Trafik - alltid aktuellt

Prata trafik är alltid aktuellt. Just nu är hela skolan med i en tävling som handlar om att ta sig till och från skolan så miljövänligt som möjligt. Det handlar förstås lika mycket om säkerhet och hälsa.

Eleverna har skrivit på dator och berättat om sin skolväg, om det är något trafikfarligt med den. De kunde också välja att skriva om något som de varit med om i trafiken.

Elever som behöver använder sig av programmet CD-ord när de skriver, eftersom de hör bokstavsljud/ord/meningar läsas upp då. Andra elever får själva fundera på varför ord blir understrukna med rött eller grönt (sker automatiskt då ordet inte är korrekt stavat). Två elever samsas om en dator, så de brukar hjälpas åt.

Innan eleverna skriver ut måste de alltid låta läraren kolla igenom texten. Ev. stavfel rättas till då.

Idag fick eleverna dessutom träna på hur de ska göra för att skriva i ett liggande dokument (passar bra när man ska rita på papperet också): Sidlayout - Orientering - Liggande.

Om man klickar på förstoringsglaset kan man se hela dokumentet.

Eleverna ritar en passande bild till texten. Frågan kom upp om de fick använda tuschpennor. Vi kom överens om att vi kunde använda tuschpennorna till att fylla i konturerna, men sedan använda färgpennorna. Kul med en ny teknik, även om den inte var så avancerad!

Syfte:

• Uppmärksamma faror i trafiken, på skolvägen.
• Ritteknik: Förstärka konturer med tusch, fyllning med färgpennor.
• Uttrycka sig i text och bild.
• Träna stavning på vanligt förekommande ord.

Datorkunskap: Dokument i mappar

Eleverna sitter två och två vid datorerna och turas om att logga in på sitt användarkonto. Vi går igenom hur man gör när man sparar i mappar. (Bättre sent än aldrig!) Allt visas via projektorn i taket och filmduken så att eleverna kan följa med steg för steg. När den ena gjort allt så hjälps de åt att göra samma sak åt den andra. Samarbete och lära av varandra!

De skapar en mapp som heter Åk 1-2. Sedan markerar eleverna alla sina dokument som de hittills skrivit och lägger dem i mappen. Därefter skapar vi en till mapp som får heta Åk 3. Eleverna skriver ett meddelande (en hälsning till sig själva när de börjar i trean) i Word och sparar dokumentet i mappen.

Vi fyller på deckarna

Den försvunna diamanten?

Vi fortsätter att skriva våra deckare. Det tar tid, eftersom vi bara har ett tillfälle i veckan då vi skriver. (Så mycket annat som också ska hinnas med under en skolvecka!) Vi börjar med att checka av hur arbetet går och om någon är klar. Då behöver vi bearbeta texten tillsammans. Ibland behöver eleverna göra ett förtydligande om något i handlingen är oklart, men oftast rättar vi bara stavfel tillsammans. Man måste välja, så att det inte blir för mycket pekpinnar. Skrivglädje!

Vi pratar om stavningsregler samtidigt, om att e kan stavas med ä, om kort och lång vokal och som avgör om det kommer en eller två konsonanter efteråt o.s.v. Vi ser också till att stor bokstav och skiljetecken används vid rätt ställen. Så smidigt och lätt att ändra i texten när man skriver på dator!

Innan de återupptar sin berättelse kollar vi om de har skrivit om något brott än (håller röda tråden och inte skenar iväg åt något annat håll) och om de har några misstänkta i berättelsen. De får ju gärna lura läsarna att det är någon annan som är den skyldige. Precis som i riktiga deckare!

Som lärare vill man ge eleverna stöttning och respons hela tiden, men det hinner man helt enkelt inte (25 elever). När eleverna har kommit in i ett bra flyt och skriver vill man heller inte avbryta, utan låta dem fortsätta skriva. När de fastnar och inte vet vad de ska skriva brukar vi titta tillbaka på stödorden tillsammans. Som lärare ställer man frågor utifrån stödorden: "Vad händer sedan då?", "Varför tänker hon ta diamanten?". Eleverna glömmer då oftast bort sin idétorka och berättar. "Bra! Skriv det!" Eleverna löser det själva med rätt frågor ställda.

