Överskrift, underskrift och siffror på rätt sätt

Idag tog vi särskilt upp överskrift och underskrift. I en överskrift, t.ex. en kapitelrubrik i en bok, så behöver man inte ha punkt efteråt. Samtidigt är det också ok att sätta ett skiljetecken efteråt. Vi tittade i en elevs skönlitterära bok och där var det ett utropstecken efter varje kapitelrubrik.

Likaså gäller vid underskrift. När man svarar på ett mail eller brev kan man skriva "Hälsningar Anna" utan att sätta punkt efteråt.

Sedan är det det här med siffror. Skriver man i dagboken att "Min lillasyster är 4 år." ska fyran vara lika hög som en versal (stor bokstav).

Efter genomgången satte eleverna igång att jobba med dagboken. När en kompis rättat texten tittade läraren igenom den och eleverna fick ytterligare respons på om de behövde göra några ändringar. Därefter ritade de bilden till texten.

Kära dagbok

Eleverna skriver dagbok varje måndag.

Eleverna skriver i sina dagböcker, men börjar förstås med att rätta förra veckans text.

Nu har eleverna blivit varma i kläderna och det går lättare att skriva, så idag hann de få dagens text rättad under lektionstid. Läraren uppmärksammar om det är något särskilt som eleverna behöver en påminnelse om.

Idag inledde vi lektionen med att prata om att det finns undantag när det gäller att skriva stor bokstav på namn. Måndag är ett namn på en veckodag, men stavas med liten bokstav (undantag om den står i början av en mening, då är det alltid stor bokstav). September är ett namn på en månad, men stavas med liten bokstav i början (undantag om det står i början av en mening, då är det alltid stor bokstav).

Vi tog också upp lite kring bindestreck idag.

Ordning när de skrev idag:
1. Rätta texten (Läraren stryker under med ett svagt blyertsstreck där det behöver ändras. Eleven räknar ut vad det kan vara och ändrar. Ev. tar hjälp av klasskompis/lärare.).
2. Eleven skriver en ny text.
3. Eleven låter en klasskompis rätta.
4. Eleven ritar en passande bild till.
5. Läraren rättar texten.

Syfte:

• Uppmärksamma stavningsregler.
• Träna handstil.
• Återberätta.
• Få respons av en klasskompis och kunna ändra texten.
• Få respons av läraren och kunna ändra texten.
• Lära sig av de specifika fel man gör, genom att kompis/lärare uppmärksammar dessa.

Några elever väljer att sitta vid det runda bordet framme vid White boarden.
Där sitter också läraren, som kan ge stöttning om det behövs.

Träna på att återberätta i dagboken

En elev som berättat om när han plockade blåbär.

På den andra sidan i dagboken skrevs texten.

Det är måndag och eleverna skriver i sin dagbok, något om helgen eller från förra veckan.

När vi lärare rättar får vi en uppfattning av olika saker som eleverna behöver träna på. Innan det är dags att skriva dagbok lyfter vi fram någonting som kan vara bra att tänka på. Idag skrev vi en mening på tavlan "Jag bada och lekte.". Eleverna fick vara detektiver och kolla vad som var fel. Någon kom på att det faktiskt heter "Jag badade och lekte." Vi tog några fler exempel och nämnde att det kallas för talspråk, att vår dialekt lurar oss lite att tappa ändelserna på orden.

I dagboken markerar läraren det som behöver ändras med ett blyertsunderstreck.
Det skulle kunna se ut så här "Ja_ sola_ och bada_. Sen va_ jag hemma."
Eleven ändrar till "Jag solade och badade. Sen var jag hemma."

Eleverna börjar med att rätta sin text från förra gången. Sedan skriver de en ny text på en ny sida med dagens datum. Bänkkompisen rättar och därefter ritar de bilden. I största möjliga mån försöker vi lärare hinna rätta under lektionen, men annars gör vi det senare. De elever som inte hinner klart med sin text får passa på under veckan, om de är klara med andra uppgifter. De kan också göra det på veckans "göra klart"-pass.

