Efterlysning av en sak

 

Vi läser uppdraget tillsammans högt, några elever föredrar att läsa tysta själva. Eleverna ska beskriva en sak i klassrummet. Vi gör ett exempel på tavlan med en tankekarta, d.v.s. vad som är bra att ta med: färg, form, material, storlek...

Eleverna skriver själva, utan att avslöja i texten vad det är de efterlyser.

Hm... Kan det vara en blomma?

När alla var klara läste var och en upp sin efterlysning så att kamraterna fick gissa. Det tog sin lilla tid med 25 elever, men det var kul och eleverna var jätteduktiga på att beskriva, läsa upp och gissa!


Elevernas efterlysningar sitter i korridoren.
Det rätta svaret finns längst ner, men kanten är uppvikt, så att svaret inte avslöjas direkt.



Hm... Kan det vara tavelsudden till white boarden?

  Syfte:

• Beskriva en sak.
• Kunna läsa upp sin text.
• Kunna beskriva så tydligt att kamraterna gissar rätt.

November månads musik, konstnär och gåta

Under november lyssnar vi på kompositören Johann Sebastian Bach. Idag presenterade vi bara namnet och lyssnade på musiken, men mer information om Bach kommer.

Vi kommer också att lära känna konstnären Leonardo da Vinci lite mer, framför allt hans berömda konstverk Mona-Lisa.

Månadens finurliga (och knäppa) gåta är: Vad är det som är rött och vitt och slänger sig mellan träden?

Förutom detta kikar vi lite extra på själva månaden november och idag är det ju Gustav Adolf-dagen. Vad det nu innebär? Någon gissade att kungen hade namnsdag. Eller kanske hade det med Gustav Vasa att göra?

 

För att ta reda på hur det låg till, läste vi en kort text i Antons årsbok som handlar om den här dagen. Duktiga och medvetna som våra elever är, var det genast någon som frågade "Vilken typ av text är det? Är det en faktatext?". Svaret denna gång blev att det var en blandning mellan en faktatext och en skönlitterär text (påhittad berättelse) om två pojkar, Gustav och Anton.

Berättelsen handlar om en svensk kung som levde för länge sedan, ungefär 400 år sedan räknade vi ut. Han var en riktig krigarkung som dog för att han red vilse i dimman och blev dödad av fienden. Till kungens minne har man gjort en bakelse. Den här bakelsen ser de två pojkarna i ett konditorifönster.

Vi tittar på bilder på Gustav Adolf och även på bakelsen.

Därefter drömmer vi oss bort och fantiserar om hur våra bakelser skulle se ut om vi fick välja.

Eleverna hittar på ett namn på bakelsen, beskriver hur den ser ut, luktar och smakar.

Eleverna får till uppgift att beskriva och rita sin önskebakelse. Vi utgår från en ritmall som vi hittat på www.skapligtenkelt.se eller www.forskoleburken.se (kommer inte ihåg i skrivande stund). Eleverna viker ett papper som blir till en form för bakelsen, sedan kan de stoppa i och ur pappersbakelsen i formen.

Eleverna viker och limmar.
När allt var klart ville många dekorera med glitter.

Bakelse i form, som går att ta i och ur.

Syfte:

• Lära om svenska traditioner, Gustav Adolf-dagen.
• Träna på att beskriva.

Hälften och dubbelt

Vi repeterar hälften och dubbelt inför arbetet med division och multiplikation. Hälften kan jämföras med att dividera med 2 och dubbelt  med multiplicera med 2.

• Vi delar ett antal eller dubblar dem.
• Vi handlar saker i en billig affär med halva priset och i en dyr affär där det är dubbla priser.
• Vi tittar på tallinjen.

Vi tränar på att räkna tiotal och ental för sig när vi halverar och dubblar.

Eftersom eleverna använder alla räknesätten i sin vardag och i problemlösning så ska vi börja att använda begreppen division och multiplikation redan.

Syfte:

• Träna olika strategier i huvudräkning.
• Känna till begreppen hälften och dubbelt.

Vi presenterar: Uppdrag Språklyft!

Skolverket har tidigare gett ut ett bedömningsunderlag till svenskundervsiningen. Det heter Nya språket lyfter!. Där finns observationspunkter som eleverna ska bedömas i, inom områdena:

Tala

Samtala

Läsa

Skriva

 

Senare har det också kommit ut ett idématerial till undervisningen, där eleverna får varierande uppgifter utifrån det som de ska lära sig enligt läroplanen och det läraren alltså ska bedöma.

Alla övningar utgår från en historia, så att allt får ett sammanhang.

Just nu arbetar vi med "Detektivbyrån" och följer detektiven Sally Smart. Den första delen byggde mycket på högläsning och diskutera texter. Den andra delen, där vi är just nu, handlar om att utföra olika uppdrag (15 st totalt). Vi skriver många olika typer av texter, d.v.s. det som vi sedan ska bedöma hur eleverna klarar.

Som lärare kan man ändra uppdragen så att de passar gruppen eller enskilda elever bättre. Det går också att hoppa över, om man vill det, eftersom de är oberoende av varandra.

Tema "Leksaksfabriken" vänder sig till förskoleklass-åk 1,
medan "Detektivbyrån" vänder sig till åk 1-2.
Lektionsförslag för de äldre åldrarna håller på att utarbetas och kommer senare.

Årets barnbokskatalog

Varje elev har fått Barnbokskatalogen, samt ett tillhörande bokmärke.