Som lärare hinner man gå igenom en-två berättelser med olika elever under en lektion, samt stötta de som kört fast. Så det passar bra att de blir klara med uppgiften vid olika tillfällen. En del elever fattar sig kort och skriver en sida, medan andra svävar ut och skriver flera sidor. Är eleverna klara fortsätter de att pyssla med sin kuliss eller gör en framsida till detektivhistorien. Det blir ett bra flyt i klassrummet där alla har något bra att göra.

Vi fortsätter med deckaren

Att skriva i par är jättebra och kul, tycker eleverna.
Man lär av varandra.

Innan eleverna fick sätta sig vid datorerna igen för att fortsätta med sina deckare behövde vi gå igenom lite om uppbyggnadne av texten. När man startar upp en berättelse så brukar man berätta lite om huvudpersonen, men det här får ju inte vara allt för många rader. Vi måste träna på att begränsa oss också. Man kanske inte kan ska skriva om huvudpersonens hela familj, vilken älsklingsrätt, vilka intressen, vilken artist den gillar - om det inte har med berättelsen att göra. (Vi har inte sett någon göra så nu i åk 2, men det kan vara bra att uppmärksammas.) Men naturligtvis vill man ha en liten beskrivning så att läsaren får en bild av personen som det handlar om.

Vi pratade också om något som eleverna bör tänka på längre fram. Det måste vara med personer i texten som läsaren kan  misstänka. Så var det ju i berättelsen om Piffy. Så kommer det även att vara i vår nuvarande högläsningsbok "Zoomysteriet" (Lasse-Majas detektivbyrå).

Eleverna kommer igång så fint och är så engagerade. De som hade svårt att veta vad de skulle skriva behövde kanske bara lite stöttning genom att vi tittade på papperet med stödorden. "Berätta för mig vad du har skrivit! Vad är det som ska hända?"

Fortsättning på Gustav och Anton i dimman

Förra veckan började eleverna skriva fortsättningen på berättelsen om krigarkungen Gustav Adolf och pojkarna som försvann i dimman. Idag har de fortsatt med sina arbeten på datorn. Eleverna skriver i programmet "skrivövningar" (vilket innebär att de får stödlinjer bakom texten). När eleverna skriver i Word så blir det automatiskt stor bokstav efter punkt. Det blir det inte i "skrivövningar", så eleverna får tänka till lite extra.

När eleverna skrivit klart går läraren igenom texten med dem.

"Här är det punkt, vad måste man tänka på sedan?"

"Stor bokstav?!"

Vi går också igenom stavfel, men annars kan vi inte peta för mycket i texten. Eleverna måste få känna att de har lyckats och få vara stolta över att de klarat av uppgiften.

En version av slutet på berättelsen - det finns många till...

När vi gått igenom texten med eleverna får de skriva ut ett exemplar (har de skrivit tillsammans med någon skriver de ut två). Därefter fyller eleverna i texten för hand, för att träna handstil, punkt, stor bokstav och stavning.

När berättelserna är klara hamnar de på väggen i korridoren

När skrivuppgiften är klar väljer de en bakgrund (ljusblå eller mörkblå tapetprov) och sätter upp den på väggen i korridoren.

Syfte:

• Fantisera om ett eget slut.
• Träna på punkt och stor bokstav (och ev. andra skiljetecken).
• Träna handstil genom att fylla i texten för hand med penna.
• Uppmärksamma hur bokstäver skrivs (en del är långa, andra fortsätter ner under raden).
• Uppmärksamma hur ord stavas (om läraren har påpekat att ordet stavas annorlunda och det är rättat i texten, får eleven skriva ordet ännu en gång när de fyller i och befästa stavningen).
• Låta andra läsa elevernas texter - stärker självförtroende, ökar skrivglädjen och motivationen!

Hur gick det för Gustav och Anton?

Tidigare läste vi en text för eleverna som handlade om Gustav Adolf-dagen och kungens bakelse. "Läs mer! Läs mer!" sa eleverna när texten var slut. De ville veta hur det gick för de två pojkarna som försvann i dimman. Just den lektionen hade vi andra planer (att rita bakelser).

Det vore ändå synd att inte ta tillvara på elevernas entusiasm kring berättelsen, så idag fick de skriva en egen fortsättning.

