna på orden.

I dagboken markerar läraren det som behöver ändras med ett blyertsunderstreck.
Det skulle kunna se ut så här "Ja_ sola_ och bada_. Sen va_ jag hemma."
Eleven ändrar till "Jag solade och badade. Sen var jag hemma."

Eleverna börjar med att rätta sin text från förra gången. Sedan skriver de en ny text på en ny sida med dagens datum. Bänkkompisen rättar och därefter ritar de bilden. I största möjliga mån försöker vi lärare hinna rätta under lektionen, men annars gör vi det senare. De elever som inte hinner klart med sin text får passa på under veckan, om de är klara med andra uppgifter. De kan också göra det på veckans "göra klart"-pass.

Det är en ren fröjd att rätta texterna. Eleverna skriver så bra (handstil, innehåll, stavning, meningsbyggnad) och gör sådana fina bilder. Jättekul och jätteduktiga! Det fick de också beröm för idag.

Syfte:

• Träna handstil, innehåll, stavning och meningsbyggnad.
• Skriva återberättande texter.
• Rita bilder som stämmer överens med texten.
• Uttrycka sig i skrift och bild.
• Veta skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, t.ex. ordens ändelser.
• Få respons på det man skriver.
• Kunna ändra en text efter feed back från bänkkompis och lärare.

Hej Veckans ord 3!

Veckans ord 3, utgiven av Adastra.

Så här ser första kapitelet ut i arbetsboken.

Men äntligen! Eleverna fick sin första arbetsbok i svenska. Det var dags nu när de går i 3:an! Det finns en summa pengar som lärarna får köpa in läromedel/material för varje läsår, men vi har prioriterat matteboken Eldorado med tillhörande läxbok och sedan har pengarna varit slut. Det här läsåret fick vi möjlighet att köpa Veckans ord 3 också. Den känns som ett bra komplement till att skriva sig till läsning på datorn. Vi har jobbat med det i åk 1-2 och faktiskt klarat oss bra utan vanliga läromedel. Eleverna har tränat stavning och annat i ett naturligt sammanhang när de skrivit texter på datorn.

Enligt kunskapskraven (för åk 3) i LGR11 ska eleverna kunna stava ord som de ofta använder och som är vanliga i elevnära texter. I den här arbetsboken får de träna på de viktigaste stavningsreglerna. Den tar också upp olika ordspråk i varje kapitel, som förutom att de innehåller ett "svårstavat" ord är en del av vårt kulturarv.

Varje kapitel är uppbyggt på samma sätt, men det finns ändå en variation bland uppgifterna. Vi hoppas att det ska hjälpa och stimulera eleverna. Av lektionen att döma idag så gillade eleverna verkligen boken och var stolta över att ha fått den (Ja, ja, vi kunde inte låta bli att berätta att det är dyrt med läromedel, så vi ska vara tacksamma och rädda om det vi har fått).

Syfte:

• Handstil.
• Stavning och stavningsregler.
• Ordförståelse.
• Alfabetisk ordning.

Dagboksskrivandet fortsätter



När eleverna skriver dagbok kan det underlätta om de har alla bokstäverna framför sig, så att de vet vilka bokstäver som ska "ner i källaren" som g, j, p och vilka som ska "sträcka sig upp till övervåningen" som k, l, d.

Eleverna skriver dagbok på måndagarna. De kan välja om de ska skriva om helgen eller veckan som varit. De börjar med att rätta. Läraren har rättat och strukit under med ett blyertsstreck där det måste ändras. Det kan gälla att det inte är stor bokstav, punkt saknas, det ska vara ä istället för e... Det gäller för eleverna att försöka lista ut vad det är. Eleverna är duktigs och ser oftast vad det ska stå. Annars frågar de bänkkompisen eller läraren.

När rättningen är klar får de vända blad och skriva en ny sida i dagboken.  Ordningen blir så här:
1. Rätta.
2. Skriva dagbok.
3. Kompisen rättar.
4. Rita bild.

(5. Läraren rättar, direkt eller senare.)

Innan eleverna började rätta och ändra hade vi en gemensam genomgång med påminnelser, t.ex. att meningar helst inte ska börjas med "Och", att ordet "jättekul" skrivs ihop som ett ord fastän det är ihopsatt av två.

Syfte:

• Individanpassa skrivundervisningen (eleverna uppmärksammas på just det som de behöver).
• Träna på att kunna stava ord som ligger nära sin egen verklighet, t.ex. fotbollsmatcher, djur.
• Lära av varandra genom samarbete (kompisen rättar).

