Sallys sista detektivuppdrag



Grupparbete.

Det sista uppdraget från Sally handlar om snatteri. Vi reder ut skillnaden mellan snatteri och stöld, samt vad vittne är för något. Vi går igenom hur ett brev skrivs.

Eleverna läser uppdraget i gruppen. De skriver också ett individuellt brev till Sally och ger råd, men först ska de låta alla i gruppen komma till tals i olika frågeställningar, t.ex.varför de tror att barnen snattade godis på affären.

Samarbete kan vara mer eller mindre svårt... men vi är i skolan för att träna sådant. Och se, redan i slutet av lektionen hade många kommit in i ett bättre samarbetsflyt. Vi fortsätter att träna på det i 3:an!

Syfte:

• Uttrycka sina åsikter.
• Lyssna på andras åsikter.
• Samarbeta.
• Skriva brev.

Den försvunna kulpåsen

Ännu ett detektivuppdrag! Eleverna skulle lösa uppdraget på egen hand, men med 25 elever i klassrummet som sitter bredvid varandra sker det med en viss reservation. Samtalmed kompisar kan ha förekommit (i övrigt uppmuntrar vi ju till samarbete), men även att man skrivit av varandra.

Vi ville få en uppfattning om hur väl eleverna kan ta skriftliga instruktioner och utföra uppgiften. Det handlar om att läsa och förstå, ofta genom "mellan raderna". Alltså att förstå det som inte står utskrivet klart och tydligt. I två av frågorna hittas svaret i texten. Resterande fyra svar ska man försöka lista ut själv, som t.ex.

Vad menas med "farfar är borta nu"?

Hur tror du att farfar och Bim tänkte när de bestämde vilka namn kulorna skulle ha? 

Syfte:

• Se om eleverna kan följa en skriftlig instruktion (vi har inte hunnit rätta dem än).
• Se om eleverna förstått texten och kan läsa "mellan raderna".
• Se om bilden som eleverna gjort visar att eleven förstått texten.
• Se om eleven kan stava.
• Se om eleven kan skriva med mellanrum mellan orden.
• Se om eleven använder sig av stor bokstav och punkt.
• Se om eleven kan sätta ut skiljetecken.
• Se om texten är läslig.

Texten som eleverna skulle läsa.

Frågorna som skulle besvaras.


Rubrikproblem

Uppdraget från detektiven Sally Smart.

lektionen börjar med att läraren läser en artikel från dagstidningen. Den handlar om att man sett att en meteroit slagit ner på månen och gjort ett stort hål. Vi pratar om rubrik och dess betydelse och syfte. Eleverna ger sedan förslag på lämplig rubrik till den här artikeln. Läraren läser upp/berättar om fler artiklar. Eleverna kommer med förslag på rubriker och de är imponerande duktiga.

Därefter får de ett nytt detektivuppdrag att läsa tillsammans med sin bänkkamrat. Det handlar om att sätta rubriker, förstås. Eleverna visade upp vilka rubriker de kommit på och det kändes som att de inte hade gjort annat i hela sitt liv än att rubriksätta texter. Så duktiga!

Texter där eleverna sätter dit lämpliga rubriker själva.

 

Syfte:

• Skriva en sammanfattande rubrik som berättar vad texten handlar om.

Kodat meddelande

Mycket hemligt meddelande.

Ännu ett uppdrag från detektiven Sally Smart.
 

Nu har det kommit ett uppdrag från detektiven Sally Smart som handlar om kodade meddelanden. Vi började lektionen med att skriva ett meddelande på tavlan:
Un rajröb iv!
Några upptäckte ganska snabbt vad det stod och att man skulle läsa orden från höger till vänster istället.

Vi pratade om olika sätt att skriva meddelanden med kod. Därefter fick eleverna uppdraget. De hade möjlighet att läsa och lösa uppdraget för sig själva, med en kompis eller tillsammans med läraren i en mindre grupp.

Förutom att lista ut Sallys hemliga meddelande i uppdraget fick eleverna även skriva ett eget med en annan kodnyckel, t.ex. så kan man ta bokstaven efter i alfabetet.