Lärarstudenten inledde lektionen med att berätta om elevernas uppgift. För att inspirera och påminna eleverna läste hon berättelsen igen, om Gustav Adolf, Gustav och Anton (finns i Antons årsbok).

Antons årsbok ges ut av förlaget Natur och Kultur.



Text som läses högt (ännu en gång) för eleverna.

Eftersom vi inte började skriva handstil förrän nu i åk 2 (vi skrev på datorer i åk 1), vill vi fortsätta att träna på det. Vi vill förstås också använda datorn som verktyg, eftersom det har sina klara fördelar. Det är lätt att brodera ut sig mer och rätta texterna, jämfört med när eleverna skriver för hand.

Nu kan vi också träna handstil, indirekt på datorn, tack vare programmet "skrivövningar". Eleverna skriver som vanligt på datorn, men bakom orden kommer stödlinjer som vi använder oss av i arbetet med handstil. När eleverna skrivit klart sin berättelse får de fylla i bokstäverna.

Till denna uppgift fick eleverna välja om de ville skriva själva eller tillsammans med någon annan. Om eleverna skriver två och två är det bara att skriva ut två exemplar av den skrivna berättelsen, så att båda får sitt eget papper att fylla i och rita till.

Eleven är klar med textskapandet och illustrationen, så nu ska bara texten fyllas i med en blyertspenna.

Här är exempel på ett annat slut... som kanske fortsätter någon annan gång.

Eleven har påbörjat arbetet med att fylla i bosktäverna.

Typsnittet går även att förstora. Bra för de elever som har svårt med finmotoriken.

Syfte:

• Fantisera om vad som händer sedan.
• Skriva meningar, stava rätt, använda stor bokstav i början på mening och punkt i slutet.
• Illustrera med en passande bild.
• Träna handstil genom att fylla i datorskriften.
• Elevinflytande: Ta tillvara på elevernas intresse och anpassa arbetsuppgifterna.



Vi blickar tillbaka

Vi reflekterar och tänker tillbaka på åk 1. Vad har varit bra? Var det något som var svårt? Något som jag inte gillade? Vad har vi arbetat med i skolan? Vad har jag lärt mig? Hur var det på rasterna?

Var och en skriver på datorn och ritar en bild till, för att kunna spara och minnas när man blir äldre. 

Syfte:

• Reflektera kring det här läsåret.
• Uttrycka vad man själv tycker och tänker.
• Skriva för att minnas.

Sj-sagor med många ord som låter "sj"

Ord som låter "sj".

Vi har skrivit sagor med många ord som låter "sj". Eleverna har hittat på sagan tillsammans med en kompis. De har en inspirationslapp med sj-ord, men kan även använda sig av andra sådana ord, som t.ex. schema och schampo.

När eleverna är klara ringar de in orden och ritar en bild som passar till texten.

Vi skriver sagorna på datorn.

Klar! Inringade ord och en passande bild till texten.

Syfte:

• Träna stavning av ord med sj-ljud.
• Använda orden i ett sammanhang.
• Fantisera och skapa meningar av sj-orden.
• Samarbeta och hjälpa varandra.
• Befästa stavningen av sj-ord genom att prata om dem, se orden och skriva dem.
• Skriva elevnära texter som kan läsas av andra.

Sagor i häfte

Klasserna har ett häfte med alla elevers sagor i.

Nu har vi jobbat med ord som inte stavas som de låter; ord som låter ng, j och tje. Orden kan låta lika, t.ex. jul och göra låter båda j i början men stavas på olika sätt.

Eleverna skrev sagor tillsammans med en kompis. I sagorna försökte de skriva så många ord med ett visst ljud, som de bara kunde. Nu har vi sagorna samlade i ett häfte, så att elverna kan läsa sin egen och andras om och om igen.

Imorgon avslutar vi med att skriva sj-sagor på datorn. Då blir det nog många sagor innehållande skäggstubb, sjuor och stjärnor!


Efter lunch har vi tyst läsning på schemat. Här läses j-sagor.
Det är populärt att läsa klassens egenproducerade texter.


Syfte:

• Vi skriver för att andra ska läsa (inte för att lägga texten i en låda).
• Motivera till rättstavade ord (andra ska läsa och förstå din text).
• Läsa elevnära texter (eleverna använder sig av ord som är vanliga för dem och har innehåll som är intressant för dem).
• Ta del av andras texter.
• Stärka självförtroende när andra läser ens egen text.