När jag var liten...

Eleverna fick välja bland tre olika alternativ när de skulle skriva:

"När jag var liten..."

"När jag blir stor..."

"I somras..."

Sedan skrev eleverna en text utifrån detta. De fick klara sig utan hjälp, eftersom vi ville uppmärksamma vad de kan och vad de behöver träna mer på. När de skrivit klart fick de rita en passande bild till.

 

Inför utvecklingssamtalen, då vi gör upp nya individuella mål för eleverna, har vi nu underlag när det gäller att skriva.

 

(Specialläraren testar alla eleverna i åk 3 för att se att läsningen utvecklas bra. Om det behövs erbjuds eleverna lite extra stöd från specialläraren, där man även tränar lite extra hemma under en period.)

 

Syfte:

• Se om eleverna behärskar dubbelteckning (två konsonanter efter kort vokalljud), o-å, e-ä, j-ljudet, stor bokstav, punkt m.m.
• Sätta upp nya individuella mål så att eleverna får träna mer på det som just de behöver.

Början på en berättelse som startar med "När jag var liten..."

Dagboksskrivande

Eleverna skriver dagbok och ritar en passande bild till.

Idag har eleverna fått en dagbok. Vi har valt en med en blank sida för bild och den andra sidan med stödlinjer, för att kunna träna handstil.

Tidigare hade vi en högläsningsbok där en flicka skrev dagbok, så vi hade en gemensam referensram. Vi pratade om vad som var karaktäristiskt för en sådan text, den skiljer sig ju från andra typer av texter, t.ex. faktatexter.

Först skriver vi datum med veckodag, månad och år. Sedan skriver eleverna något som har hänt och gärna hur de upplevde det.

När eleverna skrivit klart får bänkkamraten stötta och titta om det finns stor bokstav och punkt på rätt ställen. De får också hjälpa varandra med stavning.

Därefter ritar de bilden.

Dagboken lämnas in och läraren går igenom och ser vad eleven behöver träna mer på.

Nästa gång får eleven börja med att rätta.

Syfte:

• Skriva olika typer av texter.
• Se vad eleverna behöver träna mer på för att kunna "special-sy" lektioner där de jobbar med sina individuella mål.
• Träna handstil.
• Träna stavning av för eleven vanligt förekommande ord.

Ny högläsningsbok



En ny högläsnings bok.

Efter vi hade läst ett par kapitel i vår nya högläsningsbok så fick eleverna återberätta och fundera vilka som var huvudpersonerna i boken, vilken ålder det var på dem, hur de såg ut osv. Mycket som eleverna fick fram då var det de hade hört "mellan raderna".
 Ex.
- Den handlar om Gustav och han är en farbror.
- Hur vet du det?
-För han har skägg.

Syfte:

• Lyssna aktivt
• Höra "mellan raderna"
• Återberätta

Korsord med kort och långt vokalljud

Populärt just nu är att göra korsord där vi tränar dubbelteckning. Oftast tränar vi ju sådant i naturliga situationer, alltså när eleverna stöter på sådana ord när de skriver på datorn.

Bra att träna ännu mer på detta sätt! Eleverna gillar det, som sagt var och arbetet är lätt att ta fram när man är klar med andra uppgifter. Eleverna väljer själva vilket korsord de vill ha i korsordspärmen.

Vi laddar inför alla hjärtans dag

Framsidan på alla kort. (Hälsningarna finns på baksidan på de flesta av korten.)
Eleverna viker färgat papper och klipper ut halva hjärtan så att de blir symmetriska.
Vi häftar fast dessa på hårdare papper (A5-storlek).

Måltimme för den ena tvåan (den andra har på torsdag). Vi tittar på målen i svenska och tränar vidare på dessa genom att tillverka kort till alla hjärtans dag - text och bild.

Vi började med en snabb koll. Vad vet eleverna om alla hjärtans dag? Sedan tittade vi på en kort film som berättade historien om prästen Valdemar som fängslades och skrev ett kort till fångvaktarens dotter.

Vi pratade om vilka man kunde ge ett alla hjärtans dag-kort till: den man är kär i, föräldrar, familj, släktingar, vänner... och vad som passar att skriva till vilka. Vi skrev några meningar på tavlan, även på engelska.

Eleverna fick tips om hur de kunde göra sina kort, men det enda kravet var att det skulle vara en text (svenska eller engelska) och sedan någon utsmyckning som passade till. Av texten skulle det framgå vem det var till och från, samt själva hälsningen (det man vill ha sagt).