Grupperna spelar upp ett klurigt brott

Igår blev klasserna indelade i grupper och fick till uppgift att träna in en liten teater där
- en klocka skulle försvinna från slottet en natt
- fem angivna personer på slottet skulle delta i teatern
Idag var det dags att visa upp!

Eleverna har samarbetat och fördelat rollerna med mer eller mindre lätthet. De har också fått komma på en historia bakom den försvunna klockan. Grupperna fick en kort stund på sig att träna. Avslutningsvis visade alla grupperna upp teatern för de andra. Vi använde ingen rekvisita, med undantag för några stolar. Några använde en träbit eller annat som klocka.

En del elever sa att de var så pirriga innan uppträdandet, men vad de gillade att spela upp sedan! De ville genast göra om det. Eleverna var också positiva till gruppindelningen. (Vi hade bara gjort den efter hur de satt i klassrummet, för enkelhetens skull.)

Det var roligt att se eleverna i en ny situation - i en roll på "scenen". Eleverna tar olika stor plats i klassrummet i vanliga fall, men här blev det annorlunda. Den som vanligtvis inte pratar kanske hade en mer framträdande roll och kunde ta stor plats. Andra som gärna pratar i klassrummet kunde hålla en lägre profil under uppträdandet. Intressant att bryta mönster.

Syfte:

• Samarbeta.
• Fantisera ihop en historia med början, handling och slut.
• Träna muntlig framställning - att ta plats (alla hade en roll).

Ett klurigt brott

Detektivuppdrag från Sally Smart
(Nya språket lyfter - idématerial utifrån Skolverkets
bedömningsmaterial i ämnet svenska).

Vi läser uppdraget högt tillsammans. Eleverna blir indelade i grupper med fem i varje. Gruppen samlas och delar upp rollerna och kommer överens om en berättelse hur brottet kan ha gått till. Det enda de vet är att en klocka har försvunnit från slottet en natt och vilka personer som befann sig på slottet när det hände.

Nu ska gruppen komma överens om en berättelse med början, handling och slut. De ska alla ha en roll och spela upp berättelsen.

Imorgon ska alla grupper få spela upp berättelsen för resten av klassen.

Rollistan. Eleverna i gruppen tar en varsin roll.

Att komma överens om vilken roll man ska ha kan vara svårt.
Lottdragning kan hjälpa.





Mysteriet med undulaten

Detektiven Sally Smart har skickat ett uppdrag till eleverna. Det handlar om att lösa mysteriet med den upphittade undulaten. Här får eleverna inte samarbeta, utan vi ville se hur de löste uppgiften själva.


Eleverna läser uppdraget själva.

Ledtrådarna finns i form av en lång lista.

Som stöd får eleverna fyra omålade hus på ett papper.
Eleverna målar dem, utifrån ledtrådarna.

Förutom att muntligen berätta för läraren hur de har tänkt, skriver eleverna ner det med ord.

Syfte:

• Läsa och förstå uppdraget på egen hand.
• Lösa ett problem med hjälp av viss information.
• Lösa ett problem med hjälp av att rita och skriva (precis som klurisar i matten!).
• Förklara muntligt och skriftligt hur man löst en uppgift.

Hej då deckarskrivandet!

Allting har ett slut. Så också deckarskrivandet. Till slut.

Vi har skrivit vid ett tillfälle (kanske två om eleven valt att göra det på elevens val) varje vecka under minst två månader. Att skriva deckare var en uppgift från vår egen detektiv Sally Smart som ger oss olika uppdrag (i syfte att utveckla skrivandet). Eleverna har planerat händelseförloppet tillsammans med en klasskompis eller själva. Sedan har de skrivit på datorn.

När de var klara har eleverna fått läsa upp berättelserna för varandra och visat upp sin egengjorda kuliss (av kartong) och karaktären från berättelsen (pappersrulle, kula, piprensare, tyg, garn mm).

Så här i efterhand var det lyckat med deckarskrivandet i den bemärkelsen att eleverna fått varit kreativa, fått utlopp för sin skrivar- och skaparglädje, samarbetat, utvecklat skrivandet och verkar ha haft kul.

Men vi känner också att vi kanske skulle ha begränsat oss till ett visst antal lektioner som eleverna fått skriva, t.ex. "Ni har fyra lektioner på er!". Ett alternativ är att begränsa sidantalet, t.ex. "Berättelsen ska rymmas på två A4-sidor."

Fria uppgifter är också svårare för vissa elever. Det blir för utsvävande och det kan vara tufft att hålla fokus. En del elever blev klara på två lektioner, medan andra kanske behöver det tiodubbla. Att aktivera de som blev klara med meningsfyllda uppgifter har ändå inte varit svårt. De har fått göra klart kulisserna eller arbetat med något annat som känns betydelsefullt för dem. Eleverna är medvetna och duktiga på att ansvara för sitt skolarbete, allra helst sedan vi införde måltimmar (då eleverna arbetar efter sina individuella mål, som vi kom överens om på utvecklingssamtalet).

Som lärare trodde vi kanske att vi skulle kunna ge mer respons under tiden eleverna skrev, men med 25 elever har resurserna inte räckt till (trots att vi haft extra resurser under en period). Vi har istället mest gått igenom varje berättelse efteråt tillsammans med eleverna. Som lärare får man en ganska tydlig bild av elevernas starka sidor och vad de behöver träna mer på. Det har varit väldigt bra.

I fortsättningen tänker vi nog mer arbeta med korta berättelser där man tränar specifika saker i skrivandet, även om denna längre skrivperiod också varit bra på sitt sätt.

Detektivhistorier uppläses

Nu har de elever som är klara med deckarna fått börja läsa upp dem för de andra. Båda klasserna sitter samlade på golvet när författarna står framme och läser upp berättelserna. De har även kulissen, och figurerna som de gjort, framme så att de andra kan se.

Högerklickar i deckaren

Vi fortsätter att skriva på våra deckare. När de är färdiga med sin text rättar elever och lärare den tillsammans. Deckaren skrivs ut.

Övriga elever skriver vidare, men ibland behöver de hjälp när orden blir understrukna med rött. Det innebär att ordet är felstavat.

Idag fick de träna på att högerklicka på ordet och läsa igenom de förslag av ord som datorn ger. När eleverna klickar på det ord som är rätt, ändrar datorn automatiskt till det ordet i texten. (Ett alternativ till att prova sig fram själv med olika bokstäver.)



Färdiga deckare, kulisser och figurer

Kulisserna visar skogen där själva brottet utspelar sig, samt det nerklottrade huset.

Början av deckaren.

 

Deckaren om de nersågade träden är skriven av två elever som har samarbetat i arbetet vid datorn, skapandet av kulisserna och figurerna.

I skolbyggnaden: Till vänster huvudpersonen som blir bestulen på sin Iphone5.
Till höger: Skuggan som skymtar förbi.

 

Här har två andra elever gjort en kuliss till sin deckare som handlar om en försvunnen Iphone5.

Vi fyller på deckarna

Den försvunna diamanten?

Vi fortsätter att skriva våra deckare. Det tar tid, eftersom vi bara har ett tillfälle i veckan då vi skriver. (Så mycket annat som också ska hinnas med under en skolvecka!) Vi börjar med att checka av hur arbetet går och om någon är klar. Då behöver vi bearbeta texten tillsammans. Ibland behöver eleverna göra ett förtydligande om något i handlingen är oklart, men oftast rättar vi bara stavfel tillsammans. Man måste välja, så att det inte blir för mycket pekpinnar. Skrivglädje!

Vi pratar om stavningsregler samtidigt, om att e kan stavas med ä, om kort och lång vokal och som avgör om det kommer en eller två konsonanter efteråt o.s.v. Vi ser också till att stor bokstav och skiljetecken används vid rätt ställen. Så smidigt och lätt att ändra i texten när man skriver på dator!

Innan de återupptar sin berättelse kollar vi om de har skrivit om något brott än (håller röda tråden och inte skenar iväg åt något annat håll) och om de har några misstänkta i berättelsen. De får ju gärna lura läsarna att det är någon annan som är den skyldige. Precis som i riktiga deckare!

Som lärare vill man ge eleverna stöttning och respons hela tiden, men det hinner man helt enkelt inte (25 elever). När eleverna har kommit in i ett bra flyt och skriver vill man heller inte avbryta, utan låta dem fortsätta skriva. När de fastnar och inte vet vad de ska skriva brukar vi titta tillbaka på stödorden tillsammans. Som lärare ställer man frågor utifrån stödorden: "Vad händer sedan då?", "Varför tänker hon ta diamanten?". Eleverna glömmer då oftast bort sin idétorka och berättar. "Bra! Skriv det!" Eleverna löser det själva med rätt frågor ställda.

Som lärare hinner man gå igenom en-två berättelser med olika elever under en lektion, samt stötta de som kört fast. Så det passar bra att de blir klara med uppgiften vid olika tillfällen. En del elever fattar sig kort och skriver en sida, medan andra svävar ut och skriver flera sidor. Är eleverna klara fortsätter de att pyssla med sin kuliss eller gör en framsida till detektivhistorien. Det blir ett bra flyt i klassrummet där alla har något bra att göra.

En salig blandning av Little Bridge och kartonger

Dagens sista lektion ägnades åt att träna engelska på datorn i skolprogrammet Little Bridge, samt fortsätta tillverkningen av kulisserna till deckaren. (Skolprogrammen får laddas ner på elevernas hemdatorer, men tydligen har det uppstått problem för många som försökt. Vi håller på att kolla upp detta, så information kommer så fort vi vet mera).

Palmer av papper och glasspinnar.

Målning av kulisser. Natt i deckaren?



Sådär, bara lite färg på fordonet då!

Little Bridge. Eleverna samarbetar gärna på varsin dator.
De visar varandra och samtalar om olika övningar.

Kartonger överallt

En kartong kan bli ett rum där deckaren utspelar sig.

En kartong kan också bli en skog - med tillräckligt murriga tapeter.

Många hade tagit med kartonger till skolan idag och kunde påbörja arbtet med kulissen till deckaren. De som inte hade med kartong fortsatte att göra klart själva figuren eller fortsatte skriva på deckaren.

Det ser mycket olika ut för olika elever. En del har redan fått respons på sitt skrivande och kanske till och med hunnit bearbeta texten, medan andra bara precis har börjat skriva.

Skriva detektivhistoria och pyssla med figuren

På förmiddagen hade eleverna matemtik på ett lektionspass och svenska på det andra passet. Då skrev de vidare på sina deckare. Vi kollade upp lite snabbt att alla verkligen kommit igång. De flesta hade hunnit med presentationen och några hade även hunnit skrivit om att något inträffat (själva brottet). I en historia var det så illa så att hela Mount Everst hade försvunnit!

Eleverna fick också en påminnelse om att de måste låta en eller flera vara misstänkta, så att läsaren ska tro att det är den skyldige.

Parallellt med detta arbete läser vi Zoo-mysteriet, så det är lätt att jämföra och påminna om hur de skrivit där. Boken ger oss en gemensam referensram och inspiration.

Eleverna skriver och som lärare går man runt och
- stöttar dem som inte vet vad dom ska skriva (eleverna får berätta utifrån stödorden och då brukar det lossna).
- säger till några som tappat fokus och kanske gör annat (då brukar de röra sig om att de står och pratar med några andra som skriver, eftersom de gärna vill berätta redan nu för varandra).
- rättar stavfel tillsammans med eleverna, berättar hur eleverna ska utveckla texten (något kanske är otydligt eller så behöver de skriva mer om vissa sker).

Några väljer "skakögon" i plast, andra vill hellre rita dit ögon.

