My name is Mr Karlsson

Vi har sett en engelsk film där sketcher, sånger och animationer lär ut grundläggande ord och begrepp i det engelska språket. Barnen uppskattar den här varierande kvarten. Förra gången hade vi skriftliga övningar, men idag gjorde vi en "egenpåhittad" lek efter det att vi pratat lite om filmen.

Eleverna fick ställa sig i en ring. Läraren började med att gå fram och presentera sig för någon annan i ringen "My name is Cina. What´s your name?" Eleven framför svarar "My name is Greta." Läraren sätter sig ner på Gretas plats. Greta går vidare till någon annan "My name is Greta. What´s your name?". Eleven framför henne svarar "My name is Simon." Greta sätter sig på Simons plats när han går vidare.  Som lärare får man höra alla elever prata, alla elever får höra andra och vänja sig vid att prata inför dem och fraserna blir repeterade ofta (eftersom det är 25 elever i klassen).

Sedan skulle vi egentligen göra en annan sak på lektionen, men eleverna ville leka leken igen. Så då utvecklade vi den en aning genom att prata om Mrs, Miss och Mr. De kunde då välja att säga sitt efternamn när de hälsade "My name is Mr Karlsson". De hade också önskemål om att få säga sina mellannamn. Så en del elever sa "My name is Carl" om det var just mellannamnet. Andra elever ville säga förnamn, mellannamn och efternamn.

Ur kursplanen i Engelska - läroplanen (LGR 11)
Undervisningen i ämnet Engelska ska behandla följande centrala innehåll:
"Tydlig talad engelska och texter från olika medier, olika former av enkla samtal och dialoger, filmer och dratiserade berättelser för barn, ord och fraser i närmiljön"

Genom undervsiningen i ämnet engelska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter.
Formulera sig i tal och skrift.

Syfte:

• Lära enkla fraser som t.ex. What´s your... Ny name is...
• Prata med och inför andra.
• Lära genom lek.
• Elevinflytande.

Deckarstart med stödord

Sally Smarts deckaruppdrag.

Första uppdraget från detektiven Sally Smart för detta år! Hon vill att eleverna ska skriva en egen deckare. Vi börjar med att prata om vad en deckare är och vad som är typiskt för en sådan. Vi har vår gemensamma referensram: Berättelsen om hunden Piffy som försvann och där kunde vi "beta av" huvudpersoner, brottet, slutet o.s.v.

Stödord till deckare.

Eleverna ska nu skriva en egen deckare. De väljer själva om de vill skriva själva eller ihop med någon. Det här kommer vi att hålla på med under flera veckor, eftersom det är bara ett givet lektionstillfälle i veckan på schemat som är avsett för "Detektivbyrån". Naturligtvis kan eleverna fortsatta sitt skrivarbete på "göra klart"-passen och elevens val. Även på måltimmen kanske, om deras individuella mål i svenska överensstämmer med skrivandet.  Till elevernas stora glädje har vi plockat fram datorerna igen och de skriver sina berättelser där.

Det är tacksamt med datorer när vi bearbetar texten. Lätt att sudda och omformulera meningar, lätt att göra förtydliganden och lätt att rätta stavfel! Men först måste de komma igång...

För att eleverna ska komma igång bra har de fått fundera över och skriva ner stödord kring: Vem/vilka de ska handla om, var de befinner sig, vad som ska hända och hur det ska sluta.

Syfte:

• Träna på meningsbyggnad, formuleringar, stavning, punkt, stor bokstav m.m.
• Planera skrivandet.
• Utgå från stödord vid skrivandet.
• Kunna bearbeta texten, så småningom, och göra ändringar.

Vi målar (snart) som Bruno Liljefors

Första momentet i bilduppgiften som är inspirerad av Bruno Liljefors: Måla natur.
Nästa vecka kommer förhoppningsvis djuren eller djurspår, samt lite snö på grenarna.

Lektionen börjar med att vi tittar på konstnären Bruno Liljefors målade bilder. Eleverna får räcka upp handen och berätta vad de ser eller lägger märke till. Vad vet ni redan nu Om Bruno Liljefors, utan att vi ens berättat något?

"Han målar så bra så att det ser ut som kort!"'

"Han ritar natur!"

"Han verkar gilla att måla djur."

Vi tittar vad bilderna föreställer.

Vi tar fram några stödord på filmduken, från ett Word-dokument vi skrivit tidigare. Kan ni berätta för oss om Bruno Liljefors utifrån de här stödorden?

Vi tar en rad i taget och eleverna fyller ut med ord. Vi lärare kompletterar med följdfrågor och fyller ut stödorden. Eleverna bidrar med sina erfarenheter. "Han föddes i Uppsala. Där har jag varit."