Så här kan det se ut när man vänder på korten.

Syfte:

• Uppmärksamma traditioner.
• Träna på sina individuella mål i svenska.

Sj-memory uppsatt

I åk 1 gjorde eleverna ett memory med ord som innehåller sj-ljudet. Nu i åk 2 har lekandet med att para ihop bild med ord avtagit, så då tror vi att det gör mer nytta uppsatt. Eleverna skriver mycket och ibland kommer det frågor som "Hur stavas stjärna..?"

Nu kan ögonen registrera och läsa - medvetet eller omedvetet - orden dagligen.

Syfte:

• Synliggöra hur ord med icke ljudenlig stavning stavas.

Dikt om jullovet

Dikt om jullovet.

Alla elever fick säga ett varsitt ord om jullovet.

Vi började med att alla fick säga var sitt ord om något de hade gjort på jullovet. De orden som sas skrevs upp på tavlan.
Ex.
julbord
slalom
Hobbit
tomte
spel

Eleverna fick sedan välja fem av de ord som stod på tavlan och skriva ner dem på fem små lappar.
De ord som de valde sattes in i meningar och som de sedan skrev på remsor.
Ex.
Jag har ätit julbord.
Jag älskar slalom.
Hobbit är en film.
Det kom en tomte hem till oss.
Vi spelade TV-spel.

För att dikten ska kännas bra i "munnen" så får de lägga remsorna på lite olika sätt och läsa dem flera gånger. När de sedan är nöjda med sin ordning på remsorna klistrar de upp dem på ett färgat papper och ev. ritar bilder till.

Syfte:

• Att återberätta
• Att använda sig av stödord
• Att kunna formulera sig i meningar
• Skriva: stavningsregler mm

Jesu födelse

Idag har vi läst julevangeliet ur Bibeln och samtalat om det.

Eleverna fick sedan ett korsord och se vad de kommer ihåg och lärt sig.

Syfte:

• Att lära sig några berättelser ur bibeln
• Att lära sig om våra vanliga högtider
• Hörförståelse
• Leka med ord: korsord = "ordkluris"

Tomten och Jenny Nyström

Månadens konstnär är Jenny Nyström, men innan vi började berätta om henne måste vi backa tillbaka till den tid då tomten hade en annan betydelse än vad den har idag. Tomten var en liten gubbe, inte större än en fyraåring, och bodde på gården för att se efter den, människorna och djuren. Han var ganska arg av sig. Människorna var de som gav saker till tomten, t.ex. ställde ut gröt till honom för att han skulle bli nöjd.

Jenny skulle ha varit 168 år om hon levt idag!

Nu till Jenny Nyström. Efter att ha berättat om var hon växte upp och om hennes liv, bl.a. som konststuderande i Paris, Frankrike, kom vi fram till att hon var den som började rita tomten lite gladare när hon fick jobbet att illustrera en bok. Sedan har hon gjort massor av olika vykort också (3 000)! Vi tittade på flera bilder på filmduken, så att eleverna skulle få se några av alla vykort. Några elever kände igen dem sedan tidigare.

Uppgiften idag var att färglägga tomten från förr, samt vår nutida tomte. Först läste vi igenom texten på papperet tilslammans. Det var en sammanfattning av det vi berättat om tomten och Jenny Nyström. Men... texten såg annorlunda ut med röda bokstäver rätt som det var. Varför? Eleverna funderade och de lade märke till att det var vokaler med kort vokalljud som var röda. När det är kort vokalljud följs det oftast av två konsonanter, vilket också är markerat med kursiv stil i just den här texten.

Tomtepapperet klistrades in i december månad i årsboken.

Syfte:

• Lära om våra jultraditioner, förr - nu.
• Repetera stavningsregler; kort vokalljud = två konsonanter.

Skriva med Jenny Nyströms bilder som inspiration

Bilder tecknade av Jenny Nyström.

Eleverna har fått välja en bild av Jenny Nyström som inspiration till sitt skrivande. De fick välja om de ville hitta på något, t.ex. skriva en saga, eller berätta om något som har med bilden att göra. Idag har vi pratat mycket om vilken roll tomten hade förr i tiden. Eller så kanske någon vill berätta om vad de själva varit med om någon jul?

Eleverna klistrar själva fast den bild de valt på skrivpapperet.

