Småböcker på annat sätt

Småböcker med tillhörande avkryssningsschema i pärmen.

När eleverna gick i åk 1-2 läste de ofta småböcker. Det är, precis som namnet berättar, små böcker, men för den skull inte nödvändigtvis lättare att läsa (bara för att boken är tunn). Alla tränar på olika nivåer och går vidare när de läst klart boken strukit över alla boktitlar på papperet. Om eleverna tycker att nivån är lagom, kan de fortsätta med ett till papper (med varierande antal böcker) på samma nivå.

I samspråk med läraren går de vidare till nästa nivå.

Tidigare läste eleven först tyst för sig själv, sedan för en kompis och till sist för läraren. Det var jättebra, men med bara en lärare i klassrummet och 25 elever upplevde vi att väntetiden för uppläsning blev för lång. Dyrbar tid gick till spillo. Nu, i åk 3, läser eleven boken tyst och svarar sedan på frågorna längst bak i boken. Det är läsförståelseuppgifter som de kan tänka igenom, de behöver inte skriva ner dem.

Det händer att elever väljer för svåra biblioteksböcker till morgonläsningen (15 min varje dag), trots uppmaningar. Det visar sig ganska snabbt i form av tappat fokus, prat med bänkkompisen, svårt att sitta stilla på stolen eller felriktad uppmärksamhet. Dessa elever kan med fördel läsa småböcker, eftersom de är på en perfekt passande nivå och med utvecklingsmöjligheter.

Andra elever kan tycka att det är svårt att hitta passande böcker i biblioteket. De som läser ofta och mycket upplever ibland att de "har läst allt". Eller så har man inte fastnat för någon särskild typ av böcker och vet inte vad man ska låna, trots boktips av kompisar.

En annan anledning att välja småböckerna är att de är otroligt trevliga och bra. Texter, illustrationer och innehåll är varierande och omväxlande.

Syfte:

• Stimulera läsglädjen.
• Läsa på sin nivå och utveckla läsningen.
• Läsa och förstå innehållet med hjälp av frågorna längst bak i boken.

Bibliotekstid = kvalitetstid

När eleverna lånat böcker till lådan i klassrummet och hem, får de gärna läsa tidningar på biblioteket.
Här har vi Rädda djuren, men även Kamratposten är populär.

Varje vecka tillbringar vi en halvtimme i skolbiblioteket. Biblioteksassistenten hjälper också till med utlåning och annat, t.ex. att hitta speciella böcker, reservera böcker, kolla låntagarstatus, ge boktips. Eleverna lånar böcker att ha i klassrummet och hem, om de önskar. En del läser redan böcker hemma, men det är ett erbjudande till alla elever.

När allt är lånat och klart får eleverna gärna stanna kvar i biblioteket och läsa sina låneböcker, andra böcker eller tidningar. (Andra föredrar att gå tillbaka till klassrummet och sitta där och läsa.) Det är populärt med Guiness rekordbok, faktaböcker om djur och tidningar. Som lärare får man gå och hyssja lite lagomt. De måste hålla rösterna nere, men samtidigt är det roligt att de är ivriga och diskuterar litteratur och inspirerar varandra till läsglädje. Som lärare har man alltid ambitionen att hinna lyssna på eleverna medan de läser, men tiden brukar slukas av att stötta vid utlåning. Eleverna vill också gärna berätta om böckerna, så då är det förstås kul och då berättar det mycket om elevernas upplevelse av boken.

Syfte:

• Läsglädje, utöka ordförråd, få mer läsflyt, läsa för att lära och för nöjes skull.

Uppläsning av djursagorna

Varje faddergrupp skrev en djursaga ihop,
som sedan gjordes till en liten bok med ringpärm.

Tidigare nu på höstterminen skrev eleverna och faddrarna i åk 6 djursagor ihop. Idag fick eleverna läsa upp dem för de andra i klassen. De läste också upp den lilla faktatext om djuret som fanns längst bak i boken.

Efteråt följde ett boksamtal, t.ex. vem och vad boken handlade om, vad berättelsen gick ut på (dvs om det fanns något att lära av den).

Syfte:

• Kunna läsa det man har skrivit.
• Träna på muntlig framställning, att stå i fokus.
• Ta del av andras berättelser och lyssna, förstå handlingen och ställa frågor.

