Samband

Här gäller det att utnyttja sina kunskaper som de har om talkamraterna, för att kunna alla uttryck i talfamiljerna. De visar sedan uttrycken med konkret material och vi samtalar muntligt om sambanden.

Vi gör sedan på motsvarande sätt med 15, 13 och 2.

Uppträdande: De geometriska figurerna

I fredags var det uppvisning inför sexåringarna (förskoleklasserna) som nu arbetar med de geometriska figurerna.

De fick höra och se våra duktiga 1:or sjunga om triangeln, kvadraten, cirkeln och rektangeln med rörelser till. Vi hoppas nu att de har något att " knyta" figurerna till.

Syfte:

• Att framträda.
• Att lära sig sånger utantill.
• Att komma ihåg rörelser till sång.
• Att lära om de geometriska figurerna: triangeln, kvadraten, cirkeln och rektangeln

Klockan

Sången:
Sekund blir minut
blir timme, blir dygn
Blir vecka, blir månader och år
Sommar, höst och vinter, vår
Tiden bara går och går

Sekund blir minut
blir timme, blir dygn
Blir vecka, blir månader och år
Sommar, höst och vinter, vår
Tiden bara går och går

60 sekunder på minuten
60 minuter på en timme
24 timmar är ett dygn
med både dag och natt

7 dygn är det på en vecka
Minst 4 veckor på en månad
12 hela månader på året

Det är sant och galant!

...säger faktiskt ganska mycket om tiden.

Vi har nu inlett ett arbete om tiden och klockan. Eleverna fick börja med att få frågor som löd:
Tid, vad är tid för dig?

Vad tänker du på när du hör ordet tid?

De hade väldigt kloka ideer om vad tid var för dem, ex:
- Jag tänker på klockan.
- Jag tycker att tid är dagar.

- Tiden är framtiden och "baktiden".

- För att vi ska komma i tid till saker vi ska göra.

Vi fortsatte att prata om vad människorna gjorde förr i tiden när inte klockan fanns och kom in på bl.a. soluret.

Udda och jämna tal

Eleverna klipper ut talblock.

Med talblocken ser man tydligt vilka som är udda och jämna.
De udda har en "skorsten" som sticker ut, medan jämna har platta tak.

Ett sätt att strukturera talen som man har stor nytta av i många sammanhang är att dela upp talen i udda och jämna.

I musiken symboliseras udda och jämna genom olika taktarter som tre-takt eller fyr-takt. I sång och rörelse lär man sig känna skillnad. Tre-takt kan upplevas som lite haltande, medan två-takt är stadig och lätt att gå till.

Vi sjunger en sång och rör oss till den som heter "Udda och jämna". I den sången ryms både två-takt och tre-takt. I två-taktsdelen får barnen para ihop sig två och två och vi sjunger ekosång. Det betyder att läraren sjunger först och eleverna härmar som ett eko. I tre-taktsdelen rör sig eleverna ett och ett.

Udda och jämna

Ett, tre och fem och sju. Udda tal går inte mitt itu.

Sju, tre, och fem och ett. Dela dem är inte lätt.

Ut och gå ut och gå två och två två och två

jämna par jämna par ingen kvar ingen kvar

Hej å hå hej å hå men hallå men hallå

det kan gå det kan gå att dela på!

Nio och fem och tre. Udda tal om jag får be.

När eleverna ska välja själva när de ska para ihop sig två och två i sådana här övningar blir det lätt att barnen söker upp en speciell kompis. Här strävar vi efter att alla ska kunna samarbeta med alla och därför har vi som regel att man försöker hitta nya par varje gång.

Syfte:

• Kunna skilja på udda och jämna tal

Ökning och minskning

Hur fortsätter vi så de blir lika många på varje sida om =?

XXX = XXXXX - XX

Idag har vi pratat om ökning + och minskning -. Vi har gått på vår tallinje både framåt och bakåt med hjälp av våra "fiffiga" sånger. När vi går framåt ökar vi med ett steg i taget och när vi går bakåt minskar vi med ett steg i taget.

Vi tränar vidare med + och - genom att eleverna får arbeta två och två.

Ex. De lägger 4 "plockisar" framför sig och den ena blundar och den andra ska då ändra antalet på "plockisarna". När den som blundade tittar upp ska då denne berätta vad som hänt genom att tala om om antalet minskat eller ökat och med hur många.

De har även fått symboler framför sig +, - och =.

Nu ska den ena lägga ett antal "plockisar" på ena sidan av = och på den andra sidan lägger de också ett antal "plockisar. Se bilderna. Här gäller det för den andra att lägga dit en symbol + eller - och de "plockisar" som saknas.

Hur fortsätter vi så det blir lika många på varje sida om =?

XXXX = XX + XXX

I båda övningarna kan antalet "plockisar" variera beroende på vilket talområde man behärskar.

Eleverna sjunger!

Åk 1 är uppdelade i fyra mindre grupper (1A: Triangel och Kvadrat. 1B: Cirkel och Rektangel.). Ett par förmiddagar i veckan har sv/so-läraren, ma/no-läraren, förskolläraren och fritidspedagogen undervisning med en grupp i taget. Eleverna hinner med alla "stationer" under dessa två förmiddagar:
Skriva på dator

Mattemusik

Bornholmsmodellen (lek med språket)/fritids

Bokprat/bibliotek

Här visar grupperna för varandra vad de gjort på mattemusiken. Vi filmade grupperna två gånger: En gång för bloggen (där inte ansiktena syns) och en gång för att eleverna ska kunna se sig själva uppträda, samt för att kunna visa föräldrar vid tillfälle (då eleverna syns helt).

Grupp Rekangel (halvklass,1B) framför sin signaturmelodi.

Grupp Cirkel (halvklass, 1B) framför sin signaturmelodi.

Grupp Kvadrat (halvklass, 1A) framför sin signaturmelodi.

 

Grupp Triangel (halvklass, 1A) framför sin signaturmelodi.

Ordning och reda

Här använder vi talkorten 0 - 10, med syftet att bland annat förstå begrepp som första, sista och nästa tal. Men vi lär oss även fler än, färre än samt att få en uppfattning om hur tallinjen är uppbyggd.

Vi rör oss runt i rummet till musik och byter talkort med varandra och se hur lång tid det tar att återställa ordningen.

Vi har nu en tallinje där eleverna står på en linje med var sitt tal. Läraren säger olika saker som handlar om talen, och när eleverna tror att det är deras tur tar de ett steg fram och bugar.

Man kan till exempel säga:

• Tre, sex och nio


• Tvåan och åttans grannar


• Talet som hör ihop med antalet ben, som en ko och en höna har tillsammans.

" Osynlig tallinje "

Efter att ha sett, gått, räknat och sjungit tallinjen så får barnen gå på sin egen osynliga tallinje. Här gäller det att ha ordning på siffrorna i huvudet. På den skulle barnen hitta olika tal som tex 5, 10, 15. Vissa använde vår sång för att hitta siffrorna och andra ställde sig på ett ungefär där siffrorna skulle vara.

Tallinjen, grannar och Knupp på mattemusiken

En tallinjen är en rät linje där varje position på linjen svarar mot ett tal. Vi vill att eleverna ska bli bekanta med talen och lära sig positionerna med hjälp av sin egen kropp. Ju fler sinnen som är med, desto bättre att lära sig!

Ett steg i taget
Eleverna drar en hemlig siffra mellan 1-20. Vi sjunger sången "Ett steg i taget" och de lyssnar efter sin siffra som de håller i. De ska sedan upp och gå till musiken, utan att stöta emot någon. När de hör sin siffra så ska de göra olika saker som stanna, hoppa eller visa sin siffra. Till slut ställer sig eleverna bredvid varandra i en ring i talens ordning. De lägger ner sina kort på golvet och vips så har vi en tallinje!

Varje elev ska nu förflytta sig längs tallinjen. Det gör de två och två. De har linjen emellan sig så att den ena rör sig under linjen och den andra över.

Knupp
Ett spel som tränar talens grannar är Knupp. Använd en vanlig kortlek 1-10 (ta alltså bort kung, dam och knekt). 3-5 spelare är lagomt.
Blanda korten och dela ut till alla som är med. Alla lägger sin korthög framför sig med baksidan uppåt. En börjar att ta ett kort från sin hög. Är det ett Ess (talet 1) läggs det ut på mitten. Om det är något annat kort läggs den bredvid sin egen korthög med talet synligt. Sedan är det nästas tur. Den tar ett kort från sin egen korthög. Om det är ett Ess läggs det ut på mitten. Om det är ett annat kort tittar man på kompisarnas kort om det är en granne till det kort som de har fått upp. I så fall får den lägga kortet på grannens.
Man får hålla på att lägga kort så länge man kan lägga i mitten och på kompisarnas kort. Så fort man lägger ett kort på sin egen hög så är det nästas tur.
Spelet går ut på att högarna på mitten ska bli 4 st, från 1-10 och man ska bli av med sina kort så fort som möjligt.