På eftermiddagen hade vi ett pysselpass. Några elever behövde måla klart sina Bruno Liljefors-bilder, medan andra direkt kunde fortsätta med tillverkningen av huvudrollsinnehavaren till deckaren.

Piprensare sticks in genom tyget och i papprullen och blir till armar.

Ett gäng med en spännande historia

Kan man bli annat än glad när sådana här små personligheter ploppar upp lite här och där i klassrummet? Några elever passade på att göra klart sina deckarpersonligheter idag och vilket lyckat resultat! Nu blir det ännu mer spännande att få läsa deckarna, när man fått träffat huvudrollsinnehavarna på riktigt.

Vi fortsätter med deckaren

Att skriva i par är jättebra och kul, tycker eleverna.
Man lär av varandra.

Innan eleverna fick sätta sig vid datorerna igen för att fortsätta med sina deckare behövde vi gå igenom lite om uppbyggnadne av texten. När man startar upp en berättelse så brukar man berätta lite om huvudpersonen, men det här får ju inte vara allt för många rader. Vi måste träna på att begränsa oss också. Man kanske inte kan ska skriva om huvudpersonens hela familj, vilken älsklingsrätt, vilka intressen, vilken artist den gillar - om det inte har med berättelsen att göra. (Vi har inte sett någon göra så nu i åk 2, men det kan vara bra att uppmärksammas.) Men naturligtvis vill man ha en liten beskrivning så att läsaren får en bild av personen som det handlar om.

Vi pratade också om något som eleverna bör tänka på längre fram. Det måste vara med personer i texten som läsaren kan  misstänka. Så var det ju i berättelsen om Piffy. Så kommer det även att vara i vår nuvarande högläsningsbok "Zoomysteriet" (Lasse-Majas detektivbyrå).

Eleverna kommer igång så fint och är så engagerade. De som hade svårt att veta vad de skulle skriva behövde kanske bara lite stöttning genom att vi tittade på papperet med stödorden. "Berätta för mig vad du har skrivit! Vad är det som ska hända?"

Deckarstart med stödord

Sally Smarts deckaruppdrag.

Första uppdraget från detektiven Sally Smart för detta år! Hon vill att eleverna ska skriva en egen deckare. Vi börjar med att prata om vad en deckare är och vad som är typiskt för en sådan. Vi har vår gemensamma referensram: Berättelsen om hunden Piffy som försvann och där kunde vi "beta av" huvudpersoner, brottet, slutet o.s.v.

Stödord till deckare.

Eleverna ska nu skriva en egen deckare. De väljer själva om de vill skriva själva eller ihop med någon. Det här kommer vi att hålla på med under flera veckor, eftersom det är bara ett givet lektionstillfälle i veckan på schemat som är avsett för "Detektivbyrån". Naturligtvis kan eleverna fortsatta sitt skrivarbete på "göra klart"-passen och elevens val. Även på måltimmen kanske, om deras individuella mål i svenska överensstämmer med skrivandet.  Till elevernas stora glädje har vi plockat fram datorerna igen och de skriver sina berättelser där.

Det är tacksamt med datorer när vi bearbetar texten. Lätt att sudda och omformulera meningar, lätt att göra förtydliganden och lätt att rätta stavfel! Men först måste de komma igång...

För att eleverna ska komma igång bra har de fått fundera över och skriva ner stödord kring: Vem/vilka de ska handla om, var de befinner sig, vad som ska hända och hur det ska sluta.

Syfte:

• Träna på meningsbyggnad, formuleringar, stavning, punkt, stor bokstav m.m.
• Planera skrivandet.
• Utgå från stödord vid skrivandet.
• Kunna bearbeta texten, så småningom, och göra ändringar.

Fingeravtryck under lupp

Fingeravtryck. Vad vet ni? Läraren skriver på tavlan och ställer frågor. Vi resonerar tillsammans och kompletterar och skriver upp mer fakta.

Alla har olika fingeravtryck, även om man är tvilling med någon.

Fingeravtryck är som ett mönster.

Vi har även mönster under fötterna.

Fingeravtryck förändras inte, vi har samma hela livet.