Förutom sagan om ett djur
(varje faddergrupp har ett djurnamn)
skrev gruppen en faktatext om djuret.
Den sitter längst bak i boken.

Tyst läsning - helst varje dag både i skolan och hemma

Läsa och förstå det man läser. Viktigt!

Varje dag försöker vi se till att eleverna får minst en kvart av tyst läsning. Då vet vi garanterat att de får minst en timmes skönlitterär läsning varje vecka. Tyvärr räcker inte det för att bli en god läsare, utan det krävs att man läser hemma också. Därför har vi läsläxor.

Syfte:

• Öka ordförrådet.
• Uppleva.
• Uppmärksamma hur ord stavas.
• Träna för att få läsflyt och kunna ta till sig olika sorters texter.
• Öka förståelsen för andra genom att läsa om andra som inte är som en själv.

Läsläxa

Bokmärke till läsläxan.

Varje elev har fått hem ett bokmärke där det här med läsläxa förklaras. Antingen så läser eleven i en biblioteksbok/bok hemifrån eller så läser den i Ottos äventyr. I den kan man lästräna och läsa ett kapitel varje vecka och flera gånger om det behövs. Till den boken finns det tillhörande läsförståelseuppgifter. Man kan också välja att göra skrivläxan som hör till biblioteksboken. Den handlar om adjektiv.

I veckan har vi tränat på att beskriva och pratat om vad ett adjektiv är. Hoppas att inte läxan är för svår!

Förutom dessa läxor har de en matteläxa i Eldorado läxbok. Några elever är dessutom Nyhetsankare och ska berätta om en nyhet med hjälp av stödord.

Läxa till nästa fredag.
(Eleverna ska dessutom skriva till, vilken bok de läser.)

Hcg, Hcf och adjektiv

Eleverna tyckte att det var spännande
att gissa på föremål som gömdes bakom pärmar.

Idag var vi först till biblioteket och lånade böcker. Vi uppmanar nu eleverna att gärna låna en Hcg- och en Hcf-bok. Hcg-böckerna riktar sig till 9-12 år (svårare ord, mer text, kräver också vissa förkunskaper - därav åldern), medan Hcf är för yngre (passar åk 3 bra), som de är vana att låna (också kapitelböcker i varierande svårighetsgrad). De elever som tycker att det räcker bra med Hcf-böcker uppmanas att fortsätta låna sådana. Det får inte vara för svårt, då blir det inte roligt att läsa.

I sin låda i klassrummet har eleverna nu två böcker. Läser de ut en under veckan börjar de bara med den andra. Vi går till biblioteket varje torsdag.

Eleverna har också blivit erbjudna att låna två böcker hem. Vi kommer att ha en skrivläxa utifrån deras bok som de läser hemma, men den andra boken får vara en faktabok, om de så önskar. De elever som redan läser en bok hemma får naturligtvis fortsätta att läsa i den. Skrivläxan är anpassad så att den fungerar till alla böcker.

Eleverna blir klara i olika takt i biblioteket. En del elever behöver stöd och tips för att kunna hitta böcker. När de lånat sätter de sig och läser i biblioteket eller går tillbaka till klassrummet och läser där.

Idag tränade vi också på att beskriva olika saker och introducerade ordet adjektiv. En elev "gömde" sig bakom ett par pärmar, för att föremålet inte skulle synas. Därefter beskrev eleven föremålet för de andra utifrån t.ex. färg, form, storlek, tyngd. De andra gissade vad det kunde vara, tills de gissade rätt. Sedan gjorde vi på ett annat sätt. Då var det de övriga eleverna som ställde frågor som måste kunna besvaras med ja eller nej av den som gömde föremålet,  "Är den vit?".

Efteråt pratade vi om att alla dessa ord som beskriver hur någonting ser ut eller är kallas för adjektiv.

Som avslutning fick de inte lämna klassrummet förrän de hade besvarat en varsin fråga om adjektiv. Läraren sa en mening till var och en, som hade med dem själva att göra:
"En gipsad arm. Vilket ord är ett adjektiv och berättar om hur någonting är?"
"Gipsad?!"
"Bra, ordet gipsad berättar hur armen är."
"En hungrig kille. Vilket ord är ett adjektiv och berättar om hur någonting är?"
"Hungrig?!"
"Bra, ordet hungrig berättar hur killen är."