Det är en ren fröjd att rätta texterna. Eleverna skriver så bra (handstil, innehåll, stavning, meningsbyggnad) och gör sådana fina bilder. Jättekul och jätteduktiga! Det fick de också beröm för idag.

Syfte:

• Träna handstil, innehåll, stavning och meningsbyggnad.
• Skriva återberättande texter.
• Rita bilder som stämmer överens med texten.
• Uttrycka sig i skrift och bild.
• Veta skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, t.ex. ordens ändelser.
• Få respons på det man skriver.
• Kunna ändra en text efter feed back från bänkkompis och lärare.

Dagboksskrivandet fortsätter



När eleverna skriver dagbok kan det underlätta om de har alla bokstäverna framför sig, så att de vet vilka bokstäver som ska "ner i källaren" som g, j, p och vilka som ska "sträcka sig upp till övervåningen" som k, l, d.

Eleverna skriver dagbok på måndagarna. De kan välja om de ska skriva om helgen eller veckan som varit. De börjar med att rätta. Läraren har rättat och strukit under med ett blyertsstreck där det måste ändras. Det kan gälla att det inte är stor bokstav, punkt saknas, det ska vara ä istället för e... Det gäller för eleverna att försöka lista ut vad det är. Eleverna är duktigs och ser oftast vad det ska stå. Annars frågar de bänkkompisen eller läraren.

När rättningen är klar får de vända blad och skriva en ny sida i dagboken.  Ordningen blir så här:
1. Rätta.
2. Skriva dagbok.
3. Kompisen rättar.
4. Rita bild.

(5. Läraren rättar, direkt eller senare.)

Innan eleverna började rätta och ändra hade vi en gemensam genomgång med påminnelser, t.ex. att meningar helst inte ska börjas med "Och", att ordet "jättekul" skrivs ihop som ett ord fastän det är ihopsatt av två.

Syfte:

• Individanpassa skrivundervisningen (eleverna uppmärksammas på just det som de behöver).
• Träna på att kunna stava ord som ligger nära sin egen verklighet, t.ex. fotbollsmatcher, djur.
• Lära av varandra genom samarbete (kompisen rättar).

När jag var liten...

Eleverna fick välja bland tre olika alternativ när de skulle skriva:

"När jag var liten..."

"När jag blir stor..."

"I somras..."

Sedan skrev eleverna en text utifrån detta. De fick klara sig utan hjälp, eftersom vi ville uppmärksamma vad de kan och vad de behöver träna mer på. När de skrivit klart fick de rita en passande bild till.

 

Inför utvecklingssamtalen, då vi gör upp nya individuella mål för eleverna, har vi nu underlag när det gäller att skriva.

 

(Specialläraren testar alla eleverna i åk 3 för att se att läsningen utvecklas bra. Om det behövs erbjuds eleverna lite extra stöd från specialläraren, där man även tränar lite extra hemma under en period.)

 

Syfte:

• Se om eleverna behärskar dubbelteckning (två konsonanter efter kort vokalljud), o-å, e-ä, j-ljudet, stor bokstav, punkt m.m.
• Sätta upp nya individuella mål så att eleverna får träna mer på det som just de behöver.

Början på en berättelse som startar med "När jag var liten..."

Dagboksskrivande

Eleverna skriver dagbok och ritar en passande bild till.

Idag har eleverna fått en dagbok. Vi har valt en med en blank sida för bild och den andra sidan med stödlinjer, för att kunna träna handstil.

Tidigare hade vi en högläsningsbok där en flicka skrev dagbok, så vi hade en gemensam referensram. Vi pratade om vad som var karaktäristiskt för en sådan text, den skiljer sig ju från andra typer av texter, t.ex. faktatexter.

Först skriver vi datum med veckodag, månad och år. Sedan skriver eleverna något som har hänt och gärna hur de upplevde det.

När eleverna skrivit klart får bänkkamraten stötta och titta om det finns stor bokstav och punkt på rätt ställen. De får också hjälpa varandra med stavning.

Därefter ritar de bilden.

