 |
| Att skriva i par är jättebra och kul, tycker eleverna. Man lär av varandra. |
Innan eleverna fick sätta sig vid datorerna igen för att fortsätta med sina deckare behövde vi gå igenom lite om uppbyggnadne av texten. När man startar upp en berättelse så brukar man berätta lite om huvudpersonen, men det här får ju inte vara allt för många rader. Vi måste träna på att begränsa oss också. Man kanske inte kan ska skriva om huvudpersonens hela familj, vilken älsklingsrätt, vilka intressen, vilken artist den gillar - om det inte har med berättelsen att göra. (Vi har inte sett någon göra så nu i åk 2, men det kan vara bra att uppmärksammas.) Men naturligtvis vill man ha en liten beskrivning så att läsaren får en bild av personen som det handlar om.
Vi pratade också om något som eleverna bör tänka på längre fram. Det måste vara med personer i texten som läsaren kan misstänka. Så var det ju i berättelsen om Piffy. Så kommer det även att vara i vår nuvarande högläsningsbok "Zoomysteriet" (Lasse-Majas detektivbyrå).
Eleverna kommer igång så fint och är så engagerade. De som hade svårt att veta vad de skulle skriva behövde kanske bara lite stöttning genom att vi tittade på papperet med stödorden. "Berätta för mig vad du har skrivit! Vad är det som ska hända?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar