NTA - uppdrag 5

Vad har hänt med jordproven?
Eleverna får titta på de omskakade jordproverna från förra uppdraget och jämföra med sina bilder hur de ser ut nu.

Vad kan man dra för slutsats av detta?

Vad händer om vi skakar de igen?

Vi tar även en titt hur det ser ut under skolan, i det verkliga livet. Ser man skikten i verkligheten som de blev i provrören?

Överst humus, sedan lera, underst sand.

Även idag tar vi hand om våra husdjur och ger dem mat och vatten. Vi målar av komposten hur den ser ut nu.


Syfte: visa på likheter med experiment och verklighet
         förutsägelse
         samarbete
         dra slutsatser
        

NTA uppdrag 4

I uppdrag 4 tittade vi på ännu ett sätt att skilja lera, sand och humus åt. Vi undersökte hur de olika jordarterna sjunker och skiktar sig i vatten.
Vi tog lite av varje jordsort och hällde dem i provrör. I ett provrör hällde vi i alla jordsorterna.Sedan fyllde vi på vatten och skakade dessa kraftigt. Vad hände?

Syfte:

• Förutsägelse
• Samarbete
• Egenskaper hos olika jordsorter

Vi sparade provrören till nästa veckas uppdrag.

NTA: Uppdrag 2 - kompost

I det här uppdraget fick eleverna göra i ordning en egen minikompost. De fick först en muntlig genomgång om maskar och kompostering. Sedan skulle de följa en skriftlig instruktion: Gör iordning din egna minikompost.

De fick ett par kompastmaskar som de ska sköta om. De ska sedan iaktta komposten i några veckor och se vad som händer.

Vi gjorde även en större kompostlåda, med genomskinlig plast, gemensam i klassen där en del av den har maskar och en del är utan. På detta sätt kan vi studera närmare vad maskarna har för betydelse i naturen.

Syfte:

• se vad maskar har för betydelse för naturen
• följa en skriftlig instruktion 
• samarbeta

Fjärilens livscykel

Arbetet med fjärilar har varit en stor händelse för oss, där vi fått se alla utvecklingsstadier hos en fjäril, förutom äggen. Vi har beskrivit "Fjärilens livscykel", se bilden, och klistrat in den i Årsboken.  

Fjärilsbok och fjärilskryss

Då var det dags att samla allt vi lärt oss om fjärilarna i en bok. Eleverna fick välja färg på sin framsida.

Vad äter fjärilslarven? Hur många ben har fjärilen?

Svaren skrivs in i ett korsord.

Fjärilsutsläpp

Det var med blandade känslor som vi släppte ut våra fjärilar idag. Jättekul att de äntligen skulle bli fria, men sorgligt att mista dem. Vi sjöng en sång för dem innan det var dags för utsläppet. 

"En fjäril, som var ett ägg,

som blev en larv,

   som blev en puppa

        och blev en fjäril igen,

           och blev en fjäril igen."

Båda klasserna gick ner i skogen bakom skolan och lyfte på locken i de fyra fjärilshusen.

En del fick hjälp att ta sig ut ur husen.

Skön känsla att få hålla dem en stund.

Fjärilarna satt överallt: på tröjor, skor, hår...

Några fjärilar som inte ville komma ut från fjärilshuset först.

Tipsrunda om fjärilar. Vad har vi lärt oss genom temat: Fjärilar?

De två första fjärilarna i fjärilshuset!

Titta! Vår första fjäril!

Folkstorm till ett av fjärilshusen idag! Eleverna kunde se att två fjärilar har lämnat puppstadiet. Jättekul att få följa fjärilens livscykel på riktigt!

Bra bok! Lättläst faktatext om fjärilar.

Så här kan det se ut...

Fjärilslarvssången från Youtube

Sång om fjärilar från Youtube

 

Eleverna tycker att den här sången är rolig att lyssna på - och nu börjar de kunna texten också.

Inflyttning för pupporna i fjärilshuset

Fjärilslarv som hänger i locket som ett J är ännu inte redo för att flytta in i fjärilshuset. De är i det sista "klädbytningsstadiet".