Dagboken lämnas in och läraren går igenom och ser vad eleven behöver träna mer på.

Nästa gång får eleven börja med att rätta.

Syfte:

• Skriva olika typer av texter.
• Se vad eleverna behöver träna mer på för att kunna "special-sy" lektioner där de jobbar med sina individuella mål.
• Träna handstil.
• Träna stavning av för eleven vanligt förekommande ord.

Alla ser allas tittskåp

I veckan fick alla  läsa upp och ev. berätta lite mer om sin 6-ording (se tidigare inlägg), eller tittskåpet som vi också kallar dem. De andra eleverna står bredvid och tittar och frågar. Vi tittar om uppdraget lyckats, alltså om bild och text stämmer överens och om meningen bara består av 6 ord.

Vi passar också på att berömma varje verk. Som lärare får man hjälpa till att lyfta fram det som just är unikt för var och ens bild, så att vi inte bara fokuserar på om man ritar fint. Vi tittar även på vad bilderna föreställer, färger, hur de valt att sätta bilden och texten, symboler.

Syfte:

• Positiv kritik.
• Lyssna när andra berättar och ev. kunna ställa frågor.
• Läsa och berätta inför grupp.

"Hitta någon som har..." i minglet



Eleverna får ett papper med text i rutor.

 Alla 49 elever får mingla i båda klassrummen och fråga varandra om de gjort specifika saker under sommarlovet. I rutorna kan det t.ex. stå "fått ett myggbett", "cyklat omkull". När eleverna hittar någon som det stämmer på ska de skriva dennes namn i rutan. Samma namn får inte förekomma fler gånger på papperet.

På baksidan hade vi råkat kopiera samma rutor, men då kom en elev med den briljanta idén att man kunde kryssa för vilka saker som stämde på en själv.


Eleverna minglar runt i båda klassrummen och frågar varandra om sommarlovet.
De ska försöka hitta någon som har gjort det som står i rutorna.

Syfte:

• Möta och prata med andra elever än de man annars leker med.
• Repetera namnen (bra för både gamla och nya elever).
• Prata om sommarlovet och berätta för varandra, hitta likheter eller få reda på något man inte annars skulle få veta.
• Överblicka hur eleverna skriver: Handstil och stavar. Använder de stor bokstav? Syns det vad som står? Vi får en liten hint om vad eleven kan jobba mer med.

Fler 6-ordingar

Eleverna har skrivit om en sommarhändelse: En mening som bara fick bestå av 6 ord.

Sommarhändelse med bara 6 ord

Jag har sett Matildas fem kattungar födas.

Jag var på Kanarieöarna och badade.



Jag har fått en hundvalp nu.

Första skoluppgiften blev en text- och bilduppgift. Eleverna skulle skriva något från sommaren, men de fick endast använda 6 ord, alltså en 6-ording. Först fick de tänka ut något själva, sedan prata med en kompis och till sist tog vi några exempel inför alla.

Efter de ritat och skrivit fick eleverna kolla med den som satt bredvid om allt var rättstavat och att det stod på rätt rad (vi använder oss av fyra linjer på remsan för att träna handstil).

Eleverna klipper isär orden i meningen för att förtydliga antalet ord och klistrar upp dem på en svart bakgrund. Kanterna på det papperet är vikta framåt, så att det blir som ett lock, för att få "tittskåpskänsla". Bilderna klistras på en remsa som formats som en cirkel och hänger på så vis ut lite.

Jag har badat med min kusin.

Jag har ätit Langos i Ungern.

När alla elever är klara med sina arbeten ska de sättas upp på väggen och vi ska fortsätta med positiv kritik på allas bilder för att alla bilder ska få bra uppmärksamhet.

Jag har sett Eiffeltornet i Paris.

Jag har varit på en jordgubbsfest.

Syfte:

• Skriva och berätta.
• Rätt stavning av vanligt förekommande och närliggande ord för eleven.
• Olika tekniker i bild för att nå olika effekter.
• Leka med ord och formuleringar av meningar.

Vi skriver om påsklovet

Eleverna skriver om påsken på handstilspapper,
så att vi samtidigt tränar på att skriva fint.

Tillbaka efter påsklovet! Oavsett om man varit bortrest, på fritids eller rest till Blåkulla brukar det finnas mycket att berätta om. Eleverna fick göra detta skriftligt. Om man inte ville skriva om påsklovet kunde eleverna välja att skriva om vad de vet om påsken, t.ex. varför vi firar påsk.

Det här blev också ett tillfälle att stämma av med eleverna hur det går med deras individuella mål i svenska. Om man hade som mål att skriva meningar med stor bokstav och punkt eller kunna sätta ut andra skiljetecken kan vi använda oss av denna text för att stämma av hur det gått. Utifrån denna text kan vi också prata med eleverna om vad nästa mål bör bli.

Syfte:

• Skriva en berättande text.
• Tillfälle att träna vidare på att uttrycka sig, berätta om sig själv, stavning, stor bokstav och punkt m.m.
• Underlag för nya individuella mål.

Recept på chokladbollar

 

Tidigare har eleverna tränat måttenheter på matematiken. De fick också praktiskt träna på dessa när de bakade chokladbollar. Idag skrev vi ner receptet.

 

Läraren skrev i programmet Skrivövningar på datorn (finns i våra skoldatorer) där texten skrivs på likadana rader som de har på handstilspapperen. Texten visas också på filmduken, så att alla kan se hur de ska skriva. Vi fokuserade på handstil, stavning och just den här typen av text. Recept skrivs ju på ett speciellt sätt och inte som löpande text. Vi uppmärksammade skillnaderna, jämfört med när man t.ex. skriver en saga.

 

Först föreslog eleverna en lämplig rubrik. Det blev förstås Chokladbollar. Vi skrev ner ingredienserna och eleverna berättade vad förkortningar som tsk, msk, dl och st stod för. Därefter föreslog eleverna att det skulle stå hur man skulle göra. Eleverna klippte till papperet, klistrade upp det på ett färgat papper och illustrerade. Imorgon klistrar vi in det i Årsboken, där vi samlar ett urplock av det vi gör i skolan.

 

Syfte:

• Trana handstil och stavning.
• Skriva en instruerande text.
• Repetera måttenheterna i volym.

Grupparbete med planeter

En planet-grupp som sökläser fakta...

... och en annan planet-grupp som skriver ner fakta - och det bäst på golvet!

De båda klasserna blandades och blev indelade i grupper med tre-fyra elever i varje grupp. Gruppen fick dra en lapp och blev på så vis tilldelad en av de åtta planeterna.

Idag har vi läst högt tillsammans i det rymdhäfte som alla har fått. Först en allmän del, med gruppindelningar och uppgifter med olika frågeställningar. Därefter kommer faktadelen om just deras egna planet.

Vi pratade om vad det innebär att samarbeta i grupp och sedan fick eleverna starta. De skriver svaren i en löpande text på handstilspapper, så att vi samtidigt tränar handstilen, mellanrum, stor bokstav, punkt m.m.

Till vår hjälp använder vi också en hög med biblioteksböcker om rymden.

Eleverna skriver en löpande text om sina planeter.

Syfte:

• Samarbeta
• Skriva handstil
• Stava
• Sökläsa i faktatexter
• Läsa faktatexter
• Utöka ordförrådet, samt olika begrepp

Ur Läroplanen (LGR11):
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

-formulera sig och kommunicera i tal och skrift

-läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

-anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

-urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

-söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll i årskurs 1-3:

- Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. -Skapande av texter där ord och bild samspelar.Handstil och att skriva på dator.

- Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

- Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

- Informationssökning och källkritik.Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

Fortsättning på Gustav och Anton i dimman

Förra veckan började eleverna skriva fortsättningen på berättelsen om krigarkungen Gustav Adolf och pojkarna som försvann i dimman. Idag har de fortsatt med sina arbeten på datorn. Eleverna skriver i programmet "skrivövningar" (vilket innebär att de får stödlinjer bakom texten). När eleverna skriver i Word så blir det automatiskt stor bokstav efter punkt. Det blir det inte i "skrivövningar", så eleverna får tänka till lite extra.