Eleverna fick klara sig själva idag, med uppmaningen att tänka på sina individuella mål i svenska. De har alla olika saker att träna på, t.ex. skriva med små bokstäver, stor bokstav i början av mening, sätta ut punkt eller andra skiljetecken.

Sedan utgår vi från texten de skrivit idag och följer upp hur det gått med målen. Behöver eleven träna mer eller kan vi gå vidare med nya mål? Det känns alltid konstigt att inte "vilja" hjälpa eleverna när de frågar om stavning och annat (eller att de inte får samarbeta), men vi förklarar och påminner om att det är för att vi lärare ska få se vad de behöver få mer tid att träna på.

Det ger en bra fingervisning till oss om vi varit tillräckligt tydliga eller om vi behöver förklara på ett annat sätt också. Ibland är det helt enkelt bara mer tid att få träna på saker och ting som behövs!

Syfte:

• Träna handstil.
• Träna på sina mål.
• Se hur eleven utvecklats och hur vi ska gå vidare med målen.

Korta och långa vokaler

Eleverna får jobba ihop två och två för att diskutera korta och långa vokaler,
men inte skriva av varandra utan att prata om orden.

Vi fortsätter att träna på korta och långa vokaler. En kort vokal följs oftast av två konsonanter (t. ex. sill), medan en lång vokal (t.ex. sil) följs av endast en konsonant.

Framsidan: Korta vokalljud.

Baksidan: Blandat med korta och långa vokalljud.

De som blev klara fortsatte svenskaspel, som t.ex. memory.

Eleverna tränar stj-ljudet med ett memory de gjorde i åk 1.

Eleverna spelar namn-memo (där t.ex. Ellen och Nelle, d.v.s. namnet baklänges bildar ett par).

Eleverna spelar ett memory med ord som kramsnö, citronfjäril.
Paret till ordet blir den bokstavliga tolkningen.

I åk 1 skrev vi faktatexter om de svenska vinterfåglarna.
Vi gjorde ett fågelmemory och det är fortfarande populärt att känna igen dem (namn - bild).

Syfte:

• Träna på stavningsregler: Dubbelteckning (kort vokalljud leder ofta till två konsonanter.

Vokalhuset

Ett påbörjat vokalhus! Eleverna får färglägga, sätta kryss
(ett för långt vokalljud, två för kort vokalljud) och skriva namn.

Vokalhuset presenteras. Läraren tillverkade en egen mall med husform och fönster med de nio vokalerna i. Eleverna fick höra en lite berättelse om vokalerna som bodde i huset.

Vi bestämde att vokaler som låter som man säger bokstäverna i alfabatet (d.v.s. långa vokalljud som i "Sara") skulle få bo på nedervåningen och markeras med ett (1) kryss. De andra vokalerna (d.v.s. korta vokalljud som i "Anna") skulle få bo på övervåningen och markeras med två kryss.

En skrivregel är att om vokalen låter lång ska den efterföljas av en (1) konsonant (därför gör vi ett kryss under vokalen). Låter vokalen kort efterföljs den av två konsonanter (därför gör vi två kryss under vokalen). Vi provade med några namn i klassen och märkte att det faktiskt stämde, men även att det inte alltid blir så!

Elevernas uppgift blev att på ett eget papper med förtryckt vokalhus och vokaler:
Färglägga huset
Sätta kryss
Skriva in namnen på de som bor där på rätt våning

När eleverna skulle hitta på namn på y eller å tyckte många att det var svårt. Det blev lättare när vi tänkte att vi självklart kunde ta efternamn också - eller varför inte djur? Då kunde Ågren flytta in på nedervåningen och Råttan på övervåningen!

Ur kursplanen i svenska - läroplanen (LGR 11)

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

"Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, fårgetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter".

Syfte:

• Lära om stavningsregler

Läsläxa och läsförståelse

Torsdag = läxdag
Som läsläxa har vi ett kapitel i Ottos klass.

När de nu läser hemma i boken har vi denna termin satsat på läsförståelse ur boken i skolan. Vi har samtalat om varför man läser och kommit fram till att förståelsen är a och o. Läsflytet har också en viktig betydelse, men att förstå det man läser är viktigare.

Vi samtalar om texten och vad man kan läsa ur texten och då även det som inte står skrivit. Det kallar vi att läsa mellan raderna. De får även en stencil som de ska klara av att läsa och tolka, om texten de läst.

Syftet:

• Att läsa en text flera gånger
• Att få en förståelse för det man läser.
• Att träna på att läsa med flyt.