Syfte:

• Stimulera läsglädjen och öka läsförståelsen genom att regelbundet gå till biblioteket och låna böcker för att läsa i skolan.
• Ge alla elever möjlighet att få tillgång till böckernas värld genom att få låna hem.
• Introducera adjektiv genom lek. 

Bibliotekstid

Eleverna sitter gärna i biblioteket och läser.
De uppmanas läsa första sidan i boken, innan de lånar, för att kunna
upptäcka om texten är för svår eller om boken inte tilltalar en i övrigt.



I biblioteket finns flera års prenumerationer av tidningen Kamratposten,
som eleverna gärna får kika i när de lånat sina böcker.

Vi går till biblioteket på torsdagar. Idag fick eleverna låna två skönlitterära böcker till lådan i klassrummet. De ska ha dem som tyst läsning på lektionstid. Anledningen att vi tar två är att de alltid ska ha något att läsa, oavsett om de valt en bok som inte fungerar.

När eleverna valt sina böcker får de gärna sitta kvar i biblioteket och läsa dem eller andra böcker (t.ex. faktaböcker). Idag pushade vi lite extra för att de skulle upptäcka tidningen Kamratposten.

I fortsättningen kommer eleverna även att få möjlighet att låna med sig två böcker hem.

Syfte:

• Inspirera till läsning.
• Läsning ökar ordförrådet, förbättrar stavningen, ger glädje, tränar tålamod, får eleverna att varva ner, berikar deras värld med härliga berättelser om andra människor.

Kompisläsning med läsglädje

Vi fortsätter med kompisläsning i småböcker. Eleverna läser varannan mening högt för varandra. Vi har försökt att para ihop eleverna med någon som läser på samma nivå. Ibland är elever sjuka och nya läs-par uppstår, men det brukar fungera fint även om man är på lite olika läsnivåer. Eleverna sprider ut sig i varenda liten vrå på vårt våningsplan. Läraren går runt och lyssnar.

Vi lyssnar bl.a. efter om eleven läser hela ordet på en gång, ortografisk avkodning, eller om den behöver ljuda sig igenom orden.

I många böcker finns det läsförståelsefrågor i slutet. Eleverna läser dem och besvarar dem muntligt tillsammans innan de väljer en ny bok.

Idag var det några elever som längtade tillbaka till de lättare småböckerna som de läste i åk 1. Naturligtvis fick de tillfälle att läsa om dem, även om eleverna är på en mycket högre läsnivå nu. Läsglädjen är viktigast!

Syfte:

• Uppmärksamhet: Hålla fokus genom att lyssna när läskompisen läser, samt följa med i texten i boken. 
• Läsglädje.
• Se hur ord stavas.
• Utöka ordförrådet genom nya ord i ett sammanhang.
• Uppmärksamma ortografisk avkodning av orden.

Läsförståelse och kompisläsning

Småböcker passar bra till kompisläsning.

Till veckans läsläxa gör eleverna läsförståelseuppgifter tillsammans med en given klasskamrat (läskompisen). Behövs det kan de använda sig av läseboken för att leta reda på svaren.

Sedan är det dags för småböckerna! De läser varannan mening högt i boken. Det finns många olika nivåer, så att det ska passa! När eleverna har fått upp fint läsflyt och känner sig redo kan de kliva upp en nivå. På varje nivå finns det ett flertal böcker och eleverna väljer själva i vilken ordning de vill läsa dem.

Vi sprider ut eleverna i klassrum, smårum, korridor och bibliotek, så att de ska få läsro. Läraren går runt och lyssnar när eleverna läser.

Syfte:

• Stimulera till läsning.
• Uppmuntra till boksamtal.

Kompisläsning

Läskompisar som svarar på läsförståelseuppgifter tillsammans.

Läskompisar som läser för varandra.

Eleverna läser två och två, högt för varandra, varannan mening i småböcker i olika svårighetsgrad. Vi lärare går runt och lyssnar på alla under tiden. De har inte fått valt läskompis själva, utan vi har parat ihop dem med passande läskompis.