När eleverna skrivit klart går läraren igenom texten med dem.

"Här är det punkt, vad måste man tänka på sedan?"

"Stor bokstav?!"

Vi går också igenom stavfel, men annars kan vi inte peta för mycket i texten. Eleverna måste få känna att de har lyckats och få vara stolta över att de klarat av uppgiften.

En version av slutet på berättelsen - det finns många till...

När vi gått igenom texten med eleverna får de skriva ut ett exemplar (har de skrivit tillsammans med någon skriver de ut två). Därefter fyller eleverna i texten för hand, för att träna handstil, punkt, stor bokstav och stavning.

När berättelserna är klara hamnar de på väggen i korridoren

När skrivuppgiften är klar väljer de en bakgrund (ljusblå eller mörkblå tapetprov) och sätter upp den på väggen i korridoren.

Syfte:

• Fantisera om ett eget slut.
• Träna på punkt och stor bokstav (och ev. andra skiljetecken).
• Träna handstil genom att fylla i texten för hand med penna.
• Uppmärksamma hur bokstäver skrivs (en del är långa, andra fortsätter ner under raden).
• Uppmärksamma hur ord stavas (om läraren har påpekat att ordet stavas annorlunda och det är rättat i texten, får eleven skriva ordet ännu en gång när de fyller i och befästa stavningen).
• Låta andra läsa elevernas texter - stärker självförtroende, ökar skrivglädjen och motivationen!

Hur gick det för Gustav och Anton?

Tidigare läste vi en text för eleverna som handlade om Gustav Adolf-dagen och kungens bakelse. "Läs mer! Läs mer!" sa eleverna när texten var slut. De ville veta hur det gick för de två pojkarna som försvann i dimman. Just den lektionen hade vi andra planer (att rita bakelser).

Det vore ändå synd att inte ta tillvara på elevernas entusiasm kring berättelsen, så idag fick de skriva en egen fortsättning.

Lärarstudenten inledde lektionen med att berätta om elevernas uppgift. För att inspirera och påminna eleverna läste hon berättelsen igen, om Gustav Adolf, Gustav och Anton (finns i Antons årsbok).

Antons årsbok ges ut av förlaget Natur och Kultur.



Text som läses högt (ännu en gång) för eleverna.

Eftersom vi inte började skriva handstil förrän nu i åk 2 (vi skrev på datorer i åk 1), vill vi fortsätta att träna på det. Vi vill förstås också använda datorn som verktyg, eftersom det har sina klara fördelar. Det är lätt att brodera ut sig mer och rätta texterna, jämfört med när eleverna skriver för hand.

Nu kan vi också träna handstil, indirekt på datorn, tack vare programmet "skrivövningar". Eleverna skriver som vanligt på datorn, men bakom orden kommer stödlinjer som vi använder oss av i arbetet med handstil. När eleverna skrivit klart sin berättelse får de fylla i bokstäverna.

Till denna uppgift fick eleverna välja om de ville skriva själva eller tillsammans med någon annan. Om eleverna skriver två och två är det bara att skriva ut två exemplar av den skrivna berättelsen, så att båda får sitt eget papper att fylla i och rita till.

Eleven är klar med textskapandet och illustrationen, så nu ska bara texten fyllas i med en blyertspenna.

Här är exempel på ett annat slut... som kanske fortsätter någon annan gång.

Eleven har påbörjat arbetet med att fylla i bosktäverna.

Typsnittet går även att förstora. Bra för de elever som har svårt med finmotoriken.

Syfte:

• Fantisera om vad som händer sedan.
• Skriva meningar, stava rätt, använda stor bokstav i början på mening och punkt i slutet.
• Illustrera med en passande bild.
• Träna handstil genom att fylla i datorskriften.
• Elevinflytande: Ta tillvara på elevernas intresse och anpassa arbetsuppgifterna.



Januari börjar året

Första sidan i boken om året.