Fjärilshus av papepr.

 Vi har byggt fjärilshus tillsammans i grupper. Varje grupp fick en tom kartong med fönster. De fick i uppdrag att fylla den med saker som de tror att fjärilar tycker om. De hittade mossa, gräs, pinnar, stenar, kottar mm.

 I fjärilshuset hängs de larver som blivit till puppor på en vägg. Det blir ca 15 fjärilar i varje hus.
Sedan är detr bara att vänta på att den fansastiska förvandlingen från puppa till fjäril.

Fjärilslarven genom förstoringsglas

Mycket intressant att se med ett förstoringsglas.

Frågor som stöd för att utforska larven i burken.

Eleverna tar till förstoringsglaset idag för nu ska larverna studeras i närbild. De får även några frågor de ska diskutera med sin bänkkompis.

Uppförstorad fjärilslarv.

Vi tittar på hur en larv ser ut i förstoring, var saker och ting sitter och heter. Vi sätter ut huvud, mun, punktögon, framben, bakben, tornar och trakéöppningar. 

Läskigt stor förstoring.

En ännu större förstoring måste vi ta till så vi ser "ansiktet" ordentligt. Där sätter vi även ut spinnkörteln.

En av våra verkliga larver som bor i sin lilla burk i klassrummet.

En del larver rörde sig mycket och en del vilade sig.

En del åt mat och en del bajsade.

Namn till fjärilarna

Växande fjärilslarv som fått namn.

Äntligen ska våra fjärilslarver få sina namn. Vi gjorde en varsin namndikt. Eleverna skriver sin larvs namn med STORA bokstäver lodrätt på ett tomt papper. Sedan ska de skriva ett ord vid varje bokstav i larvens namn som de tycker passar på just deras larv. Här ser vi LILLENs dikt.

 

Dikt om larven och namnet.

Fjärilens livscykel sitter uppe på väggen så eleverna kan följa med hur långt vi har kommit i deras utveckling.

Fjärilsöverraskning

Larv på burk.

Det var egentligen inte dags förrän nästa vecka, men... Idag, mitt under en lektion, levererades två paket till klassrummet. Fjärilslarverna hade kommit! En vecka för tidigt! Då fick vi ändra dagens planering av lektioner för att ta hand om våra små liv.

Eleverna pressade i en kletig röra av malva i små burkar. Därefter placerades deras alldeles egna lilla larv i burken. Sedan på med locket. Nu ska burkarna stå för sig själva utan att någon rör dem.

Eleverna har också sett en power point-presentation om fjärilar och bl.a. deras livscykel och vad de äter. De har fått fylla i ett papper om sin fjärilslarv för dokumentation.

Skrivet om larven.

  

Fakta om fjärilar på filmduken i form av en egengjord power point.



NTA uppdrag 12 (och 13)

I uppdrag 12 observerar, beskriver och experimenterar eleverna med tre ämnen: bikarbonat, vatten och ättika. De blandar bikarbonat med vatten i en bägare och bikarbonat med ättika i en bägare och beskriver sedan vad som händer.

De får illustrera i sin vetenskapsjournal.

Bikarbonat kan vara ett ämne som inte alla har hört talas om. En liten beskrivning om vad det är, som tex att det används i bakverk för att det ska jäsa, är bra. Det avger koldioxid när det blandas med sura vätskor och börjar bubbla och växa. På samma sätt händer det när bikarbonat upphettas och det är den egenskapen som används vid bakning.

Eleverna funderade på om det verkligen hade bildats en gas för det syntes ju ingen rök. Det bubblade bara. Vi passade då på att göra vårt sista uppdrag för denna termin att stänga in gasen vi får när vi blandar vatten och brustablett.

Vi drar oss tillbaka i uppdragen och påminner oss om vad som hände med en brustablett i vatten. De mindes att den också bubblade.

Vi hällde lite vatten i en förslutbar plastpåse och stoppade sedan i en bit brustablett och stängde till plastpåsen fort. Sedan fick de sitta och hålla i den för att känna om det hände något med påsen.