Illustrationer till tje-sagorna

Nu har eleverna gjort illustrationer till sina sagor (med många ord som låter tje). De har också letat efter ord som har tje-ljudet och ringat in dem. Vilka härliga berättelser det blev!

De som har skrivit tillsammans ville sitta bredvid varandra och rita för att kunna hjälpa ovh visa varandra, om det blev svårt att rita. Samarbete. Lära av varandra.

Syfte:

• Rita en bild som passar till en viss text.
• Uppmärksamma tje-ord genom att leta efter dem i texten.
• Samarbete.
• Hjälpa och lära av varandra.

Vi skriver tje-sagor på datorn

Eleverna har skrivit korta tje-sagor innehållande så många ord som möjligt som stavas med k, kj eller tj. Vi inledde skrivövningen med att inspirera varandra. Ordskyltarna lades ut på golvet och så tipsade vi varandra om hur sagan kunde börja:

"Det var en gång en tjock gubbe som hette Kjell. En dag såg han en tjur som satt fast i en kittel."
"Det var en gång en tjej som hette Kerstin. Hon hade en käpp."

Nästa steg blir att ringa in alla ord som låter tje och göra en illustration till sin saga.

Sluttampen i alfabetsboken

Så här kan det se ut i alfabetsboken:
Eleverna klistrar in dikten,
ringar in alla av en viss bokstav,
klistrar in den ordlista som de skrivit själva
och färglägger diktens bild.

Vi har nyss gått igenom alfabetets alla bosktäver (en i veckan sedan läsårets början), men vi är inte riktigt färdiga med våra alfabetsböcker. När elever har varit lediga eller sjuka kan de ha missat någon. Dessutom jobbar de olika snabbt, så det kan vara skillnad även om de har deltagit vid varje lektionstillfälle där vi jobbat med alfabetsboken.

Nu känns det skönt att få avsluta och bli färdig med sin lilla bok, även det nog kräver 1-2 lektionstillfällen till.

Eleverna går igenom sina böcker och ser efter om det fattas några dikter eller ordlistor. Kompletterar därefter.

Syfte:

• Kunna alla bokstäver.

J-saga

Två och två har eleverna hittat på en j-saga, alltså en saga som innehåller många ord med j-ljud. Sagan har skrivits ut i ett varsitt exemplar. Vid nästa tillfälle, när det var dags för att göra illustrationerna, fick eleverna börja med att läsa igenom sagan och ringa in alla ord där j-ljudet förekom. Sedan fick de rita en passande bild till texten.

Syfte:

• Uppmärksamma j-ljudet och att det kan stavas på olika sätt: j, g, lj, hj, dj, gj...

Ytterligare en liknelse

J-sagor

Idag har vi ägnat ett skrivpass på datorn åt att skriva j-sagor. Då är det många ord med j-ljud i sagorna  och de kan bli lite tokiga, i stil med den här inledningen "Jordgubben Göran jagar en älg, som har en korg med en gädda i." Det blir ganska korta sagor, eftersom det bara är 20-30 min kvar av lektionen efter introduktion och inloggning på långsamma datorer. Men eleverna hjälps åt att skriva med sina skrivkompisar och klarar det galant! Först pratar de om vad sagan ska handla om, sedan säger den ena en mening och den andra skriver på datorn. Därefter tvärtom.

Syfte:

• Stava rätt på ord med j-ljud genom att sätta dem i ett sammanhang (roligare och mer utvecklande än att bara sitta och skriva enskilda ord i långa rader!)

Ännu fler liknelser

Memory med ng-ljud

Några elever skriver klart sina arbeten om kompisar på datorn. De som är klara kunde välja på att skriva egna texter som t.ex. sagor eller lägga ng-memory.

När de skriver egna texter ges de utrymme och har frihet i vad och hur de ska skriva. De gynnar motivationen och eleven känner sig delaktig i undervisningen. Texterna blir elevnära, d.v.s. handlar om sådant som berör eleverna och de ord som används är också "naturliga" för eleverna.

Syfte:

• Elevinflytande
• Träna skriva; meningsbyggnad, stavning, handling...