Nu har årets barnbokskatalog kommit ut. Den presenterar alla nya böcker inom olika genre (faktaböcker, kapitelböcker, bilderböcker m.m.). I den kan eleverna bläddra och frestas av alla nya inspirerande böcker som finns tillgängliga på bibliotek och bokhandlar.

Just nu arbetar förskoleklass och åk 1 med den boklåda vi fått till skolan (precis som vi gjorde förra året då eleverna gick i åk 1) - men så småningom kommer böckerna till skolbiblioteket också!

Det passade bra att dela ut katalogerna till eleverna idag. Medan eleverna läste och tittade i katalogen kunde läraren gå igenom och rätta en tidigare skriven text tillsammans med varje elev. För att göra detta möjligt behöver de andra eleverna ett skolarbete där de "klarar sig själva", men ändå arbeta med något stimulerande och utvecklande.

När texterna var rättade hade alla elever hunnit titta i Barnbokskatalogen. Vi hörde efter om de hade sett något intressant och trevligt i Barnbokskatalogen. Många tyckte att det var kul med pysselsidorna längst bak. Någon berättade om en ny faktabok om Titanic. Någon annan hade redan läst en bok som handlade om fyra katter som försvann och ville tipsa om den. (Det påminde ju om vårt tidigare detektivarbete med de två hundarna Piffy och Black som också försvann mystiskt!)

Det är roligt att se eleverna så ivriga att ta del av alla nya böcker och hur de gärna vill visa varandra allt i katalogen.

Syfte:

• Inspirera till läsning.
• Samtala med andra om olika böcker.
• Bli medveten om olika genre (typer av texter).

Barnbokskatalogen delades ut till klass 2A idag och på torsdag kommer även klass 2B att få den. Den delas också ut gratis på bibliotek och bokhandlar. Så småningom kommer eleverna att få ta hem katalogen, men vi vill behålla den i skolan ett tag och arbeta vidare med den.

Signalement på en klasskamrat



Uppdraget och skrivövningspapperet.

Eleverna har fått ett nytt uppdrag av detektiven Sally Smart. De ska beskriva en klasskompis, d.v.s. skriva ett signalement. Vi började med att läraren beskrev en person och så fick eleverna gissa vem det var. Sedan pratade vi om att man vad man kan beskriva (ålder, ögonfärg, kläder o.s.v.), men att man inte kunde skriva "Hon har FINA skor!" eftersom det är någonting man tycker själv. Det är bättre att försöka beskriva skorna "Hon har vita skor".

Några elever läste uppdraget högt för alla, en mening var. Läraren delade ut en lapp till varje elev och den person som stod på lappen skulle eleven beskriva.

 

När alla skrivit klart fick de läsa upp vad de skrivit och klasskamraterna fick räcka upp handen och gissa vem som döljde sig bakom signalementet.

Elevernas signalement sitter uppsatt på klassrumsväggen.

Eleverna läser signalementen.

Svaret längst ner döljs av att papperet är uppvikt.

För att se om man gissat rätt viker eleverna ner papperet och läser det rätta svaret.

Syfte:

• Att skriftligt kunna beskriva en kamrat, så att andra förstår vem det är.
• Kunna skriva texten så att den är läslig för sig själv och andra.
• Kunna läsa upp det man skrivit så att andra förstår.
• Kunna skriva med stor bokstav och punkt.

En titt in i lärarrummet

Höstlov för elever kan innebära lite olika saker för olika lärare, men även från skola till skola och från år till år. I år såg det ut så här för just oss två:

Måndag fm:
Nytt elevschema
Vi gör om elevernas schema. Fram till höstlovet har en hel del tid gått till simundervisningen som varit två gånger i veckan för båda klasserna (de har åkt var och en för sig). Vi tar fram timplanen, där det står hur många minuter eleverna ska ha av alla ämnen, och utgår från den. Nytt elevschema skickas hem senare!

Pedagogiska material
Utifrån de nya lektionspassen gör vi en djupdykning i skåp och lådor och letar efter lämpligt material, t.ex. läsförståelseuppgifter, tabellträningsmaterial.



Em:
HLR
Hjärt- och lungräddning m.m. Efterfrågad, efterlängtad och (livs)viktig utbildning.

Tisdag:
Lokal pedagogisk planering
Lärare från skolområdet träffas. Vi diskuterar och skriver LPP:n tillsammans, i olika ämnen. En lokal pedagogisk planering är ett dokument som beskriver ett speciellt arbetsområde i undervisningen. Där står målet med undervisningen, vilket innehåll som ska behandlas, vilka arbetsmetoderna är, redovisningssättet och vad som ska bedömas. Alltihopa styrs av det som står i läroplanen och kursplanen.

Onsdag:
Undervisningen framöver
Planering av undervisning kortsiktigt (detaljplanering av det vi gör veckan efter lovet) och långsiktigt (grovplanering av det vi gör fram till jul och även en del av det vi ska göra på vårtermin).

Litteratur
Inläsning av litteratur, t.ex. forskning kring olika arbetssätt, hur man inspirerar och stimulerar elever att skriva berättelser.

Fixar
Praktiska sysslor som t.ex. prova olika material så som spel, besöka biblioteket för att söka litteratur till undervisningen, besöka lokala företag för att få material (som går att återanvända).

Torsdag och fredag
Lediga
Inarbetad arbetstid! (Oftast är vi effektiva här och passar på att vara lite förkylda när vi ändå är lediga - men i år finns det hopp!)