Om man skaffar pass nu får man göra ett fingeravtryck.

Om vi tar på något blir våra fingeravtryck där, även om de inte syns så tydligt.

Polisen har ett fingeravtrycksregister för att kunna lösa brott.

Det finns en databas där polisen sparar på bilder av fingeravtryck.

Uppdrag från detektiven Sally Smart.

Man tager vad man haver, men gör inte som vi gjorde:
Det fungerade inte så bra att låtsas att vattenfärgerna var en stämpeldyna.
Tur att vi hade luppar, även om det var ganska svårt att se ändå.

Eleverna trycker sina fingeravtryck och skriver om vad de lärt sig.

Eleverna ska sätta sina fingeravtryck på ett papper och skriva minst tre "Vet du att-meningar" om fingeravtryck. De utgår från det vi pratat om och tar stödorden på tavlan till hjälp (båda för att minnas och stava orden rätt).

De använder lupp och förstoringsglas för att jämföra sina egna och kompisens fingeravtryck.

I efterhand kan vi tycka att det var lite svårt för eleverna att komma ihåg att meningarna skulle börja med "Vet du att..." varje gång och avslutas med ett frågetecken. De hade fullt fokus på skrivandet. De var jätteduktiga på att skapa meningar utifrån stödorden - de börjar bli vana nu! Men som sagt var, att skriva efter en viss form blev nog "för mycket". Många glömde och skrev vanliga meningar utan "Vet du att..." i början, men det godkände vi.

Under skrivandets gång går man som lärare runt och hjälper, många elever frågar hur ord stavas. När det gäller rättning så har vi varit lite överseende p.g.a. tids- och resursbrist. Med 25 elever i klassrummet och en lärare är det svårt att hinna gå igenom varje text med alla under en lektion. Det blir inte konsekvent rättning till 100 % alltså. Men vi gör så mycket vi hinner med! En del bokstäver hamnar också på fel rad på stödlinjerna, men vi fortsätter att påminna eleverna och de får träna vidare.

Vi har fokuserat på själva uppgiften: Har de kunnat skriva meningar om vad de lärt sig? Ja, då är uppdraget avklarat!

Syfte:

• Skriva fakta utifrån stödord på tavlan (tankekarta).
• Lära sig mer om fingeravtryck.
• Träna handstil.
• Kan eleven skriva med stor bosktav och punkt? Mellanrum mellan orden?
• Är handstilen läslig för eleven själv och för andra?

Skuggning - eleverna smyger på varandra ute

Uppdrag från detektiven Sally Smart.

Nytt uppdrag från Detektivbyrån: Eleverna ska träna på att skugga varandra.

Halva gruppen fick leka fritt en kort stund ute. Den andra halvan hade fått namnet på den elev de skulle skugga. De skrev följande på sin lapp:

- Vem de skulle skugga (överst)

- Vad personen gjorde (bara stödord)

- Sitt eget namn

Efter en stund bytte vi och de som lekt fritt fick skugga de andra. 

En som skuggar får inte bli upptäckt!
Det gäller att gömma sig väl bland buskar och bänkar!

Eleverna antecknar på sin gröna lilla lapp vad personen gör.
Inte lätt att hitta släta underlag ute...

Här har en elev skrivit ner stödord som visar vem den skuggade är och vad denne sysslar med.

Väl inne i klassrummet igen fick eleverna berätta om den skuggade utifrån sina stödord. De fick inte bara säga "klättrar, snurrar, pratar, springer", utan använde sig av hela meningar "Först så klättrade han upp i klätterställningen. Sen gick han till..."

Den elev som kände igen sig räckte upp handen och skuggaren bekräftade eller nekade om det var fel person.

Syfte:

• Kunna ta en instruktion: Ni ska BARA skriva stödord på lappen, inte hela meningar. (Det tar för lång tid och den skuggade hinner kanske försvinna från platsen.)
• Skugga en person utan att den märker det.
• Anteckna stödord.
• Kunna läsa vad man själv skrivit.
• Berätta muntligt utifrån stödorden.