Var påsen hel och de hade stängt till den ordentligt så kunde de känna att påsen "växte". De hade fångat in gasen.

Syfte:

• Att förutse
• Att se en kemisk reaktion
• Att få "se" den sista formen, gas
• Att samarbeta

NTA uppdrag 11

"Hemlig blandning"

I det här uppdraget får eleverna en hemlig blandning av olika ämnen. (Det var salt och peppar eller socker och glitter.) Deras uppdrag var att att ta reda på vilka de olika delarna i blandningen är och att separera dem. Eleverna skulle planera, undersöka, observera, dokumentera och dra slutsatser.

Eftersom eleverna skulle nu få hjälp av vad de har lärt sig i tidigare uppdrag så drog vi oss till minnes vad vi gjort.

Vi gick även igenom arbetsgången i detektivarbetet.

Sedan var det dags att ta tag i uppdraget och vi delade ut den hemliga blandningen.

Det visade sig ganska snart vilka som varit uppmärksamma under NTA-lektionerna. De eleverna visste precis vad de skulle göra för att ta reda på vad som fanns i burkarna. De följde instruktionerna och arbetade systematiskt.

De elever som inte hade tillgodosett sig informationen och inte varit särskilt uppmärksamma under tidigare lektioner hade däremot lite svårare att hänga med i vad som skulle göras. De fick lite lotsning av lärare och kamrater. Vi tränar vidare på att lyssna på instruktioner!

Vad som sedan exakt doldes i blandningen får vi reda på om en vecka när avdunstningen är klar.

Syfte:

• Att kunna använda vad de lärt sig
• Att följa en instruktion
• Att samarbeta

NTA uppdrag 9 och 10

Hur såg våra saltkristaller ut? Vi jämförde dem med sockerkristallerna som vi sparade från förra uppdraget.

Vad har vi gjort hittills i våra uppdrag? Eleverna har sett förändringar när de blandat fasta ämnen och vätskor och använt filtrerig, silning och avdunstning för att separera ämnena i en blandning.

Idag ska eleverna lära sig en ytterligare en metod att skilja ämnen åt, kromotografi. Vi ska separera färger och få tillbaka dess ursprungsfärger.

Eleverna kommer först med idéer hur färger förändras när de blandas. Sedan använder de kromotografi  för att separera svart och grönt bläck.

Eleverna sätter en prick med svart tuschpenna i mitten av ett kaffefilter och lägger sedan en droppe vatten i taget på pricken.

Filtret absorberar vattnet, som kryper utåt, tar med sig tuschet och delar upp sig i olika färger. Kromotografi fungerar så att vatten tar med sig små färgpartiklar när det rör sig utåt på pappret.

Syfte:

• Att förutse vad som kommer att hända
• Att lära sig ännu ett sätt att separera ämnen
• Att samarbeta

NTA uppdrag 7 och 8

- Äntligen har vi hittat saltet!

Det hade bildats saltkristaller i petriskålen. En kristall är ett fast ämne med regelbunden geometrisk form. Saltkristaller är kubiska. Eftersom havsvatten innehåller mycket salt så framställs salt ur det. Det går till så att vattnet leds in i grunda dammar och sedan gör man precis som vi har gjort i detta experiment man låter vattnet avdunsta. Saltet blir då kvar på dammens botten och kan sedan samlas upp.

Salt har alltid varit viktigt för oss människor på olika sätt; som krydda till maten och konservering av mat. Vår kropp behöver salt, i måttliga mängder, för att fungera.

I uppdrag 7 jämför eleverna egenskaper hos två former av socker; strö- och bitsocker.

De ska undersöka hur snabbt de smälter i vatten och sedan fundera över varför det blev som det blev.

Vi arbetar även med uppdrag 8 där de ska redogöra för vad som händer när man blandar strösocker med kallt och med varmt vatten.

Syfte:

• Att se vilka faktorer som påverkar en lösning:

- stor eller liten bit
- om man rör eller inte rör i lösningen
- temperaturen