Läsförståelse utifrån läsläxan

Eleverna kan använda läseboken vid behov och sökläsa för att ta reda på svaren.
De väljer själva om de vill samarbeta med en kompis eller jobba själv. 

Läsförståelseuppgifter till veckans läsläxa.

Torsdagar är läxdagar! Eleverna har varje vecka en läsläxa och en matteläxa (i den läxbok som tillhör matteboken Eldorado, som vi använder i undervisningen). Om det var något som var svårt i matteläxan går vi igenom uppgiften. Eleverna svarar också på läsförståelseuppgifter från det kapitlet de läst i läseboken. Nya läxor ges till veckan därpå och eleverna får ha sina läxmappar hemma fram tills dess.

Vi går även till biblioteket där eleverna har möjlighet att låna två böcker hem och två böcker till skolan. Varje morgon startar vi skoldagen med tyst läsning i 15 minuter.

Syfte:

• Läsa och förstå.
• Läsa "mellan raderna".
• Skriva meningar.

Hcf och Hcg i bokhyllan

På torsdagarna är det bibliotekstid. Eleverna får låna 2 st skönlitterära böcker till lådan i klassrummet och 2 st skönlitterära böcker eller faktaböcker hem.

Varje morgon startas skoldagen med en kvarts läsning i skönlitterär bok för att de ska träna läsning och att förstå vad de läser.

Nu har vi även sagt att eleverna inte bara behöver låna Hcf-böcker (innehåll lämpligt för åldern 6-7 år), utan goda läsare kan även välja Hcg-böcker (innehåll lämpligt för åldern 9-10 år). Vi vill då att de läser två sidor i boken och återberättar innehållet, så att de inte sitter med för svår bok.

Det här var väldigt stort och häftigt för vissa elever och en kom bärande på en tegelsten från bokhyllan och berättade lyckligt "Den här ska pappa få läsa högt för mig ikväll!". Vad tillåter man inte för läsglädjens och motivationens skull?!

Vi läser julsagorna

Julsagorna är samlade i ett häfte.

Tidigare har vi skrivit julsagor i fadderfamiljerna. Åk 2 och 5 satt i små grupper och skrev tillsammans. Nu har eleverna (eller läraren) läst upp sagan för de andra i klassen.

Syfte:

• Läsa upp för andra och stå i centrum.
• Kunna läsa det man varit med och skrivit.
• Skriva till och läsa upp för en mottagare (så att det inte bara hamnar i "byrålådan").
• Lyssna på andras berättelser.

Nypremiär med efterlängtade småböcker

I klassrummet står småböckerna samlade i en bokhylla.

På torsdagar har vi bibliotekstid. Eleverna lånar böcker och läser. Idag pressade vi även in de efterlängtade småböckerna i det lektionspasset. Vi läste mycket i dem i åk 1 och kommer även att fortsätta med det framöver.

Exempel på lässchema: Nivå 4, samt titlarna som eleven kan välja på.

Det innebär att alla har ett individuellt lässchema med böcker, grundat på läsförmågan. På papperet finns flera olika titlar på böcker. Eleven väljer någon bok och läser den. Därefter läser eleven för en kompis och till sist för läraren. Eleverna målar över titeln på boken de läst och väljer en ny enligt samma procedur.

För att så många som möjligt ska få chansen att hinna läsa kan de inte få läsa hela boken för läraren. De läser istället några sidor så att läraren får en uppfattning om läsutvecklingen. Därefter ställer läraren frågor om texten och ser om eleven har förstått vad den läst och kan berätta om det.

Eleverna jublade när de fick läsa sina småböcker igen! De tycker verkligen att det är roligt och det är härligt att se! Som lärare kan man känna sig stressad när kön för att "läsa upp" slingrar sig lång, men eleverna är tålmodiga och väntar. Idag skickade vi iväg halva klassen till biblioteket först och den andra halvan var kvar och läste småböcker. Då blev trycket lite mindre.


Eleverna målar över titeln på den bok de läst.



Ett annat lässchema där alla böcker är lästa!

 Syfte:

• Träna läsning.
• Träna läsförståelse.
• Synliggöra elevernas läsutveckling för läraren.

Läsläxa och läsförståelseuppgifter om kojan

Läseboken Ottos klass.