Vi tittar på träden utomhus och målar träd. På nästa veckas pass ska vi komplettera med djur.

Målarverkstad a la Liljefors.

Syfte:

• Känna till konstnären Bruno Liljefors och några av hans verk.

Skridskor i kylan

Sol + Isplan nära skolan = Lycka.

Kylig morgon och tveksamt om vi skulle kunna åka skridskor över huvud taget. Vi hade ju planerat ett par timmar på isen, men fick avvakta och ha vanlig lektion direkt på morgonen. Sen var det dags! Fortfarande runt tio-tolv grader kallt, men ca 45 friska minuter blev det på IP. Jätteroligt med alla glada och duktiga skridskoåkare på isen!

Den lilla matsäcken åts under stor njutning i omklädningsrummet. Tänk att en tillplattad macka kan se så god ut! För att inte tala om varm choklad-lukt!

Idag blev det fri åkning, eftersom lektionspasset blev kortare än planerat. Det tar också sin lilla tid att knyta skridskor åt 50 elever. Många elever knyter/spänner förstås själva, de hjälper även varandra och så var vi två lärare, en resursperson och en knytande förälder på plats. 

Nästa vecka hoppas vi kunna vara där längre tid (kl. 8.45-10.45) och hinna leka lekar också.

Högläsning och lek med Bross

Högläsningsböcker just nu.

Till högläsningsböcker just nu har vi valt några av Helena Bross, även om flera elever gärna läser dessa själva. I Ny i klassen berättas det om Frank som kommer ny till klassen och det passar bra att prata om sådant nu när vi har en ny elev från den här terminen (och tre från förra terminen): Hur det kan kännas och vad man kan göra för att det ska kännas bra för den nya eleven.

I boken gör de en lek som vi kallar för "stol-leken". Den gjorde vi idag och trots lekens enkelhet tyckte alla att den var så rolig (kanske just därför?). Den nya eleven får tillfälle att förankra alla namnen igen, men leken tränar också uppmärksamhet och minne för alla elever. En börjar och säger "Jag vill byta stol med... (och säger namnet på en annan elev i ringen)!" När de bytt plats så är det den elevens tur att säga "Jag vill byta stol med...!". Så där håller det på tills alla har fått gjort. Det gäller att komma ihåg vilka som är kvar!

I boken Hemliga kompisar handlar det om relationer, hur man är mot varandra och vilka man leker med.

Vi har tidigare pratat med eleverna om fördelen med att leka med flera olika kompisar. Man blir inte lika "skör" om bästisen är sjuk en dag. En del elever vet inte vad de ska göra på rasterna då och kan kännas sig vilsna. Uppmuntran kanske inte alltid räcker, så nu ska vi också använda oss av Hemliga kompisar och fösöka skapa situatioenr där eleverna får möjlighet att leka med någon de vanligtvis inte leker med.

Syfte:

• Trygga elever
• Vidga kompisgruppen

Lilla Aktuellt: Wild kids börjar

Frågesport till gårdagens sändning av Lilla Aktuellt på tv.
Först tittar vi på programmet på SVT Play.

Årets första Lilla Aktuellt-sändning i skolan. Lilla Aktuellt Skola är en kvart och sänds varje vecka på tv. De har även kortare (5 min) nyhetssändningar och det var en sådan vi såg idag, eftersom den längre varianten inte har kommit igång än.

Idag fick vi bl.a. lära om politiskt parti i blåsväder och verkligt oväder i Syrien. Den bästa nyheten var att Wild Kids börjar sändas på tv ikväll igen och att en av våra faddrar i åk 5 är med och tävlar för laget Björnarna. Han är även kusin med en av eleverna - därav den kryptiska frågan på slutet av frågesporten (se bild ovan).

Efter programmet fick eleverna kommentera någon av nyheterna, därefter fick de svara på frågesporten. Eleverna fick välja om de ville samarbeta med någon eller om de ville svara på uppgifterna själva. Vi resonerade om för- och nackdelar kring detta.

Den här gången lade vi fram ett facit så att de fick rätta själva.

Syfte:

• Hänga med i vad som händer i Sverige och världen.
• Samarbeta och resonera med andra.

Ottos klass följer med hem igen

Nu har vi skickat hem läseboken Ottos klass med eleverna igen. Dags för läsläxa, med andra ord! Ett kapitel varje vecka. Eleverna läser texten flera gånger tills de har fint flyt, ordförståelse och kan berätta om handlingen.

I skolan svarar de på läsförståelseuppgifter samma dag som de har läxan till (torsdagar).

Vi har gjort ett nytt bokmärke där eleverna lätt kan se vilket kapitel de ska läsa från vecka till vecka (följde med läseboken hem idag).


Fram- och baksida. Eleverna stryker gjorda läxor, allt eftersom.