Vi pratar om tid som kan ses som linjärt eller som ett hjul. Årshjulet. Vi pratar om månaderna och sjunger den gamla visan om årets alla månader "Januari börjar året...". Vi pratar om en textrad i taget och försöker lista ut vad den kan betyda. Språket är ju lite gammeldags i sångtexten.

Eleverna fyller i bokstäverna på papperet.

Därefter får eleverna ett blad med en skrivövning på. Sången är förtryckt och eleverna fyller i bokstäverna på rätt sätt som de lärt sig. Vi tränar handstil. Eleverna illustrerar sedan texten med minst en bild av varje årstid.

De klistrar in papperet på första sidan i en bok, som ska bli deras egen bok om året.

Syfte:

• Kunna månaderna.
• Lära sig med hjälp av en sångtext.
• Illustrera de fyra årstiderna.
• Träna handstil.
• Lära gamla sånger.

Handstil till Vivaldi

Halvklasspass sist på dagen. Det gäller att hålla fokus fram till klockan halv två. Vi lyssnar till Vivaldi (månadens musik) och tränar samtidigt handstil. Vi repeterar och går igenom en bokstav i taget. Strecken ska göras i en viss ordning och riktning (alltid uppifrån och ner).

Vi pratar om att andra måste kunna se vad som står, så att de förstår vad vi har skrivit. 

Eleverna knåpar på. En del hinner skriva tre av varje bokstav, andra hela långa raden. Det viktigaste är inte hur fort eller hur många man skriver, utan att man gör rätt, att det blir fint och att eleven själv känner sig nöjd.

Vivaldi.

Och hur var det att lyssna på Vivaldi när man skrev?

"Jag blev lugn."

"Jag tyckte att det var jättebra."

"Det gick lättare att skriva."

Syfte:

• Träna på handstilen.
• Rikta uppmärksamheten på sin uppgift (trots att det är slutet på dagen, i slutet på veckan).
• Fokusera på sitt eget arbete, utan att jämföra med andras. Är jag nöjd?
• Förstå varför det är viktigt att skriva fint (är det inte tydligt så att andra ser vad som står, går inte det skrivna budskapet fram).

B bär och d drar

Bilder i A4-format som sitter på väggen i klassrummen.

Om eleven har svårt att skilja på b och d när den skriver,
kan den ha ett kom ihåg-kort på bänken.

Vi pratar om att b och d är snarlika när man skriver. Lilla b (gemenen) har "magen" åt samma håll som stora B (versalen). Man kan också tänka att b bär och d drar.

Finskrivning

Skriva fint.

Vi fortsätter att träna på handstilen. Vi repeterar hur bokstäverna ska göras. "Börja uppifrån med ett rakt streck, sedan..." Läraren ritar tre linjer på white boarden och visar och säger hur varje bokstav ska göras och se ut. Eleverna kommer gärna med förslag om vad de tror. Sedan skriver de i sina häften. (Vi lärare har skapat elevernas häften i programmet Skrivövningar).

Dessa övningar handlar enbart om själva hantverket. All energi kan läggas på formen av bokstaven och eleven behöver inte tänka på stavning, meningsbyggnad eller vad den vill berätta.

Syfte:

• Kunna skriva läsligt. Helst FINT!

Forma rätt - skriva fint



Skriva fint.

 En gång i veckan har eleverna halvklass. Då har de 40 min svenska och 40 min matematik.

I svenskan passar vi just nu på att skriva handstil, eftersom eleverna behöver mycket stöttning i det. Just nu repeterar vi alfabetet och går ännu en gång igenom var man börjar när man skriver en bokstav och hur formen ser ut. Vi övar bara själva hantverket. Bokstavsljud och bokstavsnamn kan de ju redan. Fokus på formen!

Eleverna har utvecklats imponerande mycket på bara ett par gånger och det är så kul att se! Men självklart behövs fortsatt mycket träning. Det är svårare att skriva fritt, t.ex. en berättande text, för då har vi ju också krav på meningsbyggnad, innehåll, stavning m.m.

Syfte:

• Kunna skriva läsligt för hand.