Läsläxan tas om hand lite olika från vecka till vecka i skolan. Eleverna läser den hemma så den flyter på bra och man har gärna pratat om texten med en vuxen.

Ibland får de läsa för varandra två och två, för en liten grupp och ibland högt för hela klassen.

Kopieringsunderlag till Ottos klass: Läsförståelseuppgifter.

Läsförståelsen är en viktig del av läsningen. I skolan får de arbeta med uppgifter där svaret står direkt i texten och svar som kan läsas mellan raderna.

Syfte:

• Att läsa och förstå
• Att få fundera mellan raderna

Årets barnbokskatalog

Varje elev har fått Barnbokskatalogen, samt ett tillhörande bokmärke.

Nu har årets barnbokskatalog kommit ut. Den presenterar alla nya böcker inom olika genre (faktaböcker, kapitelböcker, bilderböcker m.m.). I den kan eleverna bläddra och frestas av alla nya inspirerande böcker som finns tillgängliga på bibliotek och bokhandlar.

Just nu arbetar förskoleklass och åk 1 med den boklåda vi fått till skolan (precis som vi gjorde förra året då eleverna gick i åk 1) - men så småningom kommer böckerna till skolbiblioteket också!

Det passade bra att dela ut katalogerna till eleverna idag. Medan eleverna läste och tittade i katalogen kunde läraren gå igenom och rätta en tidigare skriven text tillsammans med varje elev. För att göra detta möjligt behöver de andra eleverna ett skolarbete där de "klarar sig själva", men ändå arbeta med något stimulerande och utvecklande.

När texterna var rättade hade alla elever hunnit titta i Barnbokskatalogen. Vi hörde efter om de hade sett något intressant och trevligt i Barnbokskatalogen. Många tyckte att det var kul med pysselsidorna längst bak. Någon berättade om en ny faktabok om Titanic. Någon annan hade redan läst en bok som handlade om fyra katter som försvann och ville tipsa om den. (Det påminde ju om vårt tidigare detektivarbete med de två hundarna Piffy och Black som också försvann mystiskt!)

Det är roligt att se eleverna så ivriga att ta del av alla nya böcker och hur de gärna vill visa varandra allt i katalogen.

Syfte:

• Inspirera till läsning.
• Samtala med andra om olika böcker.
• Bli medveten om olika genre (typer av texter).

Barnbokskatalogen delades ut till klass 2A idag och på torsdag kommer även klass 2B att få den. Den delas också ut gratis på bibliotek och bokhandlar. Så småningom kommer eleverna att få ta hem katalogen, men vi vill behålla den i skolan ett tag och arbeta vidare med den.

Dilans berättelse - läsförståelse - läsläxan



Kopieringsunderlag från Bumerang, som ger ut läseböckerna Ottos klass.

 Torsdag och läxdag! Eleverna har alltid en läsläxa (ett kapitel i Ottos klass), samt en matteläxa. Ibland är den läxan i en tillhörande läxbok till Eldorado-matteboken som vi använder. Ibland är det ett papper med uppgifter på. Det beror på hur mycket vi har hunnit gå igenom på lektionerna under veckan. Läxorna i läxboken repeterar det vi gjort i matteboken, så det är aldrig någonting nytt som skickas hem.

Eleverna har också fått hem ett papper med tabeller i plus och minus, utifrån kunskapnivå ("det gula papperet"). Där tränar de snabb huvudräkning genom att träna på olika tankemodeller, t.ex. om man vet att tvillingarna 4+4=8, då vet man också att 4+5=9 (en mer än 8). Om talet 2+7 dyker upp, tar man största talet först och lägger på 2. Det var bara ett par exempel på olika strategier!

Tabellträning är jättebra att träna korta stunder, men ofta.

Nu till Ottos bok. Eleverna läser hemma, gärna flera gånger, i läseboken och det är bra om man alltid tar för vana att prata om texten. T.ex:
Vem handlar det om?
Vad händer?
Det visar om eleven har läsförståelse. Det är också bra om man frågar frågor där svaret inte går att läsa sig till i texten. T.ex:
Varför tror du att hon/han gjorde så?
Vad skulle du ha gjort?
Hur tror du att hon/han kände sig när det där hände?