I ng-memory så befästes ordbilderna av ng-ljuden på ett lekfullt sätt. De vänder ett ord-kort och läser ordet högt för sig själv och kompisen som de spelar med. Sedan vänder eleven på bild-korten och ser efter om det blev ett par. "Det står vagn... och så är det en anka på bilden... Näe, det är inget par..." Det blir mycket repetition, eftersom korten vänds upp flera gånger innan paren hittas. Eleverna tycker också att det är roligt att det är de själva som har gjort spelet.

Syfte:

• Stavning med ng genom lek och samtal med kompis.

Meningar och stavning


Vi har som mål att eleverna ska kunna skriva meningar på datorn och sätta ut stor bokstav och punkt. De elever som redan kan det kan ha andra mål som att sätta ut fler skiljetecken, så som komma-, utrops- och frågetecken.

Idag (eller nästa vecka, för några elever) repeterade vi vad som kännetecknar en mening och vad som händer med det skrivna om man inte sätter ut punkt. "Det blir väldigt jobbigt att läsa, man får aldrig stanna!"

Uppgift: "Ni ska få skriva på datorn och berätta om er helg."
Varför: "Vi ska se om ni behöver träna mer på att skriva meningar med punkt och stor bokstav!"

Eleverna fick skriva i dagboksform och berätta. Vanligtvis tror vi på samarbete och att hjälpa varandra för att utvecklas och lära. Men för att kunna se om varje elev har uppfyllt sina uppsatta mål (som vi pratade om på utvecklingssamtalet) fick de skriva helt själva, utan hjälp och stöd.

Vanligtvis använder vi oss också av programmet CD-ord där varje bokstavsljud, ord och mening, som eleverna skriver på datorn, läses upp. Det hjälper dem att få ordet rättstavat. Men inte denna gång. På så vis får vi en uppfattning om eleven/gruppen behöver träna mer på något specifikt när det gäller stavning.

Syfte:

• Stämma av hur eleven uppfyllt sina uppsatta mål.
• Att utifrån resultatet kunna planera fortsatt undervisning i svenska för varje elev, samt gruppen.

Ng-sagor

Igår pratade vi om ord som har ett ng-ljud i sig. Vi kunde också se att även om ng-ljudet låter lika i orden, så stavas det olika: ng som i ringa, gn som i ugn och nk som i blänka.

Idag har vi repeterat gårdagens upptäkter, samt skrivit en ng-saga tillsammans med en skrivarkompis. Eleverna har försökt ta med så många sådana ord som möjligt när vi skrev.

Om AGNES som GUNGAR.



Om en borttapppad RING.



Om en KALSONG och en PANNKAKA.

Om en GETING och en ÄNGEL.

Om en ANKA på en PLANKA.



Om en PLANKA och en BALLONG.

Eleverna fick en lista på ng-ljud, som de känner igen från veckans läsläxa i Ola/Elsa/Leos läsebok. (Dessa ord har vi också uppsatta i lite större ordskyltar i klassrummet.)  Listan fungerar som tips och inspiration när de skriver sin saga. Vi pratade även om att det finns många fler andra ord med ng-ljud som de gärna får ta med när de skriver.

Lista med ng-ord till stöd i sagoskrivandet.

När man använt ett ng-ord kan man stryka det.

När eleverna skrivit klart med sin skrivarkompis skrev de ut sagan i två exemplar och gjorde en illustration till sin text. Eleverna tyckte att det var roligt att rita till, eftersom deras texter blev lite annorlunda och inte handlade om det som de annars kanske brukar rita (detta kom fram när vi i slutet på dagen utvärderade skolveckan och pratade om vad vi lärt oss och hur vi lärt oss det.)

De fick också till uppgift att ringa in alla ord där ng-ljudet förekommer  - och sitt eget namn, även om det inte har ett ng-ljud i sig! (Några elever var lite bekymrade över det, om det verkligen var rätt och inte fusk att göra så...)
Syfte:

• Träna på att skriva ord med ng-ljud och använda rätt stavning: ng, gn eller nk.
• Försöka få ett sammanhang i sagan och inte bara fokusera på att få många ord.
• Samarbeta med sin skrivarkompis genom att komma överens om sagans innehåll, ng-orden och turas om att skriva meningar.