I skolan svarar eleven skriftligt på frågor om texten. Vanligtvis låter vi eleverna diskutera och lära av varandra, men här vill vi (oftast) se hur varje elev klarar sig utan stöd av någon annan. Ser man att de är osäkra eller inte vet svaren, kan det vara olika anledningar till det. Vi får undersöka om eleven:
a) inte gjort läsläxan
b) läst utan att förstå
c) texten är för svår och lång att tar all energi att tyda
d) läst utan "läs-närvaro" (det kan man göra trots att man läser fort och med flyt)

Syfte:

• Uppmärksamma om eleverna har läsförståelse.
• Vänja eleverna vid att alltid reflektera över texterna.

Läsläxa och läsförståelse

Torsdag = läxdag
Som läsläxa har vi ett kapitel i Ottos klass.

När de nu läser hemma i boken har vi denna termin satsat på läsförståelse ur boken i skolan. Vi har samtalat om varför man läser och kommit fram till att förståelsen är a och o. Läsflytet har också en viktig betydelse, men att förstå det man läser är viktigare.

Vi samtalar om texten och vad man kan läsa ur texten och då även det som inte står skrivit. Det kallar vi att läsa mellan raderna. De får även en stencil som de ska klara av att läsa och tolka, om texten de läst.

Syftet:

• Att läsa en text flera gånger
• Att få en förståelse för det man läser.
• Att träna på att läsa med flyt.

Bibliotekstid varje vecka

Biblioteksbok i lådan.

Varje torsdag har klasserna en varsin fast bibliotekstid i biblioteket. Idag började vi med att samlas i den stora hörnsoffan och några elever berättade om böcker som de läst hemma eller hört en förälder läsa högt. Eleverna vet att ett mål i skolan är att de ska kunna återberätta en berättelse och att de nu visar att de kan det. Vi gör ju detta för att ge klasskamraterna boktips också!

Därefter går eleverna och lämnar tillbaka böckerna som de haft hemma och böcker som de haft i klassrummet. Det är tre veckors lånetid, så det går bra att behålla dem längre än en vecka. Eleverna drar med scannern på bokens kod och ställer tillbaka den i bokhyllan - på rätt plats! De tittar på författarens efternamn och vet då var boken ska stå.

Sedan är det dags att låna nya böcker! Eleverna ska helst låna minst en skönlitterär kapitelbok till klassrummet, så att de inte läser ut den på en gång. De får naturligtvis låna bilderböcker också, men max två böcker totalt till lådan. Vi pratar mycket om att det ska vara böcker på rätt nivå och försöker medvetandegöra eleverna om hur man väljer böcker som passar. Man kan t.ex. titta på storleken på texten, om det är mycket text eller mest bilder. För svåra böcker skapar ingen läsglädje!

Eleverna blir erbjudna att låna hem två böcker, men de måste inte. Där kan de välja om de vill låna skönlitterära böcker eller faktaböcker.

Eleverna scannar in sitt namn i en elevpärm och därefter de böcker som de vill låna. Vi har en biblioteksassistent på skolan som gärna hjälper till med återlämning, utlåning, sätta upp sig på väntelista på böcker m.m. Eleverna är jätteduktiga och klarar mycket själva också!

När de valt böcker kan de sitta kvar i biblioteket och läsa eller gå tillbaka till klassrummet och läsa.

Syfte:

• Återberätta muntligt.
• Lyssna när andra berättar.
• Skapa läsglädje.
• Stimulera till läsning genom att ge tillfälle att låna böcker och prata om böcker.

Läsförståelse utifrån läsläxan



Så här såg första läsläxans läsförståelseuppgifter ut.




Här är denna veckas läsförståelseuppgifter.


Eleverna har ett kapitel i veckan att läsa ur Ottos bok. I skolan får de ett arbetsblad med läsförståelseuppgifter samma dag som läxan är till.

De här första gångerna har många elever behövt ha läseboken framför sig, för att kunna svara på frågorna. Det gäller verkligen att inte bara ha läst igenom texten, utan verkligen förstått den också.

Syfte:

• Att förstå det man läser.
• "Läsa mellan raderna" (att kunna förstå, även om det inte står utskrivet)
• Skriva hela meningar.
• Stavning